Användningen av djurhållningsförbud ökas och dess minimilängd förlängs
I propositionen som överlämnats till riksdagen föreslås det att användningen av djurhållningsförbud vid djurskyddsbrott ökas och att förbudets minimilängd förlängs. Dessutom kan den som bryter mot förbudet i fortsättningen dömas till fängelse i ett år. Målet är att förbättra djurhållningsförbudens effektivitet och bekämpa djurskyddsbrottslighet.
– Djur är försvarslösa och kan inte skydda sig själva. Därför är det vår uppgift att skydda dem. Människor som misshandlar och vanvårdar djur förtjänar inte att hålla djur, och därför måste djurens välfärd tryggas med tillräckligt långa djurhållningsförbud och tillräckligt stränga straff för dem som bryter mot förbudet, säger justitieminister Leena Meri.
Enligt propositionen ska djurhållningsförbudet i fortsättningen meddelas vid ett djurskyddsbrott av normalgraden, om det inte finns vägande skäl för att inte meddela förbud. Meddelande av djurhållningsförbud utgör således i dessa fall en tydlig huvudregel. Detta har varit avsikten redan enligt den gällande lagen, men i praktiken har förbud meddelats i endast cirka 50–60 procent av djurskyddsbrotten av normalgraden. Syftet med ändringen är att öka användningen av djurhållningsförbud.
Det föreslås att minimilängden för djurhållningsförbud ska vara tre år i fråga om djurskyddsbrott av normalgraden och fem år i fråga om grova djurskyddsbrott. Syftet är att trygga djurens välfärd effektivare än för närvarande genom att ge tillräckligt med tid för att åtgärda de omständigheter som lett till att ett djurhållningsförbud meddelats.
Straffbestämmelsen om brott mot djurhållningsförbud flyttas till strafflagen, och det föreslås att maximistraffet ska vara fängelse i ett år, medan brott mot djurhållningsförbud för närvarande endast straffas med böter. Genom reformen ändras straffskalan så att den bättre motsvarar gärningens klandervärdhet med beaktande av den ökade betydelsen av djurs välfärd och behovet av skydd. Även brott mot flera andra förbud som meddelats av domstol, såsom näringsförbud och besöksförbud, kan leda till fängelsestraff.
Samtidigt föreslås nya bestämmelser om möjligheten att ändra eller upphäva ett djurhållningsförbud, om det inte längre finns grundad anledning att anse att det föreligger risk för att ett brott mot djur upprepas eller att djurens välfärd skadas. I lagen om djurvälfärd och lagen om registret över djurhållningsförbud föreslås ändringar av teknisk natur som hänför sig till ändring eller upphävande av djurhållningsförbud.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft våren 2027.
Mer information:
Jalo Vatjus-Anttila, specialsakkunnig, tfn 0295 150 288, [email protected]
Annika Hoffrén, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 280, [email protected]