Erkännande och verkställighet av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt

 

För att ett beslut om vårdnad om barn och/eller umgängesrätt ska kunna verkställas i en främmande stat krävs det i allmänhet att det finns en internationell överenskommelse om saken.

Om ett beslut inte kan verkställas i en främmande stat, kan föräldern bli tvungen att inleda en ny rättegång om vårdnaden om barnet eller umgängesrätt.

Det bör noteras att erkännandet av ett beslut, att ett beslut förklaras verkställbart och själva verkställigheten är skilda saker.

Finländska beslut i utlandet

Förfarandet då ett beslut som meddelats i Finland ska erkännas och verkställas i utlandet beror på målstaten.

När det gäller EU-stater erkänns beslut utan något särskilt förfarande.

Ett verkställbart beslut som meddelats i Finland kan i regel verkställas i de övriga EU-staterna. För verkställigheten behövs det i allmänhet ett verkställighetstillstånd, dvs. exekvatur. Bestämmelser om detta finns i Bryssel IIa-förordningen.

Erkännandet och verkställigheten av beslut har förenklats mellan de nordiska länderna och det är i allmänhet möjligt att erkänna och verkställa beslut utan särskild fastställelse.

När det gäller stater som har anslutit sig till Haagkonventionen om skydd för barn erkänns beslut utan något särskilt förfarande. För att ett beslut ska kunna verkställas krävs det ett verkställighetstillstånd, dvs. exekvatur, av den andra staten.

Om målstaten inte har anslutit sig till någon överenskommelse är erkännandet och verkställigheten av beslut beroende av statens nationella lagstiftning. I vissa fall kräver behandlingen av ett ärende utomlands att det inleds en ny rättegång.

Utländska beslut i Finland

Enligt huvudregeln erkänns och verkställs utländska beslut om vårdnad och umgängesrätt i Finland.

När det gäller EU-stater erkänns beslut utan något särskilt förfarande. Ett verkställbart beslut som har meddelats i en annan EU-stat kan i regel verkställas i Finland. För verkställigheten behövs det i allmänhet ett verkställighetstillstånd, dvs. exekvatur. Bestämmelser om detta finns i Bryssel IIa-förordningen.

Erkännandet och verkställigheten av beslut har förenklats mellan de nordiska länderna och det är i allmänhet möjligt att erkänna och verkställa beslut utan särskild fastställelse.

Beslut som meddelats i stater som har anslutit sig till Haagkonventionen om skydd för barn erkänns i Finland utan något särskilt förfarande. För att ett beslut ska kunna verkställas i Finland krävs det ett verkställighetstillstånd dvs. exekvatur. Dessa exekvaturärenden behandlas centraliserat vid Helsingfors tingsrätt.

Om ett beslut har meddelats i en stat som inte har anslutit sig till någon överenskommelse, kräver verkställigheten att Helsingfors tingsrätt fastställer att beslutet är verkställbart.

Centralmyndigheten

Centralmyndigheten har i regel inga uppgifter i ärenden som gäller erkännandet och verkställigheten av beslut. Centralmyndigheten kan emellertid begära information om målstatens lagstiftning och praxis samt på begäran och i den mån det är möjligt ta reda på kontaktuppgifter till advokater.

Centralmyndigheten förmedlar inte ansökningar. När en ansökningsprocess inleds ska sökanden vid behov vända sig till en rättshjälpsbyrå eller advokat för att få juridisk rådgivning.

Tillämplig lagstiftning och överenskommelser som är bindande för Finland

Mellan EU-staterna (förutom Danmark) tillämpas Bryssel IIa-förordningen (rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/20009).

Ytterligare information: förordningen och en handbok om tillämpningen av den finns på den europeiska e-juridikportalen

Mellan de nordiska länderna gäller den nordiska äktenskapskonventionen (den mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap, FördrS 20/1931).

Mellan de nordiska länderna gäller också den nordiska domslagen (den mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna konventionen om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, FördrS 56/1977).

Finland har också anslutit sig till Haagkonventionen om skydd för barn (konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, FördrS 9/2011).

Ytterligare information: En förteckning över de stater som anslutit sig till konventionen och annan nyttig information finns på Haagkonferensens webbplats

Förutom de redan nämnda överenskommelserna har Finland också anslutit sig till den så kallade Luxemburgkonventionen (den europeiska konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn, FördrS 56/1994).

Nationell lagstiftning som gäller detta område:

Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983)

Lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (619/1996)

Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen (435/2009)

Den nationella lagstiftningen och de internationella fördragen finns i databasen Finlex.