Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Uppföljning av korruption bör ske genom mångsidig riskbedömning

JustitieministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 19.11.2020 8.36
Pressmeddelande 721/2020

För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.

Finland får vid uppföljningen av korruption gärna modigt ta modell av de länder där korruption är vanligare än hos oss. Forskarna föreslår att man i Finland i fortsättningen ska sammanställa en nationell korruptionsrapport som grundar sig på flera olika metoder och källor. Rapporten kan innehålla till exempel fritt tillgänglig statistik, information från enkäter, register och intervjuundersökningar, riskbedömningar från olika förvaltningsområden och sektorer samt uppgifter från företag och tredje sektorn. Rapporten ska samordnas av justitieministeriet.

Flerdimensionell korruption försvårar mätning

Korruptionen i Finland är ofta förknippad med olika strukturer och nätverk. Det gör den svårare att upptäcka och försvårar även mätningen av korruptionen som fenomen och dess särdrag. Inom KORSI-projektet gick man på djupet med de former av korruption som är svåra att mäta, såsom oetisk påverkan och oetiska beslutsprocesser.

Inom projektet sammanställdes utifrån öppna källor ett brett urval av enkätsindikatorer som i framtiden kan användas för att bedöma i vilken omfattning korruption förekommer. Vissa frågor om korruption testades i medborgarenkäten Polisbarometern. Enligt den är sex procent av finländarna i åldern 15–79 år av helt samma åsikt när det gäller påståendet att ”korruption är ett betydande problem i Finland”. De mest problematiska delområdena av korruption ansågs vara bästa broder-nätverk, val- och partifinansiering, markanvändnings- och byggsektorn samt favorisering vid tillsättning av tjänster.

I projektet gjordes en separat granskning av byggsektorn samt korruption inom idrott och matchfixning. Inom byggsektorn kan man effektivare spåra tecknen på korruption med hjälp av entreprenad- och upphandlingsuppgifter om upphandlingsdokumenten är så offentliga som möjligt. Det är även möjligt att ingripa i matchfixning. Till exempel kan uppgifter om idrottarnas anställningar och löner, spelbeteende och olika förseelser innehålla antydningar om korruption. Man kan ta lärdom av den ingående riskbedömningen i branschen inom andra sektorer av samhället.

Projektet har genomförts av Polisyrkeshögskolan, Europeiska institutet för kriminalpolitik, emeritusprofessor Ari Salminen och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Mer information:

Forskningsledare Vesa Muttilainen, Polisyrkeshögskolan, tfn 0295 483 809, [email protected]
Direktör Natalia Ollus, Europeiska institutet för kriminalpolitik, tfn 050 513 5987, [email protected]
Teamledare Tanja Tamminen, tfn 044 973 7712, [email protected]
Professor (emeritus) Ari Salminen, Vasa universitet, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.