I september 2022 genomfördes den första fasen av en organisationsreform som omfattar två faser vid Brottspåföljdsmyndigheten. Nu bereds den andra och sista fasen i reformen och den gäller organisering av uppgifter vid brottspåföljdscentralerna. Dessutom är avsikten att utveckla utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet så att det tillgodoser Brottspåföljdsmyndighetens behov.

Regeringen inleder en reform av fängelsenätverket för att verkställigheten av straff ska vara säker och kostnadseffektiv.

Förvaltningsområde Justitieministeriets förvaltningsområde omfattar ett stort antal verksamheter. Inom förvaltningsområdet arbetar under 10 300 personer, av vilka största delen är anställda vid domstolarna. Ministeriet styr verksamheten vid ämbets...

Inom projektet bereds de författningsändringar som hör till justitieministeriets ansvarsområde och som gäller skrivningarna i regeringsprogrammet om smidigare informationsutbyte i syfte att förbättra fängelsesäkerheten och förebygga arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. (maskinöversatt)

Avsikten är att ändra regleringen så att bara en sådan fånge som avtjänar sitt första fängelsestraff ska kunna friges efter att ha avtjänat en kortare kvotdel av straffet, och att en person således inte på nytt ska kunna räknas som förstagångsfånge efter en viss tid utan brott.

25.6.2026 | Regeringen föreslår ändringar i fängelselagen som förbättrar säkerheten i fängelserna. Dessutom förbättrar propositionen Brottspåföljdsmyndighetens beredskap att sköta om verkställigheten av straff under en allvarlig samhällelig störningssituation.

Syyskuussa 2022 Rikosseuraamuslaitoksessa toteutettiin kaksivaiheisen organisaatiouudistuksen ensimmäinen vaihe. Nyt valmistelussa oleva uudistuksen toinen ja viimeinen vaihe koskee tehtävien järjestämistä rikosseuraamuskeskuksissa. Lisäksi rikosseuraamusalan koulutusjärjestelmää kehitettäisiin vastaamaan Rikosseuraamuslaitoksen tarpeisiin.

Behandlingen av ett brottmål består av flera olika skeden, t.ex. förundersökning och åtalsprövning

Justitieministeriets organisation Justitieministeriet leds av justitieministern. Kanslichefen bistår ministern i ledningen av ministeriets verksamhet. Vid ministeriet finns fyra avdelningar: förvaltnings- och styrningsavdelningen, avdelningen för ...

Personal i siffror Antalet anställda 246 Kvinnor 74 %, män 26 %. Medelålder cirka 46 år. Cirka 85 % av justitieministeriets personal har avlagt en högskoleexamen. Personer med juris magisterexamen utgör den största andelen. Dessutom finns det fler...

Med internationell rättshjälp i brottmål avses det straffrättsliga samarbetet mellan olika stater. I vidsträckt bemärkelse omfattar denna verksamhet inbördes rättshjälp, utlämning för brott och överföring av dömda personer.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden Information om nämndens verksamhet finns på nämndens webbplats. Sammansättning för mandatperioden 1.8.2023-31.7.2027: Ordförande: Outi Anttila, arbetsdomstolsråd, arbetsdomstolen Vice ordföranden: Henrik G...

Överföring av dömda personer Allmänt Syftet med överföringen av personer som dömts till fängelsestraff till deras hemländer är att främja deras anpassning i samhället. I detta syfte ges utlänningar som har berövats sin frihet möjlighet att avtjäna...

Det straffrättsliga påföljdssystemet bygger på att brott leder till straff. Allmänna strafftyper är ordningsbot, böter, villkorliga eller ovillkorliga fängelsestraff, samhällstjänst och övervakningsstraff.

Förebyggande av brott kräver långsiktigt arbete på en bred front och omfattar såväl myndigheternas, företagens, frivilligorganisationers som invånarnas insatser för att minska brott, störande beteende och risken för att bli utsatt för brott.

15.6.2026 | Justitieministeriet har bedömt boksluten för bokföringsenheterna inom sitt förvaltningsområde 2025. Bedömningen grundar sig på bokslutsmaterialet och uppgifter som ämbetsverken rapporterat om sin verksamhet och ekonomi. Som helhet har ämbetsverkens verksamhet utvecklats i positiv riktning.

Den demokratiska rättsstaten och det nordiska välfärdssamhället utgör värdegrunden som justitieministeriets verksamhet bygger på. Värderingarna ska först och främst synas i dagliga beslut och handlingar.

19.3.2026 | Regeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om Brottspåföljdsmyndigheten. Det viktigaste förslaget är en reform av utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet. Vid sidan av den utbildning som ordnas av Brottspåföljdsområdets utbildningscentral inrättas en modell för inlärning i arbete.

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

9.3.2026 | Lagutkastet innehåller bestämmelser om hur allvarliga störningar i samhället ska beaktas i Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Dessutom genomför lagutkastet regeringsprogrammets föresatser om bland annat skärpta förutsättningar för permission för fångar och förtydligar personalens befogenheter vid avdelningar med intensifierad övervakning.

Beredskapen vid justitieministeriet och inom dess förvaltningsområde baserar sig på bered-skapslagen och den säkerhetsstrategi för samhället som statsrådet fastställt samt på den nat-ionella riskbedömningen. Ministeriet har till uppgift att samordna beredskapen inom sitt eget ansvarsområde.

Arbetsgruppen har som mål att lägga fram förslag till sådana ändringar i bestämmelserna som rättsväsendets oberoende förutsätter i synnerhet genom att försäkra sig om de grundlagsenliga garantierna för rättsväsendets oberoende. Arbetsgruppen tillsattes av justitieministeriets arbetsgrupp för utredning av utvecklingen av rättsväsendet 2023 och finns i anslutning till den.

Avdelningen för kriminalpolitik och straffrätt svarar för planeringen och utvecklandet av kriminalpolitiken, brottspåföljdssystemet och brottsbekämpningen.

I projektet bedöms behoven av att ändra fängelselagen och häktningslagen och bereds de behövliga ändringarna av bestämmelserna.

Inom projektet fortsätter revidering av fängelselagen och häktningslagen (det första projektet OM039:00/2021). Avsikten med detta fortsatta projekt är att i större utsträckning granska behoven att ändra lagstiftningen i fråga. I det fortsatta projektet bedöms behoven av ändra fängelselagen och häktningslagen och bereds behövliga ändringar i bestämmelserna.

15.1.2026 | Regeringen föreslår lagändringar som i enlighet med regeringsprogrammet syftar till att göra informationsutbytet mellan myndigheterna smidigare för att förebygga brott. Målet är att förbättra fängelsesäkerheten och ingripa i allvarlig och organiserad brottslighet. Genom propositionen effektiviseras dessutom bekämpningen av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande.

19.3.2026 | Regeringen föreslår att bestämmelserna om förfarandet med förvandlingsstraff för böter, verkställigheten av en förverkandepåföljd och beviljande av betalningstid för penningfordringar revideras. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammets mål att göra rättsprocesserna smidigare.

26.11.2025 | Justitieministeriet har fattat beslut om att bygga Birkalands fängelse i Lempäälä kommun. Avsikten är att det slutna fängelset ska stå färdigt mellan 2031 och 2033. Det nya fängelset får inledningsvis cirka hundra fängelseplatser.

12.3.2026 | Det kommer att byggas modulcellsavdelningar i anslutning till Helsingfors och Kylmäkoski fängelse. Antalet extra fängelseplatser är sammanlagt 180: 120 platser i Helsingfors fängelse och 60 platser i Kylmäkoski. Statsrådets finansutskott har idag godkänt hyresavtalen för projekten.

Reform av vapenbrottslagstiftningen Lagstiftningen om vapenbrott revideras i början av år 2026. Syftet med lagändringarna och den straffskärpning som de medför är att minska vapenbrotten och de brott som begås med vapen samt att främja allmän ordn...

6.3.2026 | Finland och Estland har undertecknat ett samförståndsavtal om att effektivisera överföringen av fångar mellan länderna. Målet är att allt fler estniska fångar som sitter i finska fängelser ska kunna överföras till Estland. Förhoppningen är att detta i sin tur ska underlätta överbeläggningssituationen i fängelserna i Finland.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

1.9.2025 | Syftet med de lagändringar som gäller informationsutbytet mellan myndigheterna är att bekämpa i synnerhet organiserad brottslighet i fängelser. Utkastet till proposition är ett led i regeringsprogrammets föresats om att undanröja hinder för myndigheternas informationsutbyte och på så sätt effektivisera förebyggandet av brott.

RP 26/2026 rd LaUB 12/2026 rd RSv 80/2026 rd Lag om ändring av lagen om verkställighet av böter I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om verkställighet av böter (672/2002) 18, 27, 30 a, 37 och 53 §, av dem 30 a § sådan den lyder i lagar...

RP 26/2026 rd LaUB 12/2026 rd RSv 80/2026 rd Lag om ändring av lagen om verkställighet av böter I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om verkställighet av böter (672/2002) 18, 27, 30 a, 37 och 53 §, av dem 30 a § sådan den lyder i lagar...

22.9.2025 | Regeringen har överlämnat budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på sammanlagt 1,2 miljarder euro. Finansieringen för aktörerna inom rättsvården säkerställs trots den svåra ekonomiska situationen i statens finanser.

8.8.2025 | Justitieministeriet föreslår ett anslag på sammanlagt 1,28 miljarder euro för sitt förvaltningsområde 2026. 83 procent av anslaget används för verksamheten vid ämbetsverken inom ministeriets förvaltningsområde. Anslagsförslaget är cirka 74 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2025, om man bortser från de årligen varierande valutgifterna.

29.11.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma hur antalet fångar utvecklas och behoven att utveckla fängelsenätverket. En reform av fängelsenätverket ingår i programmet för statsminister Petteri Orpos regering. Fängelsenätverket ska vara tillräckligt omfattande, enheterna ska placeras ändamålsenligt med tanke på tillsynen och tillgången på personal, och antalet fångplatser och säkerhetsavdelningar ska motsvara behovet.

13.12.2024 | Vid justitieministeriet har det färdigställts ett lagförslag om ändringar i fängelselagen och häktningslagen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet är bland annat att förbättra fängelsesäkerheten och bekämpa organiserad brottslighet.

19.12.2024 | Regeringen föreslår en betydande reform av lagstiftningen om vapenbrott. I enlighet med regeringsprogrammet ska minimistraffet för grovt skjutvapenbrott höjas till fängelse i två år. Fängelsestraff som döms ut för sådana brott ska i fortsättningen i regel vara ovillkorliga. Medförande av ett skjutvapen på allmän plats eller i ett trafikmedel fogas dessutom till gärningar som innebär grovt skjutvapenbrott.

10.9.2025 | Huvudtitel Moment Momentets rubrik Besparing, 1 000 euro 23. 23.01.01 Omkostnader för statsrådets kansli -3 543 23. 23.01.03 Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen -51 23. 23.30.01 Justitiekanslersämbetets omkostnader -106 24...

22.5.2024 | Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog i våras nya regler om miljöbrott, genom vilka EU-ländernas lagstiftning om miljöbrott förenhetligas. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda det nationella genomförandet av direktivet.

4.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett åtgärdsprogram mot ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet ska vara klart före utgången av 2023. Statsrådet utfärdar ett principbeslut om åtgärdsprogrammet.

13.9.2021 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma behoven att ändra fängelselagen och häktningslagen och för att bereda de lagändringar som behövs.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 kap. i strafflagen och till vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att strafflagen, tvångsmedelslagen, polislagen, lagen ...