Minister Häkkänen: Mer hjälp till överskuldsatta, straffpolitiken skärps och förvandlingsstraff för böter återinförs

Justitieministeriet 11.4.2018 20.43 | Publicerad på svenska 12.4.2018 kl. 15.26
Pressmeddelande

Regeringens effektiviserar åtgärderna mot överskuldsatthet genom att under åren 2019-2020 rikta 8 miljoner euro per år och under åren 2021-2022 ytterligare 9 miljoner euro per år till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, rådgivning för gäldenärer inom utsökning och snabbare domstolsbehandlingar.

- Det är mycket viktigt att vidta åtgärder såväl för att förebygga överskuldsättning som för att underlätta situationen för personer som redan är överskuldsatta, säger justitieminister Antti Häkkänen.

- Resurserna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ökas med ett tilläggsanslag på fem miljoner euro. Anslaget används till att trygga den regionala tillgången till rådgivningstjänster och till att utveckla samarbetet för att förebygga skuldproblem. Också ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens e-tjänster ska utvecklas, berättar minister Häkkänen.

Dessutom ska det inom utsökningen ges mer resurser för rådgivning som syftar till att hjälpa dem som för första gången råkat ut för problem med sin ekonomi.

- Om människor kan hjälpas redan då de för första gången råkar ut för utsökning så att de får sin ekonomi under kontroll, hamnar allt färre av dem i en utsökningsspiral. Det är viktigt att man vid utsökning har möjlighet att erbjuda individuell hjälp för överskuldsatta personer, eftersom man inom utsökningen har en ytterst bra helhetsbild av situationen.  Tilläggsresurserna används för att skapa ett expertnätverk för rådgivningen inom utsökningen, säger minister Häkkänen.

Tilläggsfinansiering för att skärpa straffpolitiken - också förvandlingsstraff för böter ska återinföras

Justitieminister Antti Häkkänen hade för ramförhandlingarna sammanställt ett åtgärdspaket för att skärpa straffen. I åtgärdspaketet ingår skärpning av straffen för sexualbrott som riktar sig mot barn, ändring av bestämmelserna som gäller förstagångsförbrytare för att skärpa straffen för återfallsförbrytare, effektivisering av villkorliga fängelsestraff genom tilläggspåföljder, utökande av riskbedömningen vid frigivning av fångar som dömts för våldsbrott och återinförande av förvandlingsstraff för böter. Alla dessa projekt fick finansiering i ramförhandlingarna. 

- Maximistraffet för sexuellt utnyttjande av barn ska höjas från fyra till sex år i fängelse. Det ska också utfärdas en särskild straffbestämmelse för sådana fall där man i dagens läge samtidigt tillämpar bestämmelserna om våldtäkt och bestämmelserna om sexuellt utnyttjande av barn (grov våldtäkt av barn). Straffskalan för brottet ska vara fängelse i 4–12 år. I ramförhandlingarna kom man överens om ett tilläggsanslag på 0,87 miljoner euro för genomförande av dessa ändringar, säger minister Häkkänen.

Enligt Häkkänen är återinförandet av förvandlingsstraff för böter en särskilt viktig reform.  Häkkänen betonar att det också med tanke på påföljdssystemets trovärdighet är viktigt att straffansvaret förverkligas.

- Det är skäl att förnya och utöka användningen av förvandlingsstraff för böter också med tanke på bötesförfarandets trovärdighet. För genomförandet av reformen reserveras ett anslag på 10,8 miljoner euro, säger minister Häkkänen.

Efter lagändringen ska polisen överlåta ett bötesstraff till domstolen för behandling då en person som upprepade gånger dömts till böter kan anses visa likgiltighet för bestämmelser i lagen. Upprepade bötesbrott ska definieras som sju liknande bötesstraff under ett år. Tingsrätten ska kunna förvandla böter till fängelse, om böterna inte kan drivas in. Böter som förelagts av en domstol kan förvandlas till fängelse, men inte böter som förelagts av polisen.

Bestämmelserna om bedömningen av risken för återfall i allvarliga våldsbrott och ställande i övervakad villkorlig frihet ska preciseras.

- Målet är att minska sådana fall där personer som upprepade gånger gjort sig skyldiga till vålds- och sexualbrott.eller som dömts för dråp friges från fängelse direkt utan de stödåtgärder som övervakad villkorlig frihet ger möjlighet till. Tilläggsresurser riktas också till att bereda och genomföra ändringar för att effektivisera övervakningen av villkorlig frihet. För genomförandet av reformerna reserveras ett anslag på sammanlagt 1,34 miljoner euro, säger Häkkänen.

Systemet med tilläggspåföljder i samband villkorligt fängelse ska skärpas så att ett villkorligt fängelsestraff för en åtalad som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet ska kunna förenas med övervakning.

- I nuläget kan enbart unga förbrytare dömas till övervakning. För skärpningen av systemet med tilläggspåföljder i samband med fängelsestraff riktas totalt 2,2 miljoner euro, berättar Häkkänen. 

Bestämmelser som gäller villkorlig frihet ska ändras också så att lindrigare kvotdelar vid villkorlig frihet ska tillämpas enbart på fångar som under fem år före brottet inte har avtjänat ett fängelsestraff i fängelse. För närvarande är tiden som beaktas tre år.

- Ändringen av vad som avses med förstagångsförbrytare skärper straffen för återfallsförbrytare. Till projektet för att ändra bestämmelserna som gäller förstagångsförbrytare riktas  2,2 miljoner euro.

Mer pengar för fångvården - Nya fängelser byggs till Uleåborg och Pelso i Norra Finland

Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna fängelserna i Uleåborg och Vaala ska bevaras. Justitieministeriet anvisas betydande tilläggsresurser för fångvården för att trygga de nuvarande fängelsernas verksamhetsförutsättningar.

- Jag är mycket nöjd med förhandlingsresultatet. Vi fick mera resurser för fångvården och med dessa resurser kan vi trygga att fängelserna i Norra Finland kan fortsätta sin verksamhet. De nuvarande fängelserna i Uleåborg och Vaala ersätts med nybyggnader för att trygga deras  verksamhetsförmåga. För de ökande hyreskostnaderna reserveras 6,6 miljoner euro från och med år 2022. Förutom  målen för fångvården har vi i beslutet beaktat även ärendets totala samhällseffekter, säger Häkkänen.

Mer information: Lauri Koskentausta, specialmedarbetare, tfn 02951 50131

Statsrådets pressmeddelande 11.4.2018