Broschyr om grundlagen

Finland är en suverän republik

1 KAP.

Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatsprincipen: all utövning av offentlig makt ska bygga på lag.

Beslutsbefogenheterna är uppdelade mellan riksdagen, statsrådet, det vill säga regeringen, och presidenten.

Lagarna stiftas av riksdagen. Statsrådet bereder lagförslagen och verkställer riksdagens beslut. Statsrådet ska ha riksdagens förtroende. Presidentens uppgifter hänför sig framför allt till utrikespolitiken.

Oberoende domstolar ska se till att lagarna efterlevs.

Känn dina grundläggande fri- och rättigheter!

2 KAP.

Grundlagen tryggar den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. Alla är lika inför lagen. Alla har rätt att framföra åsikter offentligt, alla har rätt att tro eller låta bli att tro, alla får ordna sammankomster utan tillstånd, alla har rätt att välja var de vill bo och alla får röra sig fritt.

Varje finsk medborgare som fyllt 18 år har rösträtt i riksdagsval, presidentval, EU-val och kommunal- och välfärdsområdesval. I EU-val och kommunal- och välfärdsområdesval kan också medborgare i andra länder ha rösträtt.

Grundlagen ger var och en rätt till sitt eget språk. Finlands nationalspråk är finska och svenska. Båda språken får användas i kontakter med myndigheter. Också samernas, romernas och andra gruppers språkliga rättigheter finns inskrivna i grundlagen.

När dina egna krafter tryter måste staten och kommunen träda till för att du ska kunna leva ett människovärdigt liv. Alla har rätt att få avgiftsfri grundläggande utbildning.

Medborgarnas privatliv, heder och hem är tryggade genom grundlagen. Du har rätt att ha dina hemligheter, ingen får läsa eller avlyssna dina meddelanden utan tillstånd.

Vi har alla ett ansvar för vår miljö, vi får inte bara förvänta oss ansvarskänsla av andra.

Riksdagens 200 ledamöter väljs genom val

3 KAP.

Alla som har rösträtt får kandidera i riksdagsval. Undantag från denna regel är presidenten, vissa höga tjänstemän inom rättsväsendet och personer som innehar militära tjänster.

Vid riksdagsval väljs 200 riksdagsledamöter bland de kandidater som partierna och väljargrupperna har ställt upp.

Riksdagsledamöterna väljs för fyra år åt gången och riksdagen sitter vanligen fram till nästa riksdagsval. På initiativ av statsministern kan presidenten efter att ha hört riksdagsgrupperna bestämma att riksdagsval ska förrättas tidigare. Det är sällan riksdagens mandattid är kortare än fyra år. Senast detta inträffade var 1975.

Riksdagsledamöterna måste följa grundlagen. De är inte bundna av några andra bestämmelser. Ingen får hindra riksdagsledamöterna att utföra sitt arbete, och i riksdagen har de rätt att yttra sig om alla frågor som behandlas. Om en riksdagsledamot bryter mot lagen straffas han eller hon på samma sätt som alla andra.

Riksdagens plenum är offentliga

4 KAP.

Riksdagen fattar beslut i officiella sammanträden som kallas plenum. Där leds ordet av talmannen eller någondera av de två vice talmännen. Bara riksdagsledamöterna får delta i beslutsfattandet.

Plenumen är offentliga och allmänheten kan följa beslutsprocessen från läktaren eller via massmedierna. Också protokollen från plenumen är offentliga. I plenum får riksdagsledamöterna och ministrarna yttra sig. Detsamma gäller justitieombudsmannen och justitiekanslern när riksdagen behandlar ärenden som rör dem.

Innan riksdagen kan behandla en fråga måste regeringen lämna en proposition (förslag) eller en riksdagsledamot väcka en motion i saken. Minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare har rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska skiftas.

En proposition eller en motion ska behandlas i ett utskott innan riksdagen fattar beslut om den. Utskotten är riksdagens interna beredningsorgan. Deras arbete blir inte offentligt innan de kommer med sitt betänkande eller utlåtande.

Om en grupp riksdagsledamöter är missnöjd med regeringen kan den lämna in en s.k. interpellation till regeringen. Interpellationen måste undertecknas av minst tjugo ledamöter. Riksdagen för en debatt i plenum om regeringens svar på interpellationen. Debatten avslutas med en förtroendeomröstning. Det betyder att riksdagen röstar om regeringen fortfarande har riksdagens förtroende eller inte.

Ett annat sätt för riksdagsledamöterna att initiera debatt i riksdagen är att lämna in ett muntligt eller ett skriftligt spörsmål (fråga). Spörsmålen besvaras av den ansvariga ministern.

Presidenten väljs av folket, statsministern av riksdagen

5 KAP.

Republikens president utses genom direkt folkval.
Kandidaterna måste vara infödda finska medborgare och ha rösträtt.

I presidentvalet deltar kandidater uppställda av partier och väljargrupper. Om ingen av kandidaterna i det första valet får mer än hälften av rösterna ordnas det en andra omgång. I det andra valet deltar bara de två kandidater som fått flest röster. Den som då segrar blir president.

Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder efter varandra, alltså för tolv år.

Presidenten fattar de flesta av sina beslut på förslag av statsrådet. Statsrådet måste som sagt ha riksdagens förtroende. Efter riksdagsval förhandlar partiernas riksdagsgrupper med varandra och kommer överens om den nya regeringens sammansättning. Statsministern väljs av riksdagen och utnämns av presidenten. Övriga ministrar utnämns också av presidenten men på förslag av statsministern.

Statsrådets arbete leds av statsministern. De viktigaste frågorna, till exempel lagförslag och budgetpropositioner, avgör regeringen vid sina allmänna sammanträden. Varje minister ser till att frågor inom hans eller hennes ansvarsområde blir beredda och ansvarar för att riksdagsbesluten blir verkställda.

Riksdagen stiftar lagar

6 KAP.

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Nya lagar kan stiftas och gamla lagar ändras genom en proposition av regeringen, en motion av en riksdagsledamot eller ett medborgarinitiativ. Riksdagen för först en remissdebatt i plenum och sedan skickas lagförslaget eller motionen till ett utskott för beredning. Utskottet behandlar ärendet ingående och hör sakkunniga.

När utskottet är klart med sitt betänkande kommer lagförslaget tillbaka till riksdagens plenum, där det tas upp till första behandlingen. Först förs en allmän debatt. Under den kan riksdagen remittera förslaget till stora utskottet. Sedan är det dags för en detaljerad behandling, då riksdagen beslutar om innehållet i lagförslaget. Vid den andra behandlingen antar eller förkastar riksdagen förslaget. En antagen lag går vidare till presidenten för stadfästelse. Om presidenten inte stadfäster lagen inom tre månader kommer den tillbaka till riksdagen. Ifall riksdagen alltjämt håller fast vid sin ståndpunkt träder lagen i kraft också utan att presidenten stadfäst den.

När grundlagen ska ändras är beslutsgången densamma, men andra behandlingen avslutas med att riksdagen beslutar låta ändringsförslaget vila över nästa riksdagsval. När den nya riksdagen röstar om förslaget måste två tredjedelar av riksdagsledamöterna ställa sig bakom det. Grundlagen kan också ändras utan att ändringsförslaget lämnas vilande, om ändringen förklaras brådskande med fem sjättedels majoritet.

Republikens president, statsrådet eller ett ministerium kan utfärda förordningar utgående från grundlagen eller en lag som stiftats av riksdagen.

Riksdagen beslutar om statsfinanserna

7 KAP.

Statsrådet förelägger årligen riksdagen en budgetproposition för året därpå. Riksdagens finansutskott behandlar budgetpropositionen ingående, liksom också budgetmotionerna från riksdagsledamöterna.

Riksdagen beslutar om innehållet i budgeten. På inkomstsidan måste bl.a. skatter och avgifter till staten tas upp. Skatterna regleras genom särskilda skattelagar. På utgiftssidan finns alla de stöd, bidrag och tjänster till medborgarna som riksdagen godkänner.

Riksdagen beslutar också om statens egendom och om statsskulden. Dessutom utövar riksdagen tillsyn över Finlands Bank och folkpensionsanstalten. Riksdagens revisionsutskott och statens revisionsverk övervakar statsfinanserna.

Presidenten och statsrådet leder utrikespolitiken

8 KAP.

Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. Ifall det i beslutsfattandet finns en meningsskiljaktighet mellan presidenten och statsrådet, ska beslutet fattas i enlighet med den ståndpunkt som riksdagen har godkänt.

De viktigaste utrikespolitiska besluten diskuteras av presidenten och de ansvariga ministrarna i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott.

Riksdagen ska anta de viktigaste internationella avtalen.

Finland blev medlem i Europeiska unionen 1995. Statsrådet leder de nationella förberedelserna inför EU-beslut och ser till att besluten blir verkställda. Statsministern företräder Finland i den verksamhet inom Europeiska unionen som kärver att den högsta statsledningen är företrädd.

Statsrådet måste informera riksdagen om aktuella unionsfrågor. Riksdagen kan ge de ministrar som deltar i EU-möten instruktioner och anvisningar.

Domstolarna är oberoende

9 KAP.

Enligt grundlagen utövas den dömande makten av oberoende domstolar. Domarna utnämns av republikens president.

Tingsrätten är första rättsinstans. Tingsrättens beslut får överklagas hos hovrätten. Den högsta dömande makten i tviste- och brottmål utövas av högsta domstolen.

Förvaltningsärenden behandlas av förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. Dessutom finns riksrätten och vissa specialdomstolar.

Myndigheterna måste följa lagen

10 KAP.

Statsrådet har en justitiekansler och riksdagen en justitieombudsman. De övervakar att presidenten, regeringen, domstolarna, staten och kommunerna följer lagen i sin verksamhet. Både justitiekanslern och justitieombudsmannen övervakar också att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna efterlevs i vårt land.

Kommunerna har självstyrelse

11 KAP.

Grundlagen garanterar kommunerna självstyrelse. Kommunerna har rätt att ta ut skatter. Genom lag kan staten ålägga kommunerna vissa uppgifter.

Också Åland har självstyrelse. Inom sitt hembygdsområde har samerna språklig och kulturell autonomi, dvs. vidsträckt självbestämmanderätt.

Utnämning till offentliga tjänster sker på basis av behörighet.

Alla är skyldiga att försvara Finland

12 KAP.

Varje finsk medborgare är skyldig att försvara Finland i krissituationer. Presidenten är överbefälhavare för försvarsmakten och utnämner officerarna.

Det är presidenten som på framställning av statsrådet beslutar när försvarsmakten ska mobiliseras. Presidenten beslutar om krig och fred med riksdagens samtycke.