Hoppa till innehåll
Media

Lagförslag om sametinget till riksdagen

justitieministeriet
Utgivningsdatum 25.9.2014 11.00
Pressmeddelande -

Regeringens proposition om revidering av sametingslagen överlämnades i dag till riksdagen. Målet med reformen är framför allt att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samernas kulturella autonomi och sametinget.

Utöver den nya samedefinitionen ska också flera andra punkter i lagen ses över. Sametingslagen som trädde i kraft 1996 innehåller bestämmelser om val till sametinget, om sametingets sammansättning, uppgifter och behörighet samt om tingets organ och verksamhet.

Enligt förslaget är avsikten att alla bestämmelser i propositionen rörande sametingsvalet kan tillämpas redan i samband med verkställandet av följande val, dvs. i god tid före utgången av detta år. Vid behov kan i lagen i samband med dess riksdagsbehandling tas in nödvändiga övergångsbestämmelser om förfaranden som ska tillämpas vid valet år 2015, till exempel om tidsfristerna för begäran om upptagning i vallängden och för fastställandet av vallängden.

Definitionen av en same

Enligt förslaget ska med same avses den som anser sig vara same, förutsatt att

- han eller hon själv eller åtminstone någon av hans eller hennes föräldrar eller far- eller morföräldrar har lärt sig samiska som första språk eller,

- han eller hon lagt sig till med samekulturen via sin släkt och upprätthållit sin kontakt med denna kultur och är efterkommande till en sådan person som har antecknats som en lapp i en myndighetshandling som upprättats för beskattnings- eller folkbokföringsändamål eller,

- åtminstone någondera av hans eller hennes föräldrar har antecknats eller enligt lagen som nu föreslås hade kunnat antecknas som röstberättigad vid val av delegationen för sameärenden eller sametinget.

Jämfört med den gällande lagen ska en person därmed inte längre anses vara same enbart på den grunden att han eller hon är efterkommande till en sådan person som har antecknats som en fjäll-, skogs- eller fiskelapp i jordeböckerna eller uppbörds- och mantalslängderna. Det väsentliga är att personen har tillägnat sig den samiska livsstilen eller kulturen inom den samiska gemenskapen. I allmänhet skulle detta betyda att man har växt upp inom en samisk familj- eller släktgemenskap.

Den nya definitionens väsentliga innebörd är att en same ska tas upp i vallängden som upprättas över röstberättigade i sametingsvalet. Samernas rättighet som urfolk att själv definiera vem som är same, eller den så kallade gruppidentifikationen ska stärkas genom att utvidga valnämndens sammansättning och genom att ändra förfarandet för sökande av ändring i ett ärende som gäller upptagning i vallängden så att omprövning av ärendet ska begäras hos sametingets sammanträde som första instans. Ändring i ett beslut av sametingets sammanträde ska enligt förslaget sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Förhandlingsplikt

Bestämmelserna om förhandlingsplikt ska ändras så att de mer än för närvarande betonar samarbetet mellan myndigheterna och sametinget. Förhandlingsplikten ska omfatta något fler ärenden än förut. I dessa ärenden måste myndigheterna förhandla med sametinget oberoende av om åtgärdens direkta verkningar utsträcker sig till samernas hembygdsområde eller inte. Detta gäller exempelvis åtgärder som gäller det samiska språket.

Därtill föreslås att sametinget i fortsättningen avger sin årliga berättelse direkt till riksdagen i stället för statsrådet som en del av regeringens berättelse. På detta sätt skulle riksdagen ha bättre möjligheter än förut att bedöma läget med ärenden som speciellt gäller samerna och utvecklingen i dessa frågor.

Antalet ledamöter i sametinget och valnämnden

Det föreslås att till sametinget ska utses 25 ledamöter i stället för nuvarande 21 ledamöter. För dessa ska utses fem ersättare. Enligt propositionen ska inom samernas hembygdsområde utses minst fem ledamöter från Enare kommun, fyra från Utsjoki kommun, tre från Enontekis kommun och två från Lapplands renbeteslags område i Sodankylä kommun samt en ersättare från var och en av dessa kommuner. Därtill ska det utses en ledamot och en ersättare som är bosatta utanför samernas hembygdsområde.

Begäran om upptagning i vallängden behandlas vid sametinget av valnämnden, och till valnämnden föreslås höra utöver ordföranden sex ledamöter i stället för nuvarande fyra. Valnämnden ska enligt förslaget behandla dessa begäran utan ogrundat dröjsmål. För närvarande behandlas begäran om upptagning i vallängden enbart under valåren. I praktiken skulle detta betyda att begäran behandlas ca 2-4 gånger om året.

Makt- och ansvarsfördelningen mellan sametingets sammanträde och sametingets styrelse

Enligt lagförslaget ska ordföranden för sametingets sammanträde kallas talman. Uppgifterna för talmannen och ordföranden för sametingets styrelse ska skiljas åt. I fortsättningen ska styrelsens ordförande inte kunna fungera som talman eller vice talman. Syftet är att klargöra makt- och ansvarsfördelningen mellan sametingets sammanträde och sametingets styrelse. Ytterligare föreslås att samma person kan utses till styrelsens ordförande för högst tre mandatperioder i följd.

Ytterligare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Camilla Busck-Nielsen, tfn 02951 50278

Anna-Maja Henriksson
Tillbaka till toppen