Säkerhetsstrategin för samhället inom justitieministeriets förvaltningsområde

I statsrådets principbeslut den 16 december 2010 om tryggande av samhällets vitala funktioner (YETT-strategin) bestäms de ansvar och uppgifter som ankommer på varje ministeriums förvaltningsområde i störnings- och specialsituationer samt i undantagsförhållanden.

Syftet med strategin

De viktigaste uppgifterna inom den finska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken är att trygga Finlands självständighet, territoriella integritet och grundläggande värden, att främja befolkningens säkerhet och välfärd och att garantera ett fungerande samhälle.

Aktörer

Tryggandet av samhällets vitala funktioner leds, övervakas och samordnas av statsrådet samt av det behöriga ministeriet inom det egna förvaltningsområdet. För beredskapen och inledandet av verksamheten använder de behöriga myndigheterna de rätt så omfattande befogenheter som lagstiftningen ger dem i fråga om normala förhållanden.

De vitala funktionerna

De vitala funktionerna är tvärsektoriella funktionshelheter som är nödvändiga för samhället och som alltid måste vara tryggade.

Det finska samhällets vitala funktioner är

  • ledning av staten
  • internationell verksamhet
  • Finlands försvarsförmåga
  • den inre säkerheten
  • ekonomins och infrastrukturens funktionsförmåga
  • befolkningens utkomstskydd och handlingsförmåga
  • mental kristålighet.

Justitieministeriets förvaltningsområdes uppgifter i YETT-strategin

Tryggande av rättsstaten

Man tryggar rättsstatsprincipen som garanterar de rättigheter som är skyddade genom grundlagen. Med detta sammanhänger domstolsväsendets och verkställighetsmyndigheternas funktionsförmåga och samarbete samt ombesörjandet av förutsättningarna för en fungerande rättsskötsel.

Rättsväsendets och fängelsernas resurser dimensioneras så att de står i relation till den aktuella situationen. Då de befogenheter som avses i beredskapslagen tas i bruk görs en översyn av rättsväsendets funktionsförmåga så att man kan hålla fast vid principerna för en rättvis rättegång.
 

Verkställande av val

De tekniska förutsättningarna för förrättande av regelrätta allmänna val tryggas i alla säkerhetssituationer. Man upprätthåller ständig beredskap att förrätta förtida allmänna val. Valorganisationen, de behövliga informationssystemen och valmaterialet uppdateras i enlighet med de aktuella tids- och verksamhetskraven.

Beredskapskraven gäller förutom justitieministeriet även valkretsnämnderna, de kommunala valmyndigheterna, Befolkningsregistercentralen samt magistraterna.

Utlandsfinländares möjligheter att delta i valen tillgodoses i samarbete med utrikesministeriet. Dessutom upprätthålls beredskap att ordna valfinansieringen och informationsförmedlingen i samband med valen.
 

Tryggande av rättsskyddssystemets verksamhetsförmåga

Domstolsväsendets och verkställighetsmyndigheternas verksamhetsförmåga och samarbetet mellan dem ombesörjs. Befolkningens rättsskydd garanteras bl.a. genom en tidsenlig lagstiftning och ett effektivt realiserande av straffansvaret.

Lagövervaknings- och rättskipningsmyndigheternas befogenheter och antal bevaras på en sådan nivå som motsvarar de krav som verksamhetsbetingelserna och uppgifterna ställer. Det skapas förutsättningar och verksamhetsmodeller för en snabb behandling av ärendena.

I framtiden förbättras nivån på den tekniska utrustningen i domstolsväsendets lokaler så att även de allvarligaste formerna av brottslighet kan behandlas tryggt. De åtgärder som siktar till att skydda vittnen och som nämns i statsrådets principbeslut om ett program för den inre säkerheten vidtas, inklusive skapandet av en författningsgrund gällande detta.

Inom fångvården bereder man sig på en ökande och exceptionell brottslighet. För att förbättra verksamhetsförutsättningarna beaktas fängelsernas interna risker då säkerhetssystemen utvecklas. Fångtransporternas säkerhetsnivå förbättras också. I den lagstiftning och de verksamhetssätt som anknyter till övervakningen av fångarnas förhållanden och behandlingen av dem beaktas på adekvat sätt de förpliktelser som grundar sig på de internationella fördragen om mänskliga rättigheter och på Röda Korsets internationella kommittés uppgifter med anknytning till detta.

 

Ministeriernas ansvar för försörjningsberedskapen

Utgående från den lagstiftning som anknyter till försörjningsberedskapen har statsrådet beslutat om målen med försörjningsberedskapen (SRb 539/2008). I beslutet åläggs ministerierna att styra och följa upp hur de uppgifter som hänför sig till tryggandet av samhällets vitala funktioner genomförs inom det egna ansvarsområdet samt hur den handlingsförmåga som uppgifterna förutsätter utvecklas. Beslutet förutsätter också att varje ministerium utvecklar försörjningsberedskapen inom sitt ansvarsområde.
 

Justitieministeriets ansvar för försörjningsberedskapen

Justitieministeriet bedömer hur väl beredskapslagen fungerar i förhållanden med moderna hotbilder samt eventuella lagstiftningsbehov med tanke på allvarliga störningssituationer under normala förhållanden.
 

Särskilda situationer

Justitieministeriet svarar tillsammans med inrikesministeriet för bekämpningen av våld som riktas mot myndigheter och bl.a. vittnen.

Ämbetsverken på justitieministeriets förvaltningsområde vid vilka man har berett sig på specialsituationer är bl.a. Brottspåföljdsmyndigheten och Riksåklagarämbetet. Centralen för undersökning av olyckor svarar för undersökning av storolyckor.