De samiska språken

Samerna är Finlands enda urfolk. Enligt sametingets uppgifter finns det ca 10 500 samer i Finland. Det är svårt att uppskatta det exakta antalet samiskspråkiga, eftersom många inte har registrerat samiska som sitt modersmål i befolkningsdatasystemet.

Enligt grundlagen har samerna såsom urfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I grundlagen föreskrivs också att samerna har kulturell autonomi inom sitt hembygdsområde i ärenden som angår deras språk och kultur. Till hembygdsområdet hör kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt en del av Sodankylä kommun.

I samiska språklagen föreskrivs att samerna har rätt att hos domstolar och andra myndigheter använda sitt eget språk. Därtill är myndigheterna skyldiga att tillgodose och främja samernas språkliga rättigheter. Myndigheter som omfattas av lagens tillämpningsområde är bl.a. kommunerna inom samernas hembygdsområde samt de domstolar och myndigheter inom den statliga distrikts- och lokalförvaltningen vilkas ämbetsdistrikt omfattar de ovan nämnda kommunerna. På riksnivå tillämpas lagen bl.a. på Skatteförvaltningen och Folkpensionsanstalten.

Inom samernas hembygdsområde har samerna mer omfattande språkliga rättigheter än utanför det. Samiska språklagen gäller beroende på språket som används och målgruppen alla de tre samiska språken som används i Finland, dvs. enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska.

Tillägsinformation om de samiska språken och språkliga rättigheter:

Sametingets hemsida (på finska)

• Utvärdering av samisk språklag (RP 44/2017 rd)

Samebarometer 2016 (på finska och same)

Samiskt språkpris Gollegiella

Nordiskt samiskt språkpris Gollegiella delas ut nästa gång hösten 2018.

Nordiskt samiskt språkpris delades ut för sjätte gången 2016 under det årliga mötet för sametingspresidenterna och ministrarna för samefrågor i Stockholm.

Pristagarna för Gollegiellapriset 2016: Gollegiella tilldelades till fyra personer

Språkpriset delas ut till enskilda personer eller organisationer som har gjort en insats för att främja, utveckla eller bevara det samiska språket i Norge, Sverige, Finland eller Ryssland .Det beräknas att 20 000 - 30 000 personer talar något av de samiska språken (varieteterna). Det största samiska språket är nordsamiska, som talas i Norge, Sverige och Finland. I Sverige och Norge talas även sydsamiska, umesamiska och lulesamiska. I Finland talas även enaresamiska och skoltsamiska. I Ryssland talar de flesta samerna kildinsamiska, och väldigt få talar de övriga samiska språken.

Gollegiella - Nordiskt samiskt språkpris har instiftats av ministrarna för samefrågor i Norge, Sverige och Finland samt sametingspresidenterna i Norge, Sverige och Finland. Priset delas ut vartannat år, första gången år 2004. Språkpriset är på 15 000 euro. Priset kan delas ut många personer.

Medborgare, organisationer, institutioner och myndigheter i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kan utse en kandidat för språkpriset.

Bedömningskommittén fattar beslut om pristagaren.

Stadgar för Nordiskt samiskt språkpris – Gollegiella

Tidigare vinnare

2014
Gollegiella 2014 har tilldelats tre personer. Pristagarna för Gollegiellapriset är lärare och forskare i nordsamiska Mikael Svonni, författare Kerttu Vuolab och lärare i skoltsamiska Seija Sivertsen. Bedömningskommittén belönar Mikael Svonni för sitt långvariga arbete för det nordsamiska språket i Sverige. Kerttu Vuolab förtjänar Gollegiellapriset för sitt arbete för att främja den nordsamiska skönlitteraturen och Seija Sivertsen för sitt livsverk för det skoltsamiska språket, den skoltsamiska kulturen och den skoltsamiska gemenskapen.

2012
Språkpriset för 2012 delades mellan Divvun och Giellatekno vid Universitetet i Tromsø för arbetet med att skapa teknologiska verktyg för samiska språk, och Aleksandra Andrejevna Antonova och Nina Jeliseevna Afanasjeva för sina insatser för det kildinsamiska språket.

2010
Två kvinnor hedrades med språkpriset Gollegiella 2010, Máret Sárá och Lajla Mattsson Magga. De har var för sig gjort stora insatser för att främja och bevara det samiska språket. Máret Sárá har under hela sitt liv varit drivande både yrkesmässigt som pedagog, journalist och författare men även språkpolitiskt. Lajla Mattson Magga har visat ett livslångt gediget engagemang för det sydsamiska språkarbetet, bland annat som lärare och författare, vilket gör henne till en viktig språkinspiratör.

2008
2008 års vinnare var organisationen Sami Siida i Utsjoki, Finland och språkarbetaren Henrik Barruk, Storuman, Sverige. Kati Eriksen tog emot priset på Sami Siidas vägnar. Sami Siida har sedan 70-talet idogt arbetat med att stärka samiskans ställning i Utsjoki kommun. Henrik Barruk har under många år arbetat med att dokumentera och revitalisera umesamiskan. Umesamiska talades i gränsområdet mellan sydsamiska och nordsamiska och har drag av båda språken. De första skrifter som trycktes på samiska på 1600-talet var skrivna på umesamiska, bland annat en ABC-bok.

2006
Harald Gaski och Jouni Moshnikoff fick språkpriset 2006. Jouni Moshnikoff uppmärksammades för sitt stora engagemang för att främja sitt modersmål, östsamiska. Harald Gaski har bedrivit ett omfattande språkutvecklingsarbete och har genom sin forskning bidragit till att höja statusen på samiskspråkig litteratur.

2004
Ella Holm Bull och Anarâkielâ servi (Föreningen för enaresamiska) fick det nyinrättade nordiska samiska språkpriset Gollegiella år 2004. Ella Holm Bull (1929-2006) arbetade hela sitt liv med att främja användningen av sydsamiska som ett muntligt och skriftligt språk. Anarâkielâ servi har sedan det grundades i Enare i Finland 1986 bedrivit ett framgångsrikt revitaliseringsarbete för att främja det enaresamiska språket.

Ytterligare upplysningar

överinspektör Maria Soininen, tfn. 029 5150 067

konsultativ tjänsteman med särskilt ansvar för samefrågor vid justitieministeriet: Satu Kaskinen, tfn. 02951 50322

förnamn.etfernamn(at)om.fi