Konvention om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom

Möjligheten att stärka den internationella säkerhetsrätten i anslutning till värdefull flyttbar egendom, såsom luftfartyg, som utan svårighet kan sättas i kraft i alla avtalsstater effektiviserar säkerhetsrätten till egendom och sänker finansieringskostnaderna för materielen.

Konventionen och luftfartsprotokollet antogs av en diplomatkonferens i Sydafrika i november 2001 och trädde i kraft internationellt den 1 mars 2006. Vissa bestämmelser i konventionen och i protokollet faller under Europeiska gemenskapens exklusiva behörighet. EU blev part i konventionen och protokollet den 1 augusti 2009. För Finlands del har behovet att ratificera konventionen och protokollet utretts genom en remissbehandling som avslutades den 28 september 2007.
Protokollet om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel antogs vid en diplomatkonferens i februari 2007. EU blev part i protokollet den 18 december 2014. Protokollet har inte ännu trätt i kraft.
Protokollet om säkerhetsrätt till rymdutrustning (Finland deltog inte i beredningen) antogs vid en diplomatkonferens 2012, men för tillfället verkar det osannolikt att EU skulle bli part i protokollet. Mellanstatliga förhandlingar om protokollet gällande säkerhetsrätt i fråga om jordbruks-, gruv- o.dyl. utrustning har förts 2017 och avsikten är att förhandlingarna slutförs vid en diplomatkonferens i november 2019. Unidroits sekretariat utreder dessutom behovet av ett protokoll som gäller fartyg och annan sjöfartsutrustning.