Deltagande och val

Justitieministeriet ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Lagstiftningen som gäller deltagande och val bereds vid justitieministeriet.

Webbplatsen vaalit.fi innehåller information om val som ordnas i Finland samt om vallagstiftningen och partierna.

Demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.

På webbtjänsten dinasikt.fi kan medborgarna bl.a. medverka i beredningen av lagar och olika projekt genom att kommentera aktuella ärenden. På webbtjänsten kan medborgarna också diskutera olika projekt och följa hur de framskrider.

Enligt lagen om medborgarinitiativ har minst 50 000 röstberättigade finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. I webbtjänsten medborgarinitiativ.fi kan medborgare väcka egna initiativ samt stödja initiativ som andra har väckt.

På webbtjänsten invånarinitiativ.fi kan kommuninvånarna lägga fram initiativ till de kommuner som har anslutit sig till tjänsten.

Tjänsten utlåtande.fi överför det formella remissförfarandet till ett elektroniskt format.

Ungasidéer.fi är en riksomfattande kanal för påverkan som ger ungdomar möjlighet att delta och påverka.

vaalit.fi
demokrati.fi
dinasikt.fi
medborgarinitiativ.fi
invånarinitiativ.fi
utlåtande.fi
ungasideer.fi


Rättsväsendet

Information om rättsväsendet, det vill säga domstolarna, åklagarväsendet, rättshjälpen och utsökningen, har samlats in på webbplatsen Oikeus.fi. Webbplatsen innehåller information om bl.a. rättegång och hur man söker rättshjälp. Därtill finns det olika blanketter som medborgarna kan använda för att sköta sina ärenden.

Suomi.fi, den offentliga förvaltningens gemensamma tjänst för medborgare, innehåller e-tjänster, information om offentliga tjänster samt nyheter från den offentliga förvaltningen. På tjänsten har det samlats in nyttig information och handböcker enligt olika teman som är aktuella i olika livsskeden.

oikeus.fi
suomi.fi


Lagarna i Finlex

Statens författningsdatabank Finlex är en offentlig och avgiftsfri webbtjänst för rättsligt material.

Tjänsten omfattar bl.a. lagstiftning, rättspraxis, regeringspropositioner, myndighetsnormer och statsfördrag. Finlex innehåller även lagöversättningar och anvisningar om författningsberedningen, t.ex. Processhandbok för lagberedningen.

Finlex


Brott och straff

Brottspåföljdsmyndigheten som lyder under justitieministeriet är den verkställande myndigheten för fängelsestraff och samhällspåföljder. Brottspåföljdsmyndighetens mål är att för sin del förebygga återfallsbrottslighet och öka säkerheten i samhället.

Brottsbekämpningen syftar till att minska brottsligheten och dess skadeverkningar samt förbättra säkerheten och trygghetskänslan i samhället. Särskilda mål inom justitieministeriets förvaltningsområde är att minska återfallsbrottslighet och våld.

Våldet förebyggs i samarbete med andra aktörer och lokala brottsbekämpningsprojekt. Att medborgarna deltar i utvecklingen av en trygg miljö främjas, och ställningen av brottsoffer förbättras.

Brottspåföljdsmyndigheten
Rådet för brottsförebyggande
Webplats om säkerhetsplanering
Webbplats för minskande av våld


Forskning

Justitieministeriets strategiska planering och beslutsfattande bygger på en kunskapsbaserad verksamhetskultur samt på bedömning av verksamhetens resultat och effekter. Ur justitieministeriets synvinkel är det viktigt att det görs omfattande vetenskaplig grundforskning inom de områden som är centrala för förvaltningsområdet, såsom kriminologi, rättsvetenskap och rättspolitik, samt att vetenskapen och forskningen inom dessa områden utvecklas.

Justitieministeriet har egentligen ingen egen utrednings- och forskningsverksamhet utan informationsproduktionen beställs bl.a. av universitet, forskningsinstitut eller andra instanser som producerar undersökningar. Viktiga forskningsområden med tanke på ministeriets informationsbehov är bl.a. rättsförhållandena, de grundläggande och mänskliga rättigheterna, de språkliga rättigheterna och demokrati. När det gäller justitieministeriets förvaltningsområde är institutet för kriminologi och rättspolitik är den viktigaste producenten av forskningsdata. Till dess lagstadgade uppgifter hör att följa och analysera brottsligheten, hur kontrollen av brottsligheten och påföljdssystemet fungerar, rättsförhållandena och lagstiftningens konsekvenser.

Justitieministeriet deltar aktivt i statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet, som samordnas av statsrådets kansli, där man tar fram information till stöd för beslutsfattande, kunskapsbaserad ledning och verksamhetspraxis. http://tietokayttoon.fi

I justitieministeriets forskningsstrategi har man fastställt målen för forskningsverksamheten under åren 2017–2020

Finlands valforskningsportal
Europeiska institutet för kriminalpolitik (på engelska)
Institutet för kriminologi och rättspolitik
Statistikcentralens statistik inom rättsväsende
Statistikcentralens valstatistik
Statistikcentralens och statsrådets kanslis statistiktjänst


Suomeksi - På svenska - In English - Andra språk

Justitieministeriet

Justitieministeriet

Ingångssidan » Aktuellt » Nyheter » 2017 » Minister Lindström: Också Finland måste utveckla fångvården

Minister Lindström: Också Finland måste utveckla fångvården

Publicerad 14.2.2017

- Fängelserna måste erbjuda fångarna sätt att komma bort från den kriminella banan, till exempel med hjälp av utbildning och utveckling av livskompetensen och funktionsförmågan, sade justitie- och arbetsminister Jari Lindström i sitt tal den 14 februari i Helsingfors i samband med att FN:s minimiregler för fångvård, de så kallade Nelson Mandela-reglerna, publicerades på finska.

- Trots att fångvården här i Finland huvudsakligen är inne på rätt spår, finns det problem och sådant som måste utvecklas, till exempel när det gäller verksamhet för fångarna.

- Målinriktad fångvård av hög kvalitet kräver långsiktigt och kontinuerligt arbete och expertinsatser. Det krävs också tillräckliga resurser. Den offentliga ekonomin, som för närvarande brottas med stora svårigheter, tvingar oss emellertid att spara och göra strukturella reformer också inom fångvården. Dessa lösningar får ändå inte sätta käppar i hjulet för fångvårdens verksamhet, framhöll Lindström.

I de nya minimireglerna betonas samhällets skyldighet att ta hand om frigivna fångar. Enligt Lindström är bland annat statsrådets principbeslut i juni 2016 om att minska långtidsbostadslösheten ett exempel på sådan verksamhet.

- Med stöd av principbeslutet startades på hösten åtgärdsprogrammet Aune där brottspåföljdsklienterna är en viktig grupp. Målet är att förebygga bostadslöshet och förhindra att den upprepas. Inom ramarna för programmet utvecklas det bostadssociala arbetet och övergången från fängelset till det civila.

Lindström framhöll att fångvården också i övrigt satsat på kontrollerad och gradvis frigivning under de senaste åren.

De internationella minimireglerna betonar att fångarna är en del av samhället också under sin tid i fängelset. I enlighet med denna så kallade normalitetsprincip började de finländska fängelsernas hälso- och sjukvård skötas som vanliga samhälleliga tjänster från och med ingången av 2016.

- Det har visat sig vara en lyckad lösning. Men vi har ännu annat som bör utvecklas, till exempel när det gäller utbildning, socialt arbete och själavård för fångar, konstaterade Lindström.

Ytterligare upplysningar:
Leena Riekkola, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 375

Nyckelord

fångvård
Tillbaka till början |