12.3.2024 | En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet har berett ett lagutkast som förtydligar straffbarheten för tvingande till äktenskap i strafflagen.

13.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bedöma utvidgning av området för tillämpning av åtalsuppgörelse. Målet är att få till stånd en snabbare och smidigare straffprocess. Projektet om smidigare rättsprocesser grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

4.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett åtgärdsprogram mot ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet ska vara klart före utgången av 2023. Statsrådet utfärdar ett principbeslut om åtgärdsprogrammet.

9.10.2023 | Regeringen föreslår att tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen koncentreras till det nya Rättstjänstverket. Avsikten är att det nya ämbetsverket ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2025.

28.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att bereda ett lagförslag som ska förtydliga straffbarheten för tvingande till äktenskap. Preciseringen av strafflagen till denna del har antecknats i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Hållbarhets- och ansvarsarbete vid justitieministeriet Grunden för hållbarhets- och ansvarsarbetet är en hållbart och ansvarsfullt fungerande rättsstat och demokrati samt ett samhälle där alla är viktiga. Justitieministeriets vision för hållbarhet...

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

Vi har sammanställt information om justitieministeriet på finskt och finlandssvenskt teckenspråk. 

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2024–2027 godkändes i form av statsrådets principbeslut 20.11.2025. Planen syftar till att stärka rättsstatens grundstrukturer och främja tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Målet är också att öka kunskapen om rättsstatsprincipen samt sambandet mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

En helhetsgranskning av finländarnas skuldsättningsfenomen. Utredning.

Lagen om Rättstjänstverket träder i kraft den 1 januari 2025. Med stöd av lagen införs genom förordning av statsrådet bland annat bestämmelser om rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråerna samt om behörighetskraven för offentliga rättsbiträden, ekonomi- och skuldrådgivare samt allmänna intressebevakare.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs en helhetsöversynen över skuldsättningsfenomenet, och som en del av denna översyn görs en bedömning av effektiviteten och genomslagskraften för skuldsaneringen för privatpersoner.

Enligt regeringsprogrammet utvärderar möjligheterna att utveckla den elektroniska övervakningen och utvidga dess användningsområde när det gäller övervakningen av besöksförbud, för att förbättra effektiviteten och minska antalet fall där gärningsmannen bryter mot förbudet.

Utredningen gäller de tolknings- och översättningskostnader som uppstår i civil- och förvaltningsprocessen samt inom rättshjälpen och orsakerna till att kostnaderna ökar. Dessutom bedöms möjligheten att ordna tolkning och översättning på ett mer ekonomiskt sätt än för närvarande utan att tillgodoseendet av en rättvis rättegång, de språkliga rättigheterna eller andra grundläggande och mänskliga rättigheter äventyras.

Syftet med projektet är att utreda hur man kunde förebygga så kallade ogrundade besvär och ständigt överklagande vid förvaltningsdomstolarna.

En ny bestämmelse om förberedelse och genomförande som krävs för den missbrukar- och beroendevård och de missbrukar- och beroendetjänster ska fogas till statsrådets förordning om verkställighet av samhällspåföljder.

Syftet med detta projekt är att utreda möjligheten att förlänga eller helt frångå preskriptionstiden för åtalsrätt när det gäller mord och vidtar de åtgärder som krävs.

Behoven att utveckla konsumenttvistenämndens verksamhet utreds i syfte att förkorta handläggningstiderna och förbättra konsumenternas rättsskydd.

Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

Justitieministeriet har 1.2.2023 tillsatt en arbetsgrupp för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet.

I enlighet med regeringsprogrammet utreds även möjligheterna att överföra lämpliga ärendehelheter, till exempel ansökningar om skuldsanering, från tingsrätterna till andra myndigheter. Det utreds om skuldsaneringsförfarandet kan förenklas och förtydligas genom att stärka utsökningens roll i förfarandet.

Kriminalisering av blåljussabotage införs för att skydda de myndigheter som ansvarar för den inre säkerheten samt personalen inom den prehospitala akutsjukvården. Dessutom ska strafflagen ändras så att straffet för våld eller hot om våld mot personal inom den prehospitala akutsjukvården motsvarar straffet för våldsamt motstånd mot tjänsteman.

Syftet med utredningen är att få närmare information om de tvister som gäller boende och som behandlas i konsumenttvistenämnden samt om vilka konsekvenser en eventuell begränsning av behörigheten har för medborgarnas rättsskydd, konsumenttvistenämnden och domstolarna. [Detta är en maskinöversättning, vi garanterar inte de producerade översättningarnas kvalitet och noggrannhet.]

Ett brottsofferpolitiskt program utarbetas i syfte att trygga stödtjänsternas finansiering och förbättra brottsutsattas ställning vid straffrättsliga förfaranden.

Enligt regeringsprogrammet ska flyktingspionage kriminaliseras som ett brott som kan bestraffas genom allmänt åtal. Dessutom kriminaliseras gärningar som hänför sig till skadlig underrättelseverksamhet i enlighet med regeringsprogrammet.

För att förhindra utnyttjande av arbetstagare skärps straffen för missbruk avsevär.

Syftet med projektet är att bereda de centrala bestämmelserna om Gränsbevakningsväsendets kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra Gränsbevakningsväsendets möjligheter att effektivare få information om hot mot den inre säkerheten i anslutning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Syftet med projektet är att bereda de centrala bestämmelserna om Gränsbevakningsväsendets kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra Gränsbevakningsväsendets möjligheter att effektivare få information om hot mot den inre säkerheten i anslutning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Justitieministeriet har beslutat tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera handlingsplanen mot människohandel.

Syftet med projektet är att bereda ändringar i lagstiftningen för att underlätta ställningen för överskuldsatta utsökningsgäldenärer.

I denna proposition föreslås det att vallagen och lagen om kandidaters valfinansiering ändras. I vallagen föreslås ändringar som förbättrar beredskapen för störningssituationer och ändringar som gäller röstsedelns utseende. I lagen om kandidaters valfinansiering föreslås en utvidgning av vitesförfarandet i tillsynen.

Avsikten är att bereda en regeringsproposition om införande av reformen av upptagning och mottagande av muntlig bevisning i de allmänna domstolarna.

Avsikten är att ändra regleringen så att bara en sådan fånge som avtjänar sitt första fängelsestraff ska kunna friges efter att ha avtjänat en kortare kvotdel av straffet, och att en person således inte på nytt ska kunna räknas som förstagångsfånge efter en viss tid utan brott.

Syftet med projektet är att utreda möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) samt andra behov av att ändra lagen.

Arbetsgruppen är en gemensam arbetsgrupp för justitieministeriet, finansministeriet och miljöministeriet. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda möjligheterna att förebygga ogrundade besvär. Justitieministeriet har ledningsansvaret för projektet och varje deltagande ministerium ansvarar för lagstiftningen inom sitt eget ansvarsområde.

Lagstiftningen angående material som visar övergrepp mot barn (Child Abuse Material, CAM) kommer att stärkas. Innehav av våldsskildring kriminaliseras, och för innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn föreskrivs det om en grov gärningsform. Samtidigt ses till att innehav av också annat material som visar rått våld kriminaliseras för att skydda människor och djur.