29.11.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma hur antalet fångar utvecklas och behoven att utveckla fängelsenätverket. En reform av fängelsenätverket ingår i programmet för statsminister Petteri Orpos regering. Fängelsenätverket ska vara tillräckligt omfattande, enheterna ska placeras ändamålsenligt med tanke på tillsynen och tillgången på personal, och antalet fångplatser och säkerhetsavdelningar ska motsvara behovet.

22.5.2025 | Regeringen föreslår ändringar i fängelselagen och häktningslagen. De viktigaste ändringarna gäller placeringen av fångar i öppna anstalter och på säkerhetsavdelningar. Syftet med ändringarna är att förbättra fängelsesäkerheten och bekämpa organiserad brottslighet i enlighet med regeringsprogrammet.

13.11.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda en revidering av lagen om skiljeförfarande. Samtidigt tillsätts en uppföljningsgrupp som ska följa och utvärdera arbetsgruppens arbete. Målet är att främja det finländska skiljeförfarandets konkurrenskraft.

25.9.2025 | Regeringen föreslår att EU:s nya regler om konsumentkrediter och distansförsäljning av finansiella tjänster ska införlivas med finsk lagstiftning.

8.7.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att revidera lagstiftningen om ungdomsstraff. Målet är att öka användningen av ungdomsstraff och att framhäva gärningens allvar bättre än för närvarande. Element från samhällstjänsten kunde till exempel inkluderas i ungdomsstraffet. 

20.12.2024 | Justitieministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om förvaringsstraff och om införandet av förvaringsstraff. Den nya påföljden är avsedd för de farligaste våldsbrottslingarna.

18.6.2024 | Justitieministeriet har publicerat en bedömningspromemoria där man granskar möjligheterna att höja de brottsofferavgifter som tas ut av gärningsmännen. Enligt bedömningspromemorian kan och är det också befogat att höja brottsofferavgifterna.

8.4.2024 | En utredning om utvecklingsbehoven i fråga om konsumenttvistenämndens verksamhet har publicerats. Målet med utvecklingsarbetet är att förkorta behandlingstiderna för konsumenttvister och på så sätt förbättra konsumenternas rättsskydd. 

20.2.2025 | Enligt lagförslaget ska det bli straffbart att inneha bildmaterial som visar rått våld. Samtidigt föreslås det att det föreskrivs om en grov gärningsform av innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn. Detta innebär skärpta straff för innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn.

5.2.2025 | Justitieministeriet har sänt ett lagförslag på remiss, enligt vilket försvårande och störande av polis- eller larmverksamhet blir straffbart som ett separat brott. De föreslagna ändringarna i strafflagen skärper straffen för denna typ av brott. Målet är att stärka det straffrättsliga skyddet för poliser, räddningspersonal och personal inom prehospital sjukvård och att säkerställa att polis- och larmverksamheten kan utföras störningsfritt.

17.6.2024 | Den av justitieministeriet tillsatta samordningsgruppens halvtidsrapport om totalreformen av dataskyddslagstiftningen har blivit färdig och sänts på remiss. Samordningsgruppen har i sin halvtidsrapport identifierat sådana bestämmelser som gäller behandling av personuppgifter som kan påverka myndigheternas informationsflöde eller organiseringen av de offentliga tjänsterna.

10.1.2024 | Utvecklandet av möjligheterna att använda fjärranslutningar försnabbar rättsprocesserna vid de allmänna domstolarna. Ett utkast till regeringsproposition som utarbetats vid justitieministeriet är nu på remiss.

13.11.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att revidera lagstiftningen om terroristbrott. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo ska totalreformen svara mot de nuvarande terrorhoten och få bort svåröverskådligheten i lagstiftningen. Eventuella luckor i de nuvarande kriminaliseringarna utvärderas. Enligt regeringsprogrammet skärps dessutom straffen för terroristbrott.

24.4.2024 | En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet har berett lagförslag om vapenbrott för att genomföra skrivningarna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Straffen för de nuvarande vapenbrotten blir strängare. Dessutom föreskrivs det om hantering av skjutvapen för allvarlig brottslig verksamhet som ett nytt brott.

3.6.2024 | Justitieministeriet ber om utlåtanden om bedömningspromemorian om revideringen av lagen om skiljeförfarande. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska behovet av att revidera lagen om skiljeförfarande utredas och behövliga lagändringar beredas för att främja det finländska skiljeförfarandets konkurrenskraft.

6.6.2024 | Statsrådet har utfärdat ett principbeslut om strategin för civilsamhällesorganisationer. Med hjälp av strategin främjar statsrådet civilsamhällesorganisationernas egen medelsanskaffning, utvecklar statsunderstödsverksamheten och minskar den betungande byråkratin.

26.8.2024 | Juris licentiat Juha Viertola utreder på uppdrag av justitieministeriet de lagstiftningsmässiga hindren för organisations- och frivilligverksamhet. Viertola lägger fram förslag till utveckling av lagstiftningen. Utredningen publiceras i början av 2025.

5.6.2024 | Justitieministeriet begär att få utlåtanden om utkastet till regeringsproposition med förslag till ändringar i ersättningsgrunderna i inlösningslagen. Syftet med ändringarna är att förbättra ställningen för den som innehar den egendom som ska inlösas och att säkerställa att kravet på full ersättning enligt grundlagen uppfylls.

29.1.2024 | Ålandsarbetsgruppen vid justitieministeriet har bland annat haft till uppgift att utarbeta ett förslag till brådskande ändring av självstyrelselagen för Åland. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.

27.3.2024 | Vid justitieministeriet har det i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering färdigställts ett lagförslag om skärpning av systemet för villkorlig frigivning.

5.12.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en samordningsgrupp med uppgift att bereda en totalreform av dataskyddslagen. Syftet med reformen är att förbättra organiseringen av de offentliga tjänsterna. Samordningsgruppens mandattid pågår till utgången av 2026.

11.1.2024 | Det gemensamma ämbetsverk som inrättas för justitieförvaltningens specialmyndigheter inleder sin verksamhet vid ingången av 2025. Till ämbetsverket hör elva självständiga myndigheter och en enhet som producerar administrativa tjänster för dessa. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen om inrättandet av verket i morgon fredag.

13.11.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till uppdatering av lagstiftningen om intressebevakning och intressebevakningsfullmakt. Projektet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

18.4.2024 | Vid justitieministeriet har det beretts en proposition med förslag till ändring av strafflagen. Ändringarna gäller att göra könsstympning av kvinnor och flickor och förberedelse till kvinnlig könsstympning straffbara, att revidera bestämmelserna om preskription av åtalsrätten för uppsåtligt brott mot liv samt att upphäva lagens bestämmelse om barnadråp. Lagförslagen är nu på remiss.

8.1.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en styrgrupp för att samordna beredningen av det brottsofferpolitiska åtgärdsprogrammet. Utarbetandet av programmet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Målet är att trygga finansieringen av stödtjänster för brottsoffer och förbättra brottsoffrens ställning i straffprocessen.

14.11.2023 | Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda en strategi som stöder civilsamhällets verksamhet och delaktighet samt en plan för genomförandet av strategin. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 17 april 2027.

7.12.2023 | Statsrådet har den 7 december tillsatt en parlamentarisk styrgrupp och en expertgrupp som lyder under den. Dessa beredningsorgan lägger fram sina förslag till utveckling av systemet med medborgarinitiativ och andra system för initiativ och samråd samt till stärkande av medborgarnas rättigheter att delta.

5.12.2023 | Den arbetsgrupp som bereder en totalreform av beredskapslagen begär utlåtande om en promemoria om beredskapslagens bestämmelser om skyldigheten att vidta förberedelser. Promemorian innehåller de preliminära förslag för utveckling av bestämmelserna om skyldigheten att vidta förberedelser som arbetsgruppen lagt fram. Remissbehandlingen pågår 5.12.2023–15.2.2024.

23.10.2023 | Justitieministeriet har utsett en utredare som ska bedöma behoven att utveckla konsumenttvistenämndens verksamhet. Till utredare utsågs vice häradshövding, tidigare verkställande direktör Irene Luukkonen.

6.6.2024 | Regeringen föreslår att det införs fler möjligheter att använda distansförbindelser vid rättegångar. Syftet är att förbättra tillgången till rättslig prövning, öka flexibiliteten i rättegångarna och minska fördröjningar av rättegångar.

9.10.2023 | Regeringen föreslår ett nytt ämbetsverk för specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen. Till ämbetsverket hör elva självständiga myndigheter och en enhet som producerar administrativa tjänster för dessa.

25.4.2024 | Regeringen fattade i dag ett principbeslut om ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet innehåller åtgärder för att förebygga ungdoms- och gängbrottslighet, bryta brottsspiralen, utreda brott, realisera straffansvaret och skärpa straffen. Det finns sammanlagt 43 åtgärder.

14.12.2023 | Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i sametingslagen. Propositionen syftar till att främja tillgodoseendet av samernas självbestämmanderätt samt att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samernas språkliga och kulturella autonomi samt för sametinget.

14.11.2023 | Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att bereda och samordna ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 17 april 2027.

13.6.2024 | Regeringen föreslår ändringar i strafflagen och de lagar som har samband med den. Ändringarna gäller att göra könsstympning av kvinnor och flickor och förberedelse till kvinnlig könsstympning straffbara, att revidera bestämmelserna om preskription av åtalsrätten för uppsåtligt brott mot liv samt att upphäva lagens bestämmelse om barnadråp.

31.10.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som bereder de nödvändiga ändringarna i lagstiftningen om vapenbrott. Särskild uppmärksamhet fästs vid skjutvapenbrott som har samband med organiserad brottslighet eller annan kriminell verksamhet som sker i grupp. Lagstiftningen om vapenbrott skärps i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo.

14.12.2023 | Tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen koncentreras till det nya Rättstjänstverket. Det nya verket inleder sin verksamhet i början av år 2025. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen om inrättandet av verket i morgon fredag.

6.6.2024 | Regeringen föreslår att endast fångar som avtjänar sitt första fängelsestraff ska kunna bli villkorligt frigivna efter att ha avtjänat en i lag angiven kortare kvotdel av straffet. En dömd ska alltså inte längre kunna betraktas som förstagångsförbrytare på nytt efter en viss tid utan brott.

19.10.2023 | Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk uppföljningsgrupp med uppgift att stödja reformen av beredskapslagen. Gruppen består av riksdagsledamöter från alla partier i riksdagen.

6.6.2024 | Regeringen föreslår att straffbarheten för tvingande till äktenskap ska förtydligas i strafflagen. Avsikten är att en gärning som syftar till att göra en person till föremål för tvångsäktenskap eller något därmed jämförbart förhållande ska vara straffbar som människohandel.

12.3.2024 | En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet har berett ett lagutkast som förtydligar straffbarheten för tvingande till äktenskap i strafflagen.

13.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bedöma utvidgning av området för tillämpning av åtalsuppgörelse. Målet är att få till stånd en snabbare och smidigare straffprocess. Projektet om smidigare rättsprocesser grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

4.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett åtgärdsprogram mot ungdoms- och gängbrottslighet. Programmet ska vara klart före utgången av 2023. Statsrådet utfärdar ett principbeslut om åtgärdsprogrammet.

9.10.2023 | Regeringen föreslår att tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen koncentreras till det nya Rättstjänstverket. Avsikten är att det nya ämbetsverket ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2025.

28.9.2023 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att bereda ett lagförslag som ska förtydliga straffbarheten för tvingande till äktenskap. Preciseringen av strafflagen till denna del har antecknats i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Hållbarhets- och ansvarsarbete vid justitieministeriet Grunden för hållbarhets- och ansvarsarbetet är en hållbart och ansvarsfullt fungerande rättsstat och demokrati samt ett samhälle där alla är viktiga. Justitieministeriets vision för hållbarhet...

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Vi har sammanställt information om justitieministeriet på finskt och finlandssvenskt teckenspråk. 

Den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2024–2027 godkändes i form av statsrådets principbeslut 20.11.2025. Planen syftar till att stärka rättsstatens grundstrukturer och främja tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Målet är också att öka kunskapen om rättsstatsprincipen samt sambandet mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

En helhetsgranskning av finländarnas skuldsättningsfenomen. Utredning.

Lagen om Rättstjänstverket träder i kraft den 1 januari 2025. Med stöd av lagen införs genom förordning av statsrådet bland annat bestämmelser om rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråerna samt om behörighetskraven för offentliga rättsbiträden, ekonomi- och skuldrådgivare samt allmänna intressebevakare.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs en helhetsöversynen över skuldsättningsfenomenet, och som en del av denna översyn görs en bedömning av effektiviteten och genomslagskraften för skuldsaneringen för privatpersoner.

Utredningen gäller de tolknings- och översättningskostnader som uppstår i civil- och förvaltningsprocessen samt inom rättshjälpen och orsakerna till att kostnaderna ökar. Dessutom bedöms möjligheten att ordna tolkning och översättning på ett mer ekonomiskt sätt än för närvarande utan att tillgodoseendet av en rättvis rättegång, de språkliga rättigheterna eller andra grundläggande och mänskliga rättigheter äventyras.

Enligt regeringsprogrammet utvärderar möjligheterna att utveckla den elektroniska övervakningen och utvidga dess användningsområde när det gäller övervakningen av besöksförbud, för att förbättra effektiviteten och minska antalet fall där gärningsmannen bryter mot förbudet.

En ny bestämmelse om förberedelse och genomförande som krävs för den missbrukar- och beroendevård och de missbrukar- och beroendetjänster ska fogas till statsrådets förordning om verkställighet av samhällspåföljder.

Syftet med projektet är att utreda hur man kunde förebygga så kallade ogrundade besvär och ständigt överklagande vid förvaltningsdomstolarna.