För att förhindra utnyttjande av arbetstagare skärps straffen för missbruk avsevär.

Syftet med projektet är att bereda de centrala bestämmelserna om Gränsbevakningsväsendets kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra Gränsbevakningsväsendets möjligheter att effektivare få information om hot mot den inre säkerheten i anslutning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Justitieministeriet har beslutat tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera handlingsplanen mot människohandel.

Syftet med projektet är att bereda ändringar i lagstiftningen för att underlätta ställningen för överskuldsatta utsökningsgäldenärer.

Enligt regeringsprogrammet ska flyktingspionage kriminaliseras som ett brott som kan bestraffas genom allmänt åtal. Dessutom kriminaliseras gärningar som hänför sig till skadlig underrättelseverksamhet i enlighet med regeringsprogrammet.

Kriminalisering av blåljussabotage införs för att skydda de myndigheter som ansvarar för den inre säkerheten samt personalen inom den prehospitala akutsjukvården. Dessutom ska strafflagen ändras så att straffet för våld eller hot om våld mot personal inom den prehospitala akutsjukvården motsvarar straffet för våldsamt motstånd mot tjänsteman.

Justitieministeriet har 1.2.2023 tillsatt en arbetsgrupp för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet.

Syftet med utredningen är att få närmare information om de tvister som gäller boende och som behandlas i konsumenttvistenämnden samt om vilka konsekvenser en eventuell begränsning av behörigheten har för medborgarnas rättsskydd, konsumenttvistenämnden och domstolarna. [Detta är en maskinöversättning, vi garanterar inte de producerade översättningarnas kvalitet och noggrannhet.]

I enlighet med regeringsprogrammet utreds även möjligheterna att överföra lämpliga ärendehelheter, till exempel ansökningar om skuldsanering, från tingsrätterna till andra myndigheter. Det utreds om skuldsaneringsförfarandet kan förenklas och förtydligas genom att stärka utsökningens roll i förfarandet.

Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

Syftet med detta projekt är att utreda möjligheten att förlänga eller helt frångå preskriptionstiden för åtalsrätt när det gäller mord och vidtar de åtgärder som krävs.

En ny bestämmelse om förberedelse och genomförande som krävs för den missbrukar- och beroendevård och de missbrukar- och beroendetjänster ska fogas till statsrådets förordning om verkställighet av samhällspåföljder.

Syftet med projektet är att utreda hur man kunde förebygga så kallade ogrundade besvär och ständigt överklagande vid förvaltningsdomstolarna.

Behoven att utveckla konsumenttvistenämndens verksamhet utreds i syfte att förkorta handläggningstiderna och förbättra konsumenternas rättsskydd.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

Enligt regeringsprogrammet utvärderar möjligheterna att utveckla den elektroniska övervakningen och utvidga dess användningsområde när det gäller övervakningen av besöksförbud, för att förbättra effektiviteten och minska antalet fall där gärningsmannen bryter mot förbudet.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs en helhetsöversynen över skuldsättningsfenomenet, och som en del av denna översyn görs en bedömning av effektiviteten och genomslagskraften för skuldsaneringen för privatpersoner.

I propositionen föreslås det att det till lagen om militär underrättelseverksamhet fogas bestämmelser om användning av vissa metoder för underrättelseinhämtning i utrymmen som används för boende av permanent natur. Andra behövliga ändringar i anslutning till detta görs.

Utredningen gäller de tolknings- och översättningskostnader som uppstår i civil- och förvaltningsprocessen samt inom rättshjälpen och orsakerna till att kostnaderna ökar. Dessutom bedöms möjligheten att ordna tolkning och översättning på ett mer ekonomiskt sätt än för närvarande utan att tillgodoseendet av en rättvis rättegång, de språkliga rättigheterna eller andra grundläggande och mänskliga rättigheter äventyras.

En helhetsgranskning av finländarnas skuldsättningsfenomen. Utredning.

Lagen om Rättstjänstverket träder i kraft den 1 januari 2025. Med stöd av lagen införs genom förordning av statsrådet bland annat bestämmelser om rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråerna samt om behörighetskraven för offentliga rättsbiträden, ekonomi- och skuldrådgivare samt allmänna intressebevakare.

Den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2024–2027 godkändes i form av statsrådets principbeslut 20.11.2025. Planen syftar till att stärka rättsstatens grundstrukturer och främja tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Målet är också att öka kunskapen om rättsstatsprincipen samt sambandet mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Vi har sammanställt information om justitieministeriet på finskt och finlandssvenskt teckenspråk. 

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

Hållbarhets- och ansvarsarbete vid justitieministeriet Grunden för hållbarhets- och ansvarsarbetet är en hållbart och ansvarsfullt fungerande rättsstat och demokrati samt ett samhälle där alla är viktiga. Justitieministeriets vision för hållbarhet...

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

9.10.2023 | Regeringen föreslår att tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen koncentreras till det nya Rättstjänstverket. Avsikten är att det nya ämbetsverket ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2025.

4.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett åtgärdsprogram mot ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet ska vara klart före utgången av 2023. Statsrådet utfärdar ett principbeslut om åtgärdsprogrammet.

28.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att bereda ett lagförslag som ska förtydliga straffbarheten för tvingande till äktenskap. Preciseringen av strafflagen till denna del har antecknats i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo.

1.2.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet. Syftet är att främja rättsskipningens oberoende och rättssäkerhetens höga kvalitet samt användarvänligheten i rättsväsendets tjänster.

19.10.2023 | Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk uppföljningsgrupp med uppgift att stödja reformen av beredskapslagen. Gruppen består av riksdagsledamöter från alla partier i riksdagen.

13.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bedöma utvidgning av området för tillämpning av åtalsuppgörelse. Målet är att få till stånd en snabbare och smidigare straffprocess. Projektet om smidigare rättsprocesser grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

9.10.2023 | Regeringen föreslår ett nytt ämbetsverk för specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen. Till ämbetsverket hör elva självständiga myndigheter och en enhet som producerar administrativa tjänster för dessa.

14.11.2023 | Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att bereda och samordna ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 17 april 2027.

11.1.2024 | Det gemensamma ämbetsverk som inrättas för justitieförvaltningens specialmyndigheter inleder sin verksamhet vid ingången av 2025. Till ämbetsverket hör elva självständiga myndigheter och en enhet som producerar administrativa tjänster för dessa. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen om inrättandet av verket i morgon fredag.

5.12.2023 | Den arbetsgrupp som bereder en totalreform av beredskapslagen begär utlåtande om en promemoria om beredskapslagens bestämmelser om skyldigheten att vidta förberedelser. Promemorian innehåller de preliminära förslag för utveckling av bestämmelserna om skyldigheten att vidta förberedelser som arbetsgruppen lagt fram. Remissbehandlingen pågår 5.12.2023–15.2.2024.

14.11.2023 | Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda en strategi som stöder civilsamhällets verksamhet och delaktighet samt en plan för genomförandet av strategin. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 17 april 2027.

31.10.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som bereder de nödvändiga ändringarna i lagstiftningen om vapenbrott. Särskild uppmärksamhet fästs vid skjutvapenbrott som har samband med organiserad brottslighet eller annan kriminell verksamhet som sker i grupp. Lagstiftningen om vapenbrott skärps i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo.

23.10.2023 | Justitieministeriet har utsett en utredare som ska bedöma behoven att utveckla konsumenttvistenämndens verksamhet. Till utredare utsågs vice häradshövding, tidigare verkställande direktör Irene Luukkonen.

14.12.2023 | Tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen koncentreras till det nya Rättstjänstverket. Det nya verket inleder sin verksamhet i början av år 2025. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen om inrättandet av verket i morgon fredag.

14.12.2023 | Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i sametingslagen. Propositionen syftar till att främja tillgodoseendet av samernas självbestämmanderätt samt att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samernas språkliga och kulturella autonomi samt för sametinget.

5.6.2024 | Justitieministeriet begär att få utlåtanden om utkastet till regeringsproposition med förslag till ändringar i ersättningsgrunderna i inlösningslagen. Syftet med ändringarna är att förbättra ställningen för den som innehar den egendom som ska inlösas och att säkerställa att kravet på full ersättning enligt grundlagen uppfylls.

27.3.2024 | Vid justitieministeriet har det i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering färdigställts ett lagförslag om skärpning av systemet för villkorlig frigivning.

17.6.2024 | Den av justitieministeriet tillsatta samordningsgruppens halvtidsrapport om totalreformen av dataskyddslagstiftningen har blivit färdig och sänts på remiss. Samordningsgruppen har i sin halvtidsrapport identifierat sådana bestämmelser som gäller behandling av personuppgifter som kan påverka myndigheternas informationsflöde eller organiseringen av de offentliga tjänsterna.

7.12.2023 | Statsrådet har den 7 december tillsatt en parlamentarisk styrgrupp och en expertgrupp som lyder under den. Dessa beredningsorgan lägger fram sina förslag till utveckling av systemet med medborgarinitiativ och andra system för initiativ och samråd samt till stärkande av medborgarnas rättigheter att delta.

12.3.2024 | En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet har berett ett lagutkast som förtydligar straffbarheten för tvingande till äktenskap i strafflagen.

13.11.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till uppdatering av lagstiftningen om intressebevakning och intressebevakningsfullmakt. Projektet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

6.6.2024 | Statsrådet har utfärdat ett principbeslut om strategin för civilsamhällesorganisationer. Med hjälp av strategin främjar statsrådet civilsamhällesorganisationernas egen medelsanskaffning, utvecklar statsunderstödsverksamheten och minskar den betungande byråkratin.

5.12.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en samordningsgrupp med uppgift att bereda en totalreform av dataskyddslagen. Syftet med reformen är att förbättra organiseringen av de offentliga tjänsterna. Samordningsgruppens mandattid pågår till utgången av 2026.

13.11.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att revidera lagstiftningen om terroristbrott. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo ska totalreformen svara mot de nuvarande terrorhoten och få bort svåröverskådligheten i lagstiftningen. Eventuella luckor i de nuvarande kriminaliseringarna utvärderas. Enligt regeringsprogrammet skärps dessutom straffen för terroristbrott.

8.1.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en styrgrupp för att samordna beredningen av det brottsofferpolitiska åtgärdsprogrammet. Utarbetandet av programmet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Målet är att trygga finansieringen av stödtjänster för brottsoffer och förbättra brottsoffrens ställning i straffprocessen.

3.6.2024 | Justitieministeriet ber om utlåtanden om bedömningspromemorian om revideringen av lagen om skiljeförfarande. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska behovet av att revidera lagen om skiljeförfarande utredas och behövliga lagändringar beredas för att främja det finländska skiljeförfarandets konkurrenskraft.

10.1.2024 | Utvecklandet av möjligheterna att använda fjärranslutningar försnabbar rättsprocesserna vid de allmänna domstolarna. Ett utkast till regeringsproposition som utarbetats vid justitieministeriet är nu på remiss.

2.4.2024 | Justitieministeriet kommer inte längre att skicka webbnyheter per e-post. Distributionen av pressmeddelanden ändras inte.

13.6.2024 | Regeringen föreslår ändringar i strafflagen och de lagar som har samband med den. Ändringarna gäller att göra könsstympning av kvinnor och flickor och förberedelse till kvinnlig könsstympning straffbara, att revidera bestämmelserna om preskription av åtalsrätten för uppsåtligt brott mot liv samt att upphäva lagens bestämmelse om barnadråp.

6.6.2024 | Regeringen föreslår att det införs fler möjligheter att använda distansförbindelser vid rättegångar. Syftet är att förbättra tillgången till rättslig prövning, öka flexibiliteten i rättegångarna och minska fördröjningar av rättegångar.

18.4.2024 | Vid justitieministeriet har det beretts en proposition med förslag till ändring av strafflagen. Ändringarna gäller att göra könsstympning av kvinnor och flickor och förberedelse till kvinnlig könsstympning straffbara, att revidera bestämmelserna om preskription av åtalsrätten för uppsåtligt brott mot liv samt att upphäva lagens bestämmelse om barnadråp. Lagförslagen är nu på remiss.

25.4.2024 | Regeringen fattade i dag ett principbeslut om ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet innehåller åtgärder för att förebygga ungdoms- och gängbrottslighet, bryta brottsspiralen, utreda brott, realisera straffansvaret och skärpa straffen. Det finns sammanlagt 43 åtgärder.