Hoppa till innehåll
Media

JM:s förslag till statsbudgeten för år 2014: Reformen av rättsväsendets strukturer och datasystem fortsätter

justitieministeriet
Utgivningsdatum 8.8.2013 10.56
Pressmeddelande -

Justitieministeriet har föreslagit ett anslag på 898 miljoner euro för det egna förvaltningsområdets del för år 2014. När de årligen växlande valutgifterna räknas bort, är ökningen 12 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2013. Anslagsökningen består bl.a. av mervärdesskatteutgifter, utgifter för produktivitetsökande datasystemprojekt, fastighetsutgifter och lönejusteringar.


I enlighet med regeringsprogrammet innehåller förslaget utgiftsnedskärningar på 18 miljoner euro, vilket är 4 miljoner mer än år 2013.

Rättsskyddet anpassas till den allt stramare ekonomin

Rättsskyddet ska utvecklas och anpassas till den allt stramare ekonomin utgående från de riktlinjer som stakas ut på basis av reformprogrammet för rättsvården och remissvaren om det. Målet med reformprogrammet, som publicerades i våras, är att minska antalet ärenden vid domstolarna, förkorta behandlingskedjorna och effektivisera arbetsmetoderna i hela rättsväsendet utan att rättsskyddet äventyras.

Det omfattande projektet för att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas datasystem ska fortsättas. Behandlingen av ärenden blir snabbare, när alla handlingar som hänför sig till åklagarnas, tingsrätternas, hovrätternas och högsta domstolens rättskipning lagras i en och samma elektronisk databas så att de kan utnyttjas av alla instanser som omfattas av systemet. Det föreslås att ett anslag på 8,5 miljoner euro anvisas för projektet.

Reformen av hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas domkretsar träder i kraft i april 2014. Antalet hovrätter minskar med en och antalet förvaltningsdomstolar med två. Kouvola och Östra Finlands hovrätter slås samman till att bilda Östra Finlands hovrätt, och Kouvola och Kuopio förvaltningsdomstolar slås samman till att bilda Östra Finlands förvaltningsdomstol. Norra Finlands förvaltningsdomstol bildas genom att slå samman Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar. Reformen av hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas struktur medför bättre möjligheter att utveckla personalens kompetens vid domstolarna.

Utvidgande av systemet med tillstånd till fortsatt handläggning vid hovrätterna håller på att beredas. Avsikten är att det i allt fler ärenden ska krävas ett tillstånd innan hovrätten kan inleda en fullskalig handläggning. Alla tingsrättsavgöranden ska dock fortsättningsvis få överklagas hos hovrätten.

Uppgifterna av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd överförs till förvaltningsdomstolarna från och med september 2014. Detta förenhetligar ändringssökandet i förvaltningsprocessärenden och gör förfarandet tydligare.

Avsikten är att antalet nämndemän minskas med en i de olika sammansättningsalternativen vid tingsrätterna. I fortsättningen ska sammansättningen vid brottmål bestå antingen av en domare och två nämndemän eller vid allvarligare brott av två domare och tre nämndemän.

Medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde ska tas i bruk i hela landet. Försöket med förfarandet har pågått i 11 tingsrätter.

På samma sätt som i budgeten för år 2013 har justitieministeriet föreslagit ett tilläggsanslag på en miljon euro för att avhjälpa situationen i domstolarna med de största anhopningarna. Antaletdomstolspraktikplatser ska ökas för att åstadkomma en bredare rekryteringsbas. Detta behövs eftersom ungefär hälften av den nuvarande domarkåren går i pension före år 2020.

För att höja minimiarvodena inom rättshjälpen har ministeriet föreslagit ett anslag på 0,9 miljoner euro. Syftet med höjningarna är att säkerställa att även erfarna biträden är villiga att sköta rättshjälpsuppdrag. Detta skulle för sin del trygga möjligheterna för de mindre bemedlade att få högklassig rättshjälp.

Personalantalet vid Brottspåföljdsmyndigheten ska minskas

Brottspåföljdsmyndigheten ska också anpassa sin verksamhet till den allt stramare anslagssituationen bl.a. genom att minska personalantalet och effektivisera användningen av sina lokaler. Ministeriet har föreslagit ett anslag på 1,7 miljoner euro för år 2014 för ett datasystemprojekt som syftar till att effektivisera arbets- och klientprocesserna. Överföring av ansvaret för ordnandet av fångarnas sjuk- och hälsovård till social- och hälsovårdsministeriet håller på att beredas.

Projekten för att ta ur bruk cellerna utan toalett fortsätter vid fängelserna i S:t Michel, Tavastehus och Helsingfors. På grund av detta föreslås en anslagsökning på 1,6 miljoner euro för Brottspåföljdsmyndighetens lokalutgifter.

Övervakningen av övervakad frihet på prov ska effektiviseras. Reformen som träder i kraft vid ingången av år 2014 gör det möjligt att övervaka en person som försätts i övervakad frihet på prov till exempel med en anordning som fästs kring vristen eller handleden. För närvarande utförs övervakningen med hjälp av mobiltelefoner. En fånge kan placeras i övervakad frihet på prov tidigast sex månader före den villkorliga frigivningen. Avsikten är att under de närmaste åren öka antalet personer som placeras i övervakad frihet på prov.

Verksamhetsförutsättningarna för brottsofferjouren ska stärkas. Justitieministeriet deltar i att utveckla verksamheten vid ett tvärsektoriellt projekt för en s.k. barnhusmodell (Lastenasiaintalo). Det är fråga om en specialtjänst avsedd för barn och unga som inte fyllt 18 år och som misstänks vara utsatta för fysiskt eller sexuellt våld.

På samma sätt som för år 2013 föreslås ett tilläggsanslag på 5,2 miljoner euro till domstolarna, åklagarväsendet och utsökningsväsendet för bekämpning av grå ekonomi.

Plattformen för delaktighet tas i bruk i sin helhet

De sista tjänsterna i den elektroniska plattformen för delaktighet, Dinåsikt.fi, ska tas i bruk. I synnerhet tjänsten för elektroniska utlåtanden förväntas effektivisera förvaltningsprocesserna och medföra besparingar både för de statliga och för de kommunala myndigheterna.

År 2014 förrättas valet till Europaparlamentet. Dessutom bereds riksdagsvalet, som förrättas i april 2015.

Åtgärder som ingår i statsrådets nationalspråksstrategi genomförs för att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland.

Ytterligare upplysningar:
planeringschef Miika Snellman, tfn 02951 50126,
överdirektör Kari Kiesiläinen, tfn 02951 50138 (domstolarna),
överdirektör Arto Kujala, tfn 02951 50408 (verkställigheten av straff samt åklagarväsendet),
e-post: fö[email protected]

Tillbaka till toppen