Deltagande och val

Justitieministeriet ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Lagstiftningen som gäller deltagande och val bereds vid justitieministeriet.

Webbplatsen vaalit.fi innehåller information om val som ordnas i Finland samt om vallagstiftningen och partierna.

Demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.

På webbtjänsten dinasikt.fi kan medborgarna bl.a. medverka i beredningen av lagar och olika projekt genom att kommentera aktuella ärenden. På webbtjänsten kan medborgarna också diskutera olika projekt och följa hur de framskrider.

Enligt lagen om medborgarinitiativ har minst 50 000 röstberättigade finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. I webbtjänsten medborgarinitiativ.fi kan medborgare väcka egna initiativ samt stödja initiativ som andra har väckt.

På webbtjänsten invånarinitiativ.fi kan kommuninvånarna lägga fram initiativ till de kommuner som har anslutit sig till tjänsten.

Tjänsten utlåtande.fi överför det formella remissförfarandet till ett elektroniskt format.

Ungasidéer.fi är en riksomfattande kanal för påverkan som ger ungdomar möjlighet att delta och påverka.

vaalit.fi
demokrati.fi
dinasikt.fi
medborgarinitiativ.fi
invånarinitiativ.fi
utlåtande.fi
ungasideer.fi


Rättsväsendet

Information om rättsväsendet, det vill säga domstolarna, åklagarväsendet, rättshjälpen och utsökningen, har samlats in på webbplatsen Oikeus.fi. Webbplatsen innehåller information om bl.a. rättegång och hur man söker rättshjälp. Därtill finns det olika blanketter som medborgarna kan använda för att sköta sina ärenden.

Suomi.fi, den offentliga förvaltningens gemensamma tjänst för medborgare, innehåller e-tjänster, information om offentliga tjänster samt nyheter från den offentliga förvaltningen. På tjänsten har det samlats in nyttig information och handböcker enligt olika teman som är aktuella i olika livsskeden.

oikeus.fi
suomi.fi


Lagarna i Finlex

Statens författningsdatabank Finlex är en offentlig och avgiftsfri webbtjänst för rättsligt material.

Tjänsten omfattar bl.a. lagstiftning, rättspraxis, regeringspropositioner, myndighetsnormer och statsfördrag. Finlex innehåller även lagöversättningar och anvisningar om författningsberedningen, t.ex. Processhandbok för lagberedningen.

Finlex


Brott och straff

Brottspåföljdsmyndigheten som lyder under justitieministeriet är den verkställande myndigheten för fängelsestraff och samhällspåföljder. Brottspåföljdsmyndighetens mål är att för sin del förebygga återfallsbrottslighet och öka säkerheten i samhället.

Brottsbekämpningen syftar till att minska brottsligheten och dess skadeverkningar samt förbättra säkerheten och trygghetskänslan i samhället. Särskilda mål inom justitieministeriets förvaltningsområde är att minska återfallsbrottslighet och våld.

Våldet förebyggs i samarbete med andra aktörer och lokala brottsbekämpningsprojekt. Att medborgarna deltar i utvecklingen av en trygg miljö främjas, och ställningen av brottsoffer förbättras.

Brottspåföljdsmyndigheten
Rådet för brottsförebyggande
Webplats om säkerhetsplanering
Webbplats för minskande av våld


Forskning

Med hjälp av s.k. demokratiindikatorer följs tillståndet och utvecklingen av den finländska demokratin bl.a. vid val och parti- och organisationsverksamhet. Justitieministeriet finansierar materialsamlingen vid riksdagsvalen samt rapporteringen av indikatorerna. Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv publicerar indikatorerna på Finlands valforskningsportal.

Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna (HEUNI), hör till ett globalt nätverk vars uppgift är att stödja förverkligandet av FN:s kriminalpolitiska beslut och rekommendationer. Vid HEUNI bedrivs även kriminalpolitisk forskning.

Institutet för kriminologi och rättspolitik bedriver oberoende rättspolitisk forskning. Institutet följer och analyserar rättsläget och brottsligheten samt rapporterar om utvecklingsdragen.

Statistik över domstolarnas avgöranden, brottslighet och straff samt bl.a. skuldärenden samlas av Statistikcentralen.

Finlands valforskningsportal
Europeiska institutet för kriminalpolitik (på engelska)
Institutet för kriminologi och rättspolitik
Statistikcentralens statistik inom rättsväsende
Statistikcentralens valstatistik
Statistikcentralens och statsrådets kanslis statistiktjänst


Suomeksi - På svenska - In English - Andra språk

Justitieministeriet

Justitieministeriet

Ingångssidan » Aktuellt » Nyheter » 2015 » EU:s arvsförordning börjar tillämpas i augusti

EU:s arvsförordning börjar tillämpas i augusti

Publicerad 21.5.2015

EU-förordningen om internationella arvsfrågor börjar tillämpas i sommar från och med den 17 augusti. Syftet med förordningen är att förenhetliga och underlätta handläggningen av arvsfrågor som har anknytning till flera olika medlemsstater. Förordningen inverkar inte på handläggningen av nationella arvsfrågor och gäller inte heller skatter.

Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna som EU:s arvsförordning och den reviderade nordiska arvskonventionen förutsätter i morgon den 22 maj så att de träder i kraft den 17 augusti 2015.

I EU:s arvsförordning finns bestämmelser om vilken domstol som är behörig i en internationell arvsfråga och vilken stats lag som ska tillämpas på arvsfrågan. I förordningen föreskrivs också om erkännande och verkställighet av beslut om arv i EU-stater.

Huvudregeln är att domstolen i den medlemsstat där den avlidne var bosatt vid dödsfallet ska vara behörig när det gäller boutredning och arvskifte och att denna stats lag ska tillämpas. Arvlåtaren kan dock under sin livstid genom testamente förordna att lagen i den stat vars medborgare han eller hon är vid tidpunkten för sitt val eller för sin död ska tillämpas på arvet. - Ett lagval som gjorts innan förordningen börjar tillämpas förblir i kraft.

Ett europeiskt arvsintyg införs

Den 17 augusti 2015 införs ett så kallat europeiskt arvsintyg med hjälp av vilket arvingarna, testamentsexekutorerna och dödsboförvaltarna kan styrka sin ställning och befogenheter i en annan medlemsstat. Detta gör det lättare att handlägga arvsfrågor i sådana fall att arvlåtaren har kvarlåtenskap i flera medlemsstater.

Det är möjligt att ansöka om ett europeiskt arvsintyg efter arvlåtarens död i den stat som är behörig i arvsfrågan. Det är frivilligt att använda ett arvsintyg. I Finland kommer arvsintyg att utfärdas av Helsingfors magistrat.

Ändringarna iakttas även mellan de nordiska länderna

I anslutning till ikraftträdandet av EU:s arvsförordning har de nordiska länderna kommit överens om att ändra den nordiska konventionen om arv, testamente och boutredning så att dess bestämmelser om lagval motsvarar EU-bestämmelserna. Efter att EU-förordningen har trätt i kraft ska den nordiska arvskonventionen dock tillämpas i Finland och Sverige bara i mycket begränsad omfattning.

Undantag

Storbritannien och Irland har ställt sig utanför arvsförordningens tillämpningsområde. Danmark deltar i inte i EU:s civilrättsliga samarbete. Den nya förordningen är därmed inte bindande för dessa stater.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Outi Kemppainen, tfn 02951 50260 (e-post:förnamn.H.efternamn@om.fi), och
lagstiftningsrådet Salla Silvola, tfn 02951 50314 (förnamn.efternamn@om.fi)

Nyckelord

familjerätt, internationell rätt
Tillbaka till början |