Deltagande och val

Justitieministeriet ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Lagstiftningen som gäller deltagande och val bereds vid justitieministeriet.

Webbplatsen vaalit.fi innehåller information om val som ordnas i Finland samt om vallagstiftningen och partierna.

Demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.

På webbtjänsten dinasikt.fi kan medborgarna bl.a. medverka i beredningen av lagar och olika projekt genom att kommentera aktuella ärenden. På webbtjänsten kan medborgarna också diskutera olika projekt och följa hur de framskrider.

Enligt lagen om medborgarinitiativ har minst 50 000 röstberättigade finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. I webbtjänsten medborgarinitiativ.fi kan medborgare väcka egna initiativ samt stödja initiativ som andra har väckt.

På webbtjänsten invånarinitiativ.fi kan kommuninvånarna lägga fram initiativ till de kommuner som har anslutit sig till tjänsten.

Tjänsten utlåtande.fi överför det formella remissförfarandet till ett elektroniskt format.

Ungasidéer.fi är en riksomfattande kanal för påverkan som ger ungdomar möjlighet att delta och påverka.

vaalit.fi
demokrati.fi
dinasikt.fi
medborgarinitiativ.fi
invånarinitiativ.fi
utlåtande.fi
ungasideer.fi


Rättsväsendet

Information om rättsväsendet, det vill säga domstolarna, åklagarväsendet, rättshjälpen och utsökningen, har samlats in på webbplatsen Oikeus.fi. Webbplatsen innehåller information om bl.a. rättegång och hur man söker rättshjälp. Därtill finns det olika blanketter som medborgarna kan använda för att sköta sina ärenden.

Suomi.fi, den offentliga förvaltningens gemensamma tjänst för medborgare, innehåller e-tjänster, information om offentliga tjänster samt nyheter från den offentliga förvaltningen. På tjänsten har det samlats in nyttig information och handböcker enligt olika teman som är aktuella i olika livsskeden.

oikeus.fi
suomi.fi


Lagarna i Finlex

Statens författningsdatabank Finlex är en offentlig och avgiftsfri webbtjänst för rättsligt material.

Tjänsten omfattar bl.a. lagstiftning, rättspraxis, regeringspropositioner, myndighetsnormer och statsfördrag. Finlex innehåller även lagöversättningar och anvisningar om författningsberedningen, t.ex. Processhandbok för lagberedningen.

Finlex


Brott och straff

Brottspåföljdsmyndigheten som lyder under justitieministeriet är den verkställande myndigheten för fängelsestraff och samhällspåföljder. Brottspåföljdsmyndighetens mål är att för sin del förebygga återfallsbrottslighet och öka säkerheten i samhället.

Brottsbekämpningen syftar till att minska brottsligheten och dess skadeverkningar samt förbättra säkerheten och trygghetskänslan i samhället. Särskilda mål inom justitieministeriets förvaltningsområde är att minska återfallsbrottslighet och våld.

Våldet förebyggs i samarbete med andra aktörer och lokala brottsbekämpningsprojekt. Att medborgarna deltar i utvecklingen av en trygg miljö främjas, och ställningen av brottsoffer förbättras.

Brottspåföljdsmyndigheten
Rådet för brottsförebyggande
Webplats om säkerhetsplanering
Webbplats för minskande av våld


Forskning

Justitieministeriets strategiska planering och beslutsfattande bygger på en kunskapsbaserad verksamhetskultur samt på bedömning av verksamhetens resultat och effekter. Ur justitieministeriets synvinkel är det viktigt att det görs omfattande vetenskaplig grundforskning inom de områden som är centrala för förvaltningsområdet, såsom kriminologi, rättsvetenskap och rättspolitik, samt att vetenskapen och forskningen inom dessa områden utvecklas.

Justitieministeriet har egentligen ingen egen utrednings- och forskningsverksamhet utan informationsproduktionen beställs bl.a. av universitet, forskningsinstitut eller andra instanser som producerar undersökningar. Viktiga forskningsområden med tanke på ministeriets informationsbehov är bl.a. rättsförhållandena, de grundläggande och mänskliga rättigheterna, de språkliga rättigheterna och demokrati. När det gäller justitieministeriets förvaltningsområde är institutet för kriminologi och rättspolitik är den viktigaste producenten av forskningsdata. Till dess lagstadgade uppgifter hör att följa och analysera brottsligheten, hur kontrollen av brottsligheten och påföljdssystemet fungerar, rättsförhållandena och lagstiftningens konsekvenser.

Justitieministeriet deltar aktivt i statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet, som samordnas av statsrådets kansli, där man tar fram information till stöd för beslutsfattande, kunskapsbaserad ledning och verksamhetspraxis. http://tietokayttoon.fi

I justitieministeriets forskningsstrategi har man fastställt målen för forskningsverksamheten under åren 2017–2020

Finlands valforskningsportal
Europeiska institutet för kriminalpolitik (på engelska)
Institutet för kriminologi och rättspolitik
Statistikcentralens statistik inom rättsväsende
Statistikcentralens valstatistik
Statistikcentralens och statsrådets kanslis statistiktjänst


Suomeksi - På svenska - In English - Andra språk

Justitieministeriet

Justitieministeriet

Ingångssidan » Rättsbloggen » Nina Suorsa » 2017 » Värst vad vi oroar oss

Värst vad vi oroar oss

Publicerad 6.2.2017

Det anlände över 30 000 asylsökande till Finland. Jag följde myndigheternas information. Jag följde nyhetsrapporteringen i traditionella medier. Jag följde diskussionen i sociala medier.

Debatten om asylsökande och säkerhet fortsatte och fortsatte. Jag följde hur diskussioner på Twitter och Facebook blev webbnyheter i traditionella medier. Mordbrand i flyktingförläggning. Klick, klick, klick. Ännu fler löpsedlar. Nyheterna blev bara mer och mer medryckande. Myndigheternas faktaspäckade pressmeddelanden kunde inte på samma sätt väcka mina känslor under nattens tysta timmar vid datorn.

Jag satt och funderade om det nu var dags att börja oroa sig och i så fall för vad?

Genom min egen vänkrets och mitt arbete kände jag till statistiken och såg i praktiken att lyckad integration är vardag för de flesta invandrarna. Det vardagliga och normala fick emellertid ge vika i mediernas kamp om synlighet.

Hur påverkade myndigheternas information å ena sidan och mediernas innehåll å den andra min helhetsuppfattning och min upplevelse av trygghet? Vem vågade jag lita på?

Temavecka för mediefostran

Den 6–12 februari pågår den nationella veckan för mediekunskap. Temaveckans idé är att utveckla barns, ungdomars och vuxnas mediekunskap och stärka vuxnas kapacitet till mediefostran.

Min egen arbetsplats, delegationen för etniska relationer ETNO, deltar i temaveckan eftersom vi vill fästa uppmärksamhet särskilt vid vuxnas mediekunskap.

Temaveckan handlar inte bara om traditionella medier. Vi vill uppmuntra vuxna att fundera på sin egen roll som läsare, tolkare och producenter av innehåll i sociala medier.

När vi klickar på och delar nyheter, tweetar och inlägg, stöder vi då förtroende människor emellan eller bidrar vi utan att tänka på det till en atmosfär av misstro och otrygghet?

Bättre mediekunskap stöder förtroende mellan människor

Vi i delegationen för etniska relationer har diskuterat hur vårt beteende i olika medier påverkar attityder gentemot andra människor.

Vilken typs nyheter erbjuds jag utifrån mina tidigare klickningar eller mina kontakter i sociala medier? Vilka perspektiv och värderingar representerar de tweetar, kommentarer och nyheter vi oftast läser?

Hur påverkas innehållets trovärdighet om producenten är en myndighet, en politiker eller en Facebook-vän? Sväljer jag allt utan att tugga eller funderar jag på motivet bakom en rubrik eller kommentar? Utifrån allt det jag läst, är det lättare eller svårare att se olika grupper eller motståndare som individer och människor?

Enligt preliminära uppgifter av polisen var 2016 det tryggaste året med tanke på säkerheten på gatorna under hela 2000-talet. Polisen meddelade att den stora mängden asylsökande som började anlända till Finland under hösten 2015 egentligen inte syns i brottsstatistiken, men varför motsvarar det inte mitt minne av webbnyheternas rubriker? (http://yle.fi/uutiset/3-9320566)

I delegationen har vi också diskuterat hur medieinnehållet och upplevelsen av trygghet är kopplade till varandra. När vi upplever otrygghet, är den bakomliggande orsaken verkliga säkerhetshot eller föreställda säkerhetshot? En hurudan helhetsbild skapar med andra ord de tweetar, kommentarer och nyheter vi läser? Vi borde diskutera mer hur mediernas innehåll påverkar sinnebilder och på så vis upplevd personlig trygghetskänsla.

Media - det är du!

Vi vuxna är förebilder för ungdomarna. Beslutsfattarna är i sin tur vägvisare för värderingar i samhället. Vi behöver alla utveckla våra färdigheter att producera och dela medieinnehåll.

Som producenter och delare av medieinnehåll deltar vi alla i att bygga upp en helhetsbild av olika ämnen. Det spelar roll vad du väljer att berätta och vad du lämnar osagt.

Uppmanar det medieinnehåll du producerar och delar till konstruktiv debatt mellan människor och till att försöka se sanningen bakom stereotyper? Är innehållets egentliga syfte att finna lösningar eller är motivet något annat?

Vi måste också fundera på vem som nås av våra budskap. Samma nyhet, tweet eller rubrik tolkas olika beroende på mottagarens bakgrund och livserfarenhet.

Fastän ditt budskap är riktat till vuxna, läser barn och ungdomar ofta samma medieinnehåll och är osynliga deltagare i samma debatter. Du bidrar också till att bygga upp deras världsbild.

Delta i diskussionen

ETNO önskar att också du deltar i diskussionen på Twitter med @EtnoEtno, hashtagg #mediataitoviikko #hyvätväestösuhteet #mediekunskapsveckan.

Mediekunskapsveckans webbplats


Nina Suorsa är sakkunnig sekreterare i delegationen för etniska relationer och överväger att återvända till Facebook efter ett års paus.

Kommentarer (1 st.)

08.02.2017 kl. 08:32 Vesa Häkkinen

Kiitos kirjoituksesta. Tärkeitä pointteja. Klikkaaminen on niin helppoa. Sen arvioiminen, millaista viestiä klikkaamalla edistää, onkin jo vaikeampaa. Siksi sen pohtiminen onkin niin tärkeää.

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält har markerats med en asterisk (*).

Namn *
Kommentartexten *
Webbplats
 
 
Tillbaka till början |