Deltagande och val

Justitieministeriet ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Lagstiftningen som gäller deltagande och val bereds vid justitieministeriet.

Webbplatsen vaalit.fi innehåller information om val som ordnas i Finland samt om vallagstiftningen och partierna.

Demokrati.fi samlar ihop kanaler för delaktighet och påverkan på webben.

På webbtjänsten dinasikt.fi kan medborgarna bl.a. medverka i beredningen av lagar och olika projekt genom att kommentera aktuella ärenden. På webbtjänsten kan medborgarna också diskutera olika projekt och följa hur de framskrider.

Enligt lagen om medborgarinitiativ har minst 50 000 röstberättigade finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. I webbtjänsten medborgarinitiativ.fi kan medborgare väcka egna initiativ samt stödja initiativ som andra har väckt.

På webbtjänsten invånarinitiativ.fi kan kommuninvånarna lägga fram initiativ till de kommuner som har anslutit sig till tjänsten.

Tjänsten utlåtande.fi överför det formella remissförfarandet till ett elektroniskt format.

Ungasidéer.fi är en riksomfattande kanal för påverkan som ger ungdomar möjlighet att delta och påverka.

vaalit.fi
demokrati.fi
dinasikt.fi
medborgarinitiativ.fi
invånarinitiativ.fi
utlåtande.fi
ungasideer.fi


Rättsväsendet

Information om rättsväsendet, det vill säga domstolarna, åklagarväsendet, rättshjälpen och utsökningen, har samlats in på webbplatsen Oikeus.fi. Webbplatsen innehåller information om bl.a. rättegång och hur man söker rättshjälp. Därtill finns det olika blanketter som medborgarna kan använda för att sköta sina ärenden.

Suomi.fi, den offentliga förvaltningens gemensamma tjänst för medborgare, innehåller e-tjänster, information om offentliga tjänster samt nyheter från den offentliga förvaltningen. På tjänsten har det samlats in nyttig information och handböcker enligt olika teman som är aktuella i olika livsskeden.

oikeus.fi
suomi.fi


Lagarna i Finlex

Statens författningsdatabank Finlex är en offentlig och avgiftsfri webbtjänst för rättsligt material.

Tjänsten omfattar bl.a. lagstiftning, rättspraxis, regeringspropositioner, myndighetsnormer och statsfördrag. Finlex innehåller även lagöversättningar och anvisningar om författningsberedningen, t.ex. Processhandbok för lagberedningen.

Finlex


Brott och straff

Brottspåföljdsmyndigheten som lyder under justitieministeriet är den verkställande myndigheten för fängelsestraff och samhällspåföljder. Brottspåföljdsmyndighetens mål är att för sin del förebygga återfallsbrottslighet och öka säkerheten i samhället.

Brottsbekämpningen syftar till att minska brottsligheten och dess skadeverkningar samt förbättra säkerheten och trygghetskänslan i samhället. Särskilda mål inom justitieministeriets förvaltningsområde är att minska återfallsbrottslighet och våld.

Våldet förebyggs i samarbete med andra aktörer och lokala brottsbekämpningsprojekt. Att medborgarna deltar i utvecklingen av en trygg miljö främjas, och ställningen av brottsoffer förbättras.

Brottspåföljdsmyndigheten
Rådet för brottsförebyggande
Webplats om säkerhetsplanering
Webbplats för minskande av våld


Forskning

Justitieministeriets strategiska planering och beslutsfattande bygger på en kunskapsbaserad verksamhetskultur samt på bedömning av verksamhetens resultat och effekter. Ur justitieministeriets synvinkel är det viktigt att det görs omfattande vetenskaplig grundforskning inom de områden som är centrala för förvaltningsområdet, såsom kriminologi, rättsvetenskap och rättspolitik, samt att vetenskapen och forskningen inom dessa områden utvecklas.

Justitieministeriet har egentligen ingen egen utrednings- och forskningsverksamhet utan informationsproduktionen beställs bl.a. av universitet, forskningsinstitut eller andra instanser som producerar undersökningar. Viktiga forskningsområden med tanke på ministeriets informationsbehov är bl.a. rättsförhållandena, de grundläggande och mänskliga rättigheterna, de språkliga rättigheterna och demokrati. När det gäller justitieministeriets förvaltningsområde är institutet för kriminologi och rättspolitik är den viktigaste producenten av forskningsdata. Till dess lagstadgade uppgifter hör att följa och analysera brottsligheten, hur kontrollen av brottsligheten och påföljdssystemet fungerar, rättsförhållandena och lagstiftningens konsekvenser.

Justitieministeriet deltar aktivt i statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet, som samordnas av statsrådets kansli, där man tar fram information till stöd för beslutsfattande, kunskapsbaserad ledning och verksamhetspraxis. http://tietokayttoon.fi

I justitieministeriets forskningsstrategi har man fastställt målen för forskningsverksamheten under åren 2017–2020

Finlands valforskningsportal
Europeiska institutet för kriminalpolitik (på engelska)
Institutet för kriminologi och rättspolitik
Statistikcentralens statistik inom rättsväsende
Statistikcentralens valstatistik
Statistikcentralens och statsrådets kanslis statistiktjänst


Suomeksi - På svenska - In English - Andra språk

Justitieministeriet

Justitieministeriet

Ingångssidan » Under arbete » Utvecklingsprojekt » Nordisk samekonvention

Nordisk samekonvention

Projektets mål är att uppnå en nordisk samekonvention mellan Norge, Sverige och Finland i samråd med respektive lands sameting. Avsikten med konventionen är att stärka samernas rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv på ett sådant sätt att statsgränserna stör detta så lite som möjligt. Konventionen tryggar samernas grundlagsenliga rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.

Beredningen av den nordiska samekonventionen har pågått i över tio år. En finsk-norsk-svensk-samisk expertarbetsgrupp överlämnade ett utkast för en nordisk samekonvention till ministrarna ansvariga för samiska frågor och sametingspresidenterna i Finland, Norge och Sverige den 27 oktober 2005. År 2009 uppgjorde en arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet en bedömning av förhållandet mellan det nordiska samekonventionsutkastet och Finlands grundlag och övrig nationell lagstiftning samt internationella människorättsförpliktelser som binder Finland.

Ministrarna ansvariga för samiska frågor samt ordförandena för sametingen bestämde om de förfaringssätt enligt vilka man ska gå vidare i ärendet vid ett möte i Stockholm den 22 november 2010. I enlighet med detta tillsatte statsrådet 10.3.2011 den finska förhandlingsdelegationen och gav justitieministeriet befogenhet att till delegationen utnämna behövliga sakkunniga och sekreterare. Delegationens uppgift var att förhandla om en nordisk samekonvention mellan Finland, Sverige och Norge. Det är de tre staterna som har förhandlat sinsemellan, men varje stats förhandlingsdelegation har bestått av representanter för både regeringarna och sametingen. I beredningen har de olika ministerierna deltagit till den del konventionen har gällt deras verksamhetsområden. Förhandlingarna har genomförts med konventionsutkastet utarbetat av den samnordiska expertgruppen från år 2005 som ram.

Förhandlingarna inleddes år 2011 och målet var att slutföra förhandlingarna inom fem år. En preliminär överenskommelse om innehållet i den nordiska samekonventionen uppnåddes i december 2016. Ordförandena för Finlands, Sveriges och Norges förhandlingsdelegationer paraferade, dvs. efter avslutade förhandlingar preliminärt bestyrkte konventionstexten den 13 januari 2017. I samband med detta blev den svenskspråkiga texten offentlig. Enligt konventionen ska Sametinget ge sitt bifall till konventionen innan den undertecknas.

I konventionen ingår en samnordisk bestämmelse om rösträtt vid val till sametinget. Den gemensamma bestämmelsen om rösträtt motsvarar den gällande lagstiftningen i Norge. Konventionen ändrar inte de rättigheter som gäller land och vatten inom samernas hembygdsområde. I konventionens ingress konstateras att konventionen säkerställer men inte ändrar på upparbetade rättigheter i samiska områden. Bestämmelserna om rättigheterna som gäller land- och vattenområden kommer att preciseras i lagen genom vilken konventionen ska sättas i kraft. Samernas möjligheter att delta i planeringen av skötseln och nyttjandet av statens land- och vattenområden ska utvecklas genom Forststyrelsens kommunvisa delegationer som inrättats i Enontekis, Enare och Utsjoki.

Konventionen framhäver den särskilda betydelsen av traditionella samiska näringar för samernas språk, kultur och samhällsliv. I konventionen nämns förutom renskötsel, fiske, jakt och sameslöjd och konsthantverk (Duodji) även kulturella och kreativa näringar, turism och moderna former av näringsidkande i konventionen. De nationella bestämmelserna om näringsverksamhet kommer att preciseras i samband med att konventionen sätts i kraft i Finland.

Finlands förhandlingsdelegation (2016)

Johanna Suurpää, justitieministeriet, ordförande

Liisa Saarenmaa, jord- och skogsbruksministeriet

Satu Paasilehto, undervisnings- och kulturministeriet

Heikki Paltto, Sametinget

Anne Nuorgam, Sametinget

Juha Karhu, Sametinget

Sakkunniga:

Krista Oinonen, utrikesministeriet

Kalle Varis, Sametinget

Pentti Lähteenoja, jord- och skogsbruksministeriet

Sekreterare:

Yrsa Nyman, justitieministeriet

Konventionstexten

på svenska: Nordisk samekonvention

• på finska: Pohjoismainen saamelaissopimus (käännös) (pdf, 0.1 Mt)

• på nordsamiska: Davviriikkalaš sámesoahpamuš (pdf, 0.17 Mt)

• på norska: nordisk-samekonvensjon (pdf, 0.28 Mt)

Andra handlingar i anslutning till projektet

• Den finsk-norsk-svensk-samiska expertgruppens utkast till en nordisk samekonvention från 27 oktober 2005 (pdf, 1.25 Mt)

 
Publicerad 14.2.2017
Tillbaka till början |