Hoppa till innehåll
Media

Undersökning: Oftast näringslivets aktörer och de stora superorganisationerna som får delta i beredningen av politiska beslut - medborgarorganisationerna upplever att de förbises

Utgivningsdatum 12.12.2016 14.20
Nyhet

En undersökning som har gjorts av Helsingfors universitet visar att många medborgarorganisationer upplever att de inte ges en möjlighet att bli hörda vid beredningen av politiska beslut. Samtidigt är det särskilt organisationerna inom näringslivet som innehar en stark ställning vid beredningen av beslut: de tjänstemän som bereder lagarna samarbetar aktivast med organisationerna inom näringslivet.

I undersökningen uppmärksammades att det är vissa stora superorganisationer som samarbetar mest med de tjänstemän som bereder lagar och förordningar. I täten av denna grupp ligger tre organisationer: Finlands Kommunförbund, Finlands näringsliv rf och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Detta framgår av undersökningen Kaikki mukaan? som publicerades av Helsingfors universitet nyligen.

Projektet "Alla med? Öppen förvaltning och nya former av delaktighet" (KAMU) har utrett hur organisationer kan påverka beredningen av lagar och förordningar. I enkäten under åren 2015-2016 deltog cirka 1500 nationella organisationer samt 256 tjänstemän inom beredningen av författningar. Utöver detta intervjuade forskarna företrädare för organisationer samt tjänstemän.

Resultaten visar att många finländska organisationer är missnöjda med hur de blir hörda vid beredningen av politiska beslut och lagar. Oftast är det de stora organisationerna, de organisationer som representerar etablerade institutioner samt organisationerna och fackförbunden inom näringslivet som får delta. Dessa blir hörda ingående vid beredningen av beslut, och är också mer nöjda med sin ställning vid beredningen.

Särskilt organisationerna inom näringslivet innehar en stark ställning vid beredningen av lagar. Tjänstemännen hade mest inofficiell kontakt med organisationerna inom näringslivet: nästan hälften, dvs. 47 procent, av alla de organisationer som nämndes av tjänstemännen representerade näringslivet. En sämre ställning har däremot medborgarorganisationerna, som representerar olika människogrupper samt fritidsorganisationer och föreningar inom yrkesliv och forskning. Av dessa är det en tredjedel som är nöjda med hur de blir hörda vid beredningen av beslut.

Beredningen borde bli transparentare och deltagandet enklare

Resultaten visade också att lagförslagen lättare slår igenom vid riksdagsbehandlingen om hörandet är omfattande och aktivt. Tjänstemännen anser dock att de strikta tidtabellerna och de knappa resurserna är problematiska, eftersom de kan begränsa hörandet: endast mindre än en femtedel av tjänstemännen upplevde att det reserveras tillräckliga resurser för lagberedningen.

För hörandet har som känt också utvecklats olika metoder på webben, men hörandet på webben har ännu inte fått stort genomslag. Undersökningen visar att man vid beredningen skulle kunna använda t.ex. digitala kommittéer för att med hjälp av webben främja insynen i beredningen av viktiga lagar så att det blir lättare att få information om beredningen och även att delta om man så önskar.

Rapporten "Vem kan delta? Hur får organisationerna sina röster hörda i lagberedningen?" har utarbetats som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2014. Den har utarbetats av politices doktor Juho Vesa och professor Anu Kantola, direktör för forskningsprojektet.

Ytterligare information:
Juho Vesa, politices doktor, Helsingfors universitet, socialvetenskapliga institutionen, tfn 050 448 4305, e-post: [email protected],
och professor Anu Kantola, Helsingfors universitet, socialvetenskapliga institutionen, tfn 050 583 4644

Rapport: Kuka pääsee mukaan? Miten järjestöjen ääni kuuluu lakien valmistelussa

Tillbaka till toppen