24.11.2017 | Det bubblar under demokratins yta Möjligheter till dialog i det finländska digisamhället Utgivare: Justitieministeriet, Enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter Redaktion: Liisa Männistö och Niklas Wilhelmsson Denna publikation h...

20.6.2022 | Justitieministeriets projekt Kompetenta (Osaavat) inleder en ny textserie där hatretorik presenteras som fenomen, där dess samhälleliga konsekvenser granskas och där man bekantar sig med arbetet mot hatretorik. I det första inlägget granskar vi varför det är viktigt att ingripa i hatretorik och hatbrott.

1.2.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet. Syftet är att främja rättsskipningens oberoende och rättssäkerhetens höga kvalitet samt användarvänligheten i rättsväsendets tjänster.

2.4.2024 | Justitieministeriet kommer inte längre att skicka webbnyheter per e-post. Distributionen av pressmeddelanden ändras inte.

4.6.2025 | Finlands, Islands, Norges, Sveriges och Ålands justitieministrar sammanträder i Helsingfors den 3–4 juni. Mötet är en del av Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025. Ministrarna diskuterar bland annat rättsstatens resiliens och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet.

3.10.2025 | Justitieministeriet har deltagit i beredningen av statsrådets gemensamma framtidsredogörelse, som skisserar fyra möjliga framtidsscenarier fram till år 2045.

Justitieministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att bereda det nationella program för att främja demokrati och deltagande som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Arbetsgruppen ska även samordna genomförandet av detta demokratiprogram i statsrådet.

13.10.2025 | Justitieminister Leena Meri deltar i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) måndagen den 13 oktober. Justitieministrarna samlas i Luxemburg och diskuterar bland annat Eurojusts framtid samt de internationella brott som Ryssland har begått i samband med anfallskriget mot Ukraina.

Målet är att utveckla och modernisera självstyrelsesystemet.

10.12.2025 | Slutrapporten för den fjärde mandatperioden (2022–2026) för delegationen för medborgarsamhällspolitik, som tillsatts av statsrådet, har publicerats. I rapporten betonas främjandet och skyddet av civilsamhällets handlingsutrymme på alla förvaltningsnivåer. För att främja detta rekommenderar delegationen att en redogörelse om civilsamhällespolitiken bereds under nästa regeringsperiod.

Totalreformen förtydligar lagstiftningen, utvidgar det straffbara området och skärper straffen. Målet är att effektivisera bekämpningen av terroristbrottsligheten.

6.3.2026 | Justitieminister Leena Meri deltar i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) fredagen den 6 mars. Justitieministrarna samlas i Bryssel för att diskutera bland annat skyddet av vuxna i gränsöverskridande situationer och det rättsliga stödet till Ukraina.

Regeringsprogrammet drar upp riktlinjer för beredningen av strategin för civilsamhällesorganisationer och dess genomförandeplan. Strategin godkändes som statsrådets principbeslut i juni 2024, och genomförandet framskrider i enlighet med planen som lagstiftningsprojekt, utredningar och andra utvecklingsverksamheter. Genomförandet fortsätter till april 2027.

Syftet är att revidera beredskapslagen så att den motsvarar en modern syn på samhällets övergripande säkerhet, på de faktorer som hotar säkerheten och på identifieringen av olika allvarliga hot och störningar.

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

Bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning görs mer aktuella och fungerande bland annat genom att öka antalet alternativa sammansättningar, så att sammansättningen smidigare och på ett mer ändamålsenligt sätt än förut ska tillgodose behoven i olika avgöranden.

Syftet med projektet är att utreda möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) samt andra behov av att ändra lagen.

Arbetsgruppen bedömde och utredde vissa öppna frågor som hänför sig till reformen av självstyrelselagen för Åland samt utarbetade ett förslag till regeringens proposition för ändring av självstyrelselagen. Båda betänkandena sändes på remiss. Den fortsatta beredningen av ändringslagen sker som tjänsteuppdrag.

Lagstiftningen om genomförande av konsumentkreditdirektivet och direktivet om ändring av konsumenträttighetsdirektivet fastställdes den 16 januari 2026. Ändringar gjordes i konsumentskyddslagen och i flera andra lagar som gäller konsumentkrediter och finansiella tjänster.

Kvinnlig könsstympning kriminaliseras ännu tydligare i strafflagen. Även att föra minderåriga flickor utomlands för könsstympning kriminaliseras. I samband med detta upphävs 21 kap. 4 § i strafflagen (barnadråp) som obehövlig.

I enlighet med regeringsprogrammet söker regeringen skyndsamt lösningar för att säkerställa att de fångar som är farligast med tanke på samhället och andras säkerhet inte friges. För detta har justitieministeriet inlett en lagberedning i syfte att införa ett förvaringsstraff. Utöver detta vill regeringen också utveckla riskbedömningen av livstidsfångars våldsbenägenhet.

Inom projektet fortsätter revidering av fängelselagen och häktningslagen (det första projektet OM039:00/2021). Avsikten med detta fortsatta projekt är att i större utsträckning granska behoven att ändra lagstiftningen i fråga. I det fortsatta projektet bedöms behoven av ändra fängelselagen och häktningslagen och bereds behövliga ändringar i bestämmelserna.

Projektet gäller andra smidighetsåtgärder än åtalsuppgörelse och reform av bötesförfarandet. Beredningen av en utvidgning av tillämpningsområdet för åtalsförhandlingar genomförs i en arbetsgrupp som tillsattes hösten 2023 och beredningen av en helhetsbedömning av bötesförfarandet i en arbetsgrupp som tillsätts hösten 2024.

Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

Syftet med detta projekt är att göra bestämmelserna i strafflagen tydligare när det gäller straffbarheten i tvingande till äktenskap.

Enligt regeringsprogrammet ska behovet av att revidera lagen om skiljeförfarande utredas och behövliga lagändringar beredas för att främja det finländska skiljeförfarandets konkurrenskraft. Lagen om skiljeförfarande ska genomgå en teknisk modernisering så att den motsvarar bästa internationella praxis.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland.

Ersättningsgrunderna för inlösningslagen förnyas genom att egendomsskyddet stärks i enlighet med förslaget från sakkunnig- och tjänstemannaarbetsgruppen (OM 2019:12) som var verksam I ett projekt som var anhängigt vid justitieministeriet (OM022:00/2016).

I projektet bedöms behoven av att ändra fängelselagen och häktningslagen och bereds de behövliga ändringarna av bestämmelserna.

Ändring av regleringen av vapenbrott OM077:00/2022 Lagstiftningsprojekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Aktuella händelser Remissbehandling 24.4. – 7.6.2024 Beg...

Övergripande granskning av terroristbrott OM086:00/2023 Lagstiftningsprojekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Projektets basuppgifter Avslutat Projektets nummer ...

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering bereds och genomförs den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

I enlighet med regeringsprogrammet utreds möjligheten att utöka Olycksutredningscentralens verksamhetsområde med säkerhetsutredning av allvarliga störningar i cybersäkerheten. Regeringen bereder vid behov författningsändringar i fråga om lagen om säkerhetsutredning av olyckor och gör andra behövliga justeringar i den.

En sannings- och försoningsprocess för döva och teckenspråkiga har inletts mellan staten och gemenskaperna av döva och teckenspråkiga. Processen erbjuder en möjlighet att behandla oförrätter i det förflutna och skapa en rättvisare framtid tillsammans.

I projektet genomförs målen i regeringsprogrammet om återtagande av vinning av brott och genomförs det så kallade EU-konfiskationsdirektivet (2024/1260) nationellt.

Projektet gäller andra smidighetsåtgärder än åtalsuppgörelse och reform av bötesförfarandet. Beredningen av en utvidgning av tillämpningsområdet för åtalsförhandlingar genomförs i en arbetsgrupp som tillsattes hösten 2023 och beredningen av en helhetsbedömning av bötesförfarandet i en arbetsgrupp som tillsätts hösten 2024.

Uppgiften är att bedöma ändringsbehoven i tvångsmedelslagen (806/2011) och bereda behövliga lagstiftningsändringar med beaktande också av regeringsprogrammets skrivningar om tvångsmedelslagen. Utöver tvångsmedelslagen kan ändringarna i synnerhet av konsekvensskäl också gälla ändringar som behövs i annan lagstiftning.

I enlighet med regeringsprogrammet görs saneringsmetoderna för företag mångsidigare genom att ta i bruk skuldkonvertering.

Syftet är att i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteris Orpos regering bereda ändringar för att medlingen vid brott- och tvistemål ska överföras från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde. Samtidigt bereds ändringar i Rättstjänstverkets struktur för att verket ska uppnå sina produktivitetsmål.

I projektet görs en utredning om straffen för djurskyddsbrott och bedöms möjligheten att förlänga djurhållningsförbud och effektivera tillsynen och bereds lagförslag som gäller detta.

Bestämmelserna om ungdomsstraff utvecklas så att gärningens allvar framhävs tydligare än för närvarande, till exempel genom att element från samhällstjänsten inkluderas i ungdomsstraffet och att användningen av det ökas.

Målet är att bereda en regeringsproposition med förslag till lag om ett Rättsjänstverket som har till uppgift att ordna tjänster inom rättshjälp, ekonomisk rådgivning, skuldrådgivning och allmän intressebevakning bereds.

Samordningsgruppen har som mål att intensifiera samarbetet mellan ministerierna vid beredningen av projekt som gäller informationsutbyte och på så sätt främja en enhetligare informationsrättslig reglering i lagstiftningsprojekt som gäller förebyggande och bekämpning av brottslighet.

I projektet utreds i enlighet med regeringsprogrammet möjligheten att höja brottsofferavgifterna. Utifrån bedömningspromemorian genomförs en fortsatt beredning där det utarbetas en regeringsproposition om höjning av brottsofferavgifterna.

Europeiska unionen antog våren 2024 ett nytt miljöbrottsdirektiv som innehåller minimibestämmelser om bl.a. straffbara gärningar och påföljder för dem. I detta projekt bereds det nationella genomförandet av direktivet. Tidsfristen för genomförandet av direktivet är två år.

Inom projektet bereds de författningsändringar som hör till justitieministeriets ansvarsområde och som gäller skrivningarna i regeringsprogrammet om smidigare informationsutbyte i syfte att förbättra fängelsesäkerheten och förebygga arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. (maskinöversatt)

Målet är att lämna en regeringsproposition med förslag till lag om ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen, dit man koncentrerar konkursombudsmannen, barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, underrättelseombudsmannen, dataombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, äldreombudsmannen, Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI), Olycksutredningscentralen, konsumenttvistenämnden och rättegångsbiträdesnämnden.

Möjliggörs för företag att ansöka om kontaktförbud mot personer som upprepade gånger hotar eller stör företagets verksamhet.

Inom projektet bereds reformen av lagen om verkställighet av böter.

Projektet har till uppgift att bedöma behoven att ändra lagen om militär underrättelseverksamhet och bereda förslag till ändringar i lagstiftningen.

I projektet stiftas om domarens och parternas tilltagande i rättegångar i allmänna domstolar via fjärranslutningar

För att förhindra utnyttjande av arbetstagare skärps straffen för missbruk avsevär.

Riktlinjer för justitieministeriets EU-verksamhet och internationella verksamhet Justitieministeriets primära uppgift är att trygga en fungerande rättsstat. Genom EU-verksamheten och den internationella verksamheten stöds uppnåendet av ministeriet...

Justitieministeriet har tillsatt ett projekt för att inrätta ett Rättstjänstverk. I projektet planeras, bereds och genomförs de åtgärder som behövs för inrättandet av ämbetsverket. Rättstjänstverket ska ordna tjänster inom offentlig rättshjälp, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt allmän intressebevakning.

Ökad ungdoms- och gängbrottslighet bekämpas. Statsrådet utarbetade ett omfattande åtgärdsprogram (OM 2024:13) för förebyggande och bekämpning av ungdoms- och gängbrottsligheten i Finland. Statsrådet utfärdade ett principbeslut om åtgärdsprogrammet den 25 april 2024. Genomförandet och uppföljningen av åtgärdsprogrammet har inletts.

Justitieministeriet har beslutat tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera handlingsplanen mot människohandel.

Bestämmelserna i sametingslagen ska ses över. Bestämmelserna i den gällande lagen är till en del föråldrade och det har upptäckts vissa problem i hur bestämmelserna fungerar. I enlighet med statsminister Petter Orpos regeringsprogram 20.6.2023 ska regeringens proposition om sametingslagen överlämnas till riksdagen före utgången av 2023. Propositionen bygger på arbetet i den kommitté som leddes av kanslichef Timonen och har utarbetas i samarbete med Sametinget.

I lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) görs de ändringar som behövs för att uppdatera regleringen.

Bestämmelserna i strafflagens 1 kapitel om geografiska tillämpningsområden ses över.

Strävan är att främja intressebevakarens och intressebevakningsfullmäktigens skötsel av ärenden på elektronisk väg. Utifrån den tidigare regeringspropositionen (RP 69/2025 rd) bedöms dessutom möjligheterna att luckra upp bestämmelserna om intressebevakningsombudsmannens jäv samt behovet av förmyndarmyndighetens tillstånd i vissa situationer där arvet slopas.