Utsökningsgäldenärers möjligheter att sysselsätta sig ska förbättras genom att undanröja flitfällor

Justitieministeriet 26.10.2017 16.01
Pressmeddelande

I utsökningslagstiftningen föreslås ändringar för att undanröja utmätningsrelaterade flitfällor och därigenom göra det lättare för utsökningsgäldenärer att sysselsätta sig. Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen i dag.

Enligt lagförslaget ska utsökningsgäldenärer som fått arbetslöshetsförmån i minst ett år vara berättigade till högst sex månaders uppskov med utmätningen av lönen. Maximitiden för uppskov skulle alltså förlängas från nuvarande fyra månader.

Uppskov kan beviljas gäldenärer vars nettoinkomster är låga, det vill säga om de omfattas av så kallad inkomstgränsutmätning. Inkomstgränsutmätning gäller för närvarande gäldenärer, vars nettoinkomster är högst 1 344,60 euro per månad. Till beloppet läggs 482,40 euro för varje person gäldenären försörjer.

Enligt förslaget kan utmätningsmannen vägra bevilja uppskov endast om gäldenären redan tidigare har beviljats uppskov och ett nytt uppskov avsevärt skulle äventyra betalningen av skulden. Enligt den gällande lagen har utmätningsmannen stor prövningsrätt när det gäller att bevilja uppskov.

I fråga om sådana gäldenärer som inte har hunnit få arbetslöshetsförmån i minst ett år eller vars inkomster överskrider den fastställda gränsen, ska uppskovet med utmätningen kvarstå i samma form som för närvarande, dvs. vara beroende av prövning. Uppskov kan då beviljas för högst halva anställningstidens längd, dock inte mer än fyra månader.

I propositionen är strävan också att uppmuntra personer som länge varit arbetslösa att sysselsätta sig som företagare. I propositionen föreslås att om en person efter en lång period av arbetslöshet sysselsätter sig som företagare, kan man av näringsinkomsten utmäta ett mindre belopp än en sjättedel, som är det regelmässiga beloppet.  

Reformen väntas inverka positivt på gäldenärernas ställning eftersom uppskov med utmätning ger ett kännbart incitament att ta emot arbete. Förslaget skulle på årsnivå underlätta cirka tusen gäldenärers möjligheter att sysselsätta sig. Detta skulle gynna även den offentliga ekonomin. Förslaget antas inte inverka försämra borgenärernas ställning på lång sikt.

Mer information:
Mari Aalto, lagstiftningsråd, tfn 02951 50502, [email protected]

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)