Skip to content
Media

Språkbarometern 2016: Språklimatet upplevs ha blivit sämre

Ministry of Justice
Utgivningsdatum 14.9.2016 8.59 | Publicerad på svenska 14.9.2016 kl. 9.10
Pressmeddelande

Både svensk- och finskspråkiga som hör till den språkliga minoriteten i tvåspråkiga kommuner upplever att språkklimatet i deras hemkommun har blivit sämre. Nästan varannan svenskspråkig och var femte finskspråkig upplever att de har blivit trakasserade i vardagen på grund av sitt språk. Detta framgår av enkäten Språkbarometern - Kielibarometri 2016, som gällde tillgången till service på finska och svenska samt språkklimatet i de tvåspråkiga kommunerna.

Genom enkäten utreddes särskilt hur de språkliga rättigheterna förverkligas ur medborgar- och användarperspektiv. Postenkäten skickades ut till nästan 9 000 kommuninvånare, som hör till den lokala språkminoriteten i tvåspråkiga kommuner. Cirka 3 600 personer svarade på enkäten. Språkbarometer-undersökningen lanserades 2004, och har sedan dess genomförts med fyra års mellanrum, senast 2012. Fler finskspråkiga svarade på enkäten än föregående gång.

Språkbarometern utförs av institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i samarbete med justitieministeriet. Övriga samarbetsparter är Finlands Kommunförbund och Svenska kulturfonden.

Svenskspråkiga nöjdare med kommunala än statliga tjänster

Enligt undersökningen är finskspråkiga mer missnöjda med relationerna mellan språkgrupperna i sin hemkommun än svenskspråkiga. Å andra sidan upplever svenskspråkiga i högre grad än finskspråkiga att inställningen till andra språkgrupper i Finland har försämrats.

När det gäller tjänster upplever finskspråkiga att servicen på deras eget språk förverkligas bättre inom statliga tjänster än inom kommunala tjänster i deras hemkommun. För svenskspråkiga är det tvärtom. Svenskspråkiga ger i medeltal statliga tjänster vitsordet 7,6 medan finskspråkiga ger dem vitsordet 9. Svenskspråkiga ger kommunala tjänster på eget språk i medeltal vitsordet 7,8 och finskspråkiga 8,7.

Finskspråkiga ger social- och hälsovårdstjänster på eget språk ett högre vitsord än svenskspråkiga. I fråga om finskspråkiga är vitsordet rentav högre än tidigare, medan svenskspråkigas vitsord har hållit sig på samma nivå sedan år 2008.

Målgruppen för undersökningen omfattar 184 000 kommuninvånare

På fastlandet finns 297 kommuner, varav 33 är tvåspråkiga. De tvåspråkiga kommunerna ligger i Österbotten, Åbonejden och Nyland. I 15 av dem är majoritetsspråket svenska och i 18 finska. En kommun räknas som tvåspråkig om andelen invånare med minoritetsspråket som modersmål är minst 8 procent eller uppgår till minst 3 000 personer. Lojo, Korsnäs, Larsmo och Närpes är tvåspråkiga på egen begäran, trots att de språkliga minimikraven inte uppfylls i dessa kommuner.

Cirka 1,75 miljoner av medborgarna bor i en tvåspråkig kommun. Totalt 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun med finska som majoritetsspråk och 44 000 finskspråkiga bor i en kommun med svenska som majoritetsspråk. Språkbarometer-undersökningen riktas till personer som hör till dessa språkminoriteter.

Justitieministeriet använder resultaten av undersökningen i beredningen av statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen som ges till riksdagen under våren 2017.

Den slutliga forskningsrapporten som innehåller analyser och jämförelser över tid från språkbarometer undersökningarna år 2008, publiceras senare på hösten.

Ytterligare upplysningar:
forskare Marina Lindell, Åbo Akademi, tfn 050 586 2136, [email protected]
överinspektör Vava Lunabba, justitieministeriet, tfn 02951 50136, [email protected]

Back to top