Bloggar (Blogg)

Tiina Astola: Avreglering betyder inte ett liv utan regler

Publiceringsdatum 16.11.2015 16.15 Blogg JM

Tiina Astola: Avreglering betyder inte ett liv utan regler 

 fi | sv

Ingen av oss vill leva utan regler. Till och med barnlekar har sina regler. I barnens lekar kan reglerna dock ändras mitt i leken, vilket vi vuxna ibland har lite svårt att acceptera.

Enligt regeringsprogrammet ska "lagstiftningen göras smidigare". Enligt min uppfattning betyder detta att sådana bestämmelser som onödigt begränsar medborgarnas och företagens handlingsfrihet eller som är så komplicerade att de orsakar onödigt arbete, fördröjer behandlingen eller i värsta fall hindrar tillgodoseendet av vars och ens rättigheter ska slopas eller revideras.

Lagstiftning uppkommer inte av sig själv. Det finns alltid ett syfte bakom regleringen. När det sägs att det finns för mycket reglering, kan detta betyda bland annat att
- de gällande bestämmelserna inte tjänar sitt syfte eller att syftet kunde uppnås på något annat sätt än genom lagstiftning,
- syftet inte längre är relevant eller att
- bestämmelserna i olika lagar och i vissa fall även deras syften står i strid med varandra.

Också när lagstiftning som gäller liknande frågor bereds samtidigt på flera olika håll finns det en risk att regleringen blir oklar och överflödig.

Viktigt att bedöma konsekvenserna

I en perfekt värld skulle det för varje lagberedningsprojet reserveras tillräckligt med lagberedare och tid så att lagarna alltid kunde beredas enligt principerna för en god lagberedningsprocess. Då skulle det inte heller uppkomma någon onödig reglering, eftersom man enligt dessa principer ska bedöma konsekvenserna av den gällande lagstiftningen, avveckla onödig reglering och undvika ny reglering, om syftet kan uppnås genom andra styrningsmedel.

Det finns många sätt att avreglera

Vi lever inte i en perfekt värld. Därför måste vi då och då se över den gällande regleringen.

Detta kan göras på många olika sätt. Man kan göra en systematisk genomgång av alla bestämmelser eller välja ut vissa centrala utvecklingsmål. Eftersom våra resurser är begränsade och regeringsprogrammet förutom avreglering även förutsätter att flera lagberedningsprojekt ska slutföras, är det viktigt att välja de rätta utvecklingsmålen och tillvägagångssätten.

Inom vissa förvaltningsområden är det kanske bäst att koncentrera sig på att se över olika förbud, tillstånd och tillståndsprocesser. Inom andra kan det vara bättre att utreda ändamålsenligheten av olika förfaranden som orsakar administrativt arbete för medborgarna eller myndigheterna. Till exempel här vid justitieministeriet har vi koncentrerat oss på aktiebolagslagen och bostadsaktiebolagen som berör en stor del av medborgarna. I detta sammanhang är det också möjligt att identifiera förfaranden som kan förnyas genom digitalisering.

Justitieministeriet har till uppgift att trygga en enhetlig rättsordning. I detta syfte yttrar sig justitieministeriet om de övriga ministeriernas lagstiftningsprojekt. I sina utlåtanden har ministeriet numera fäst mer uppmärksamhet än förut vid hur nödvändig och tydlig regleringen är. Om de andra ministerierna beaktar dessa observationer i sina förslag, är detta redan ett stort steg framåt.

Det behövs regler också för avreglering

När ett barn går för långt i sina regeländringar, blir det strid och i värsta fall tar leken slut. Samhället har också regler för ändring av regler och även för avreglering. Avreglering förutsätter statsrådets och riksdagens beslut. Därför styrs avreglering av samma principer som god lagberedning.

Det viktigaste är att bestämmelserna har ett klart mål. Fastställande av målen är hela politikens kärna.

Läs mer:

Avveckling av normer

Lagstiftningsprocessen - arbetsfaserna i lagberedningen

_________________________________

Tiina Astola arbetade som kanslichef vid justitieministeriet 2007-2015.