Hoppa till innehåll
Media

Justitieminister Anna-Maja Henrikssons videohälsning på Svenska nu nätverkets delegationsmöte 2.11.2020

justitieministeriet
Utgivningsdatum 2.11.2020 14.00 | Publicerad på svenska 17.11.2020 kl. 13.53
Tal

Bästa medlemmar i Svenska nu nätverkets delegation, Hyvät osallistujat,

Stort tack för att ni bjöd in mig för att berätta om den nya nationalspråksstrategin. Speciellt roligt är det att få tala om detta ämne så här i början av svenska veckan. Denna vecka når sin höjdpunkt på fredagen då Svenska dagen firas. Finland är, enligt grundlagen, och har allt sedan sin självständighet varit ett land med två nationalspråk. Finland har en lång och förtjänstfull historia som ett land vars identitet inte bygger på bara ett språk. Svenska dagen är däremot äldre än både nationen och grundlagen. Den firades faktiskt första gången redan år 1908.

Nationalspråken och frågor som berör de språkliga rättigheterna ligger mig varmt om hjärtat. Grundpelarna i det finländska samhället och kulturen är två välmående nationalspråk, finska och svenska. Vi kan vara stolta över vår kultur och identitet och de språk som talas i Finland.
 
Valtiovallan on Suomessa kannettava vastuu kansalliskielten elinvoimaisuudesta ja siitä, että suomen ja ruotsin kielen käyttäjät voivat elää täysipainoista elämää omalla kielellään. Oikeusministeriön ja oikeusministerin tehtävänä on edistää kielellisten oikeuksien toteutumista. 

De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter. Vi måste värna om. Det är lätt hänt att de språkliga rättigheterna försvagas om man inte ständigt främjar dem. Alla finländare ska känna sig lika värdefulla, oberoende av modersmål. En förutsättning för detta är ett gott språkklimat och att vi känner oss sedda och hörda. 

Till min glädje kan jag konstatera att denna regering har ett av de bästa regeringsprogrammen någonsin ur ett språkligt perspektiv. De språkliga rättigheterna, samt förverkligandet av dem nämns i varje strategisk helhet i regeringsprogrammet. 

I regeringsprogrammet konstateras att det ska utarbetas en ny nationalspråksstrategi som tryggar allas rätt att få service på våra två nationalspråk och förbättrar språkklimatet. Strategin svarar på Institutet för de inhemska språkens oro för nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Oron gäller bland annat att användningsområdet för nationalspråken krympt, att kunskapen av standardspråket försämras och att det finns en tröskel för att bli medlem i den finländska språkgemenskapen. 

Målet för den nya nationalspråksstrategin är att garantera rätten till service på finska och svenska och att hitta lösningar till hur man bättre kan tillgodose de språkliga rättigheterna. Andra centrala frågor är hur tillgången till svenskspråkig arbetskraft ska säkerställas och hur digitaliseringen inverkar på hur de språkliga rättigheterna kan tillgodoses.

År 2012, under min förra period som justitieminister, godkändes vårt lands första nationalspråksstrategi. Redan då kunde vi se vilka utmaningar som våra nationalspråk står inför. Strategin har varit det viktigaste dokumentet i arbetet för att främja de språkliga rättigheternas och genom den engagerades nyckelpersoner på ministerier och i kommuner i språkfrågor på ett nytt sätt. Den första nationalspråksstrategin innehåller en lägesbild som fortfarande till stora delar stämmer, men som nu kommer att uppdateras. Målsättningen med den nya strategin är att skapa strategiska riktlinjer för att se till att Finland också i fortsättningen har två levande nationalspråk. 

Som justitieminister är jag väl medveten om de utmaningar som både det finska och det svenska språket står inför. På svenska förverkligas de språkliga rättigheterna varierande och det finns allt färre miljöer där det är en självklarhet att få tala svenska. Svenskan håller även på att bli ett försvinnande språk inom förvaltningen. Även majoritetsspråket finskan har fått uppleva sig mera trängd i dagens globala värld. Vi kan tydligt se att användningsområdet för det finska språket har minskat inom vetenskapen och näringslivet på grund av engelskans starka dominans. 

Nationalspråksstrategin berör alla och jag tycker att det är viktigt att den bereds öppet och i växelverkan med olika intressegrupper. För att komplettera den existerade informationen och få en heltäckande och aktuell lägesbild har justitieministeriet engagerat sakkunniga, intressegrupper och medborgare i strategiarbetet. Detta har under coronatiden skett främst virtuellt. I maj lanserades en virtuell idéstorm på nätet. Idéstormen var öppen i drygt en månad och totalt deltog 1300 personer i den. 

Man kan klart se tre huvudteman som lyfts fram i svaren: 

Det första temat handlar om tillgången till tjänster på det egna språket. Deltagarna i idéstormen upplever tillgången till social- och hälsotjänster på det egna språket som särskilt viktig, men också andra kontakter med myndigheterna bör vara möjliga på det egna språket. I många svar nämndes digitaliseringen och hur den kan stödja den språkliga tillgängligheten fram. Men man tog även upp digitaliseringens utmaningar, speciellt om de digitala tjänsterna ersätter en för stor del av den personliga kontakten. Det här är en mycket viktig helhet.

Ett annat tema som lyftes fram i idéstormen är respekt, attityder och samarbete mellan språkgrupperna. Det behövs mer samarbete och färre språkgränser. I diskussionen efterlyses en positiv attityd för att alla ska våga tala också det andra nationalspråket. Det bör vara naturligt att använda båda nationalspråken tillsammans och var för sig, och det ska vara okej att välja att använda någondera av dem i olika situationer. På justitieministeriet kommer vi denna vecka lansera en kampanj för att förbättra språkklimatet.

Kolmas teema liittyy huoleen kansalliskielten käyttöalan kaventumisesta. Verkkoaivoriihen vastauksista voi havaita selkeän huolen, joka liittyy kansalliskielten asemaan koulutuksen, tutkimuksen ja elinkeinoelämän kielinä. Molempien kansalliskielten asema herättää huolta englannin kielen vahvistuneen aseman johdosta.

De teman som lyfts fram i den virtuella idéstormen och som kom fram på seminariet som justitieministeriet ordnade i juni utgör en viktig grund för strategin. På hösten har justitieministeriet bland annat arrangerat strategiska dialoger. Nästa steg i strategiprocessen är tillsättandet av en styrgrupp med ansvaret att ge de innehållsmässiga och politiska riktlinjerna för strategin. Den nya nationalspråksstrategin godkänns som statsrådets principbeslut tillsammans med det språkpolitiska programmet. Målsättningen är att detta ska ske senast i juni nästa år.   

Bästa åhörare, / Hyvät kuulijat,

Det svenska språket spelar  en viktig roll i att ansluta Finland med Sverige och de andra nordiska länderna. Undersökningar visar att en majoritet av finländarna anser att Sverige är Finlands viktigaste partner i världen. Finländarna är också mycket positivt inställda till det nordiska samarbetet. Finlands plats i Norden och vikten av kontakterna till våra nordiska grannar syns tydligt den respons som inkommit i beredningen av den nya nationalspråksstrategin. Varje typ av samarbete bygger till stor del på kommunikation och goda, till och med personliga relationer, där vikten av ett gemensamt språk inte bör underskattas. Det svenska språket behövs även i förhållande till Åland. En stark svensk förvaltning i Finland behövs för att fortsätta upprätthålla förhållandet till Åland.

Uusi kansalliskielistrategia koskee mitä suurimassa määrin myös suomen kielen asemaa. Suomi on ainoa maa maailmassa, jossa suomen kieli on virallinen kieli. Kuten jo aiemmin mainitsin, tiedossamme on, että suomen kielen käyttöala on kaventunut etenkin tieteessä ja elinkeinoelämässä. Tämä on ymmärrettävää, koska globaalissa maailmassa kansainväliset yhteydet ovat elinehto monella alalla. Kansainvälistymisen rinnalla on kuitenkin huolehdittava siitä, että näiden alojen suomen- ja ruotsinkielinen terminologia ei heikenny. Kaikilla aloilla, myös tieteessä ja elinkeinoelämässä, on osattava ilmaista asiat myös kansalliskielillä.

De stora samhälleliga och strukturreformernas tid är inte heller förbi. I samband med social- och hälsovårdsreformen har det varit viktigt att beakta reformförslagens konsekvenser ur en språklig synvinkel. Även om förändringarna är stora, har vi sett till att de språkliga rättigheterna tillgodoses. Men det räcker inte bara att rättigheterna fastställs i lagen, vi måste också slå vakt om att de förverkligas i praktiken. 

I framtiden behövs nya lösningar och strukturer för att Finlands tvåspråkighet och de språkliga rättigheterna ska kunna tryggas i alla situationer. Den pågående och oundvikliga övergången till ett mera digitaliserat och automatiserat samhälle kräver att särskild uppmärksamt fästs vid de språkliga rättigheterna. Som en del av övergången till ett alltmer digitalt samhälle är det statsförvaltningens ansvar att se till att offentliga tjänster fungerar på både finska och svenska. Digitala tjänster måste utvecklas parallellt på finska och svenska för att säkerställa likabehandling av språkgrupper och språklig tillgänglighet. I detta sammanhang bör man också beakta behovet av att kommunicera och ta emot information på klarspråk.

Bästa åhörare, 

Den nya nationalspråksstrategin är regeringens språkpolitiska vilja och innehåller de strategiska riktlinjerna för hur vi tryggar och vårdar nationalspråkens framtid.  Men att tala ett modersmål är mycket mer än bara politik och riktlinjer. Det handlar om identitet och kultur. Det handlar om en känsla av säkerhet, det handlar om att förstå och att blir förstådd. Modersmålet ger oss en känsla av trygghet och är en del av vår personlighet. Att få tala sitt modersmål är en viktig grundläggande rättighet. Språk förknippas ofta med starka och personliga känslor. Därför vill jag särskilt betona vikten av att inte ställa våra nationalspråk mot varandra i strategiprocessen. Däremot ska vi vid utarbetandet av den nya strategin använda oss av vår långa erfarenhet av språkens samexistens. 

Svenska nu nätverket är ett ypperligt exempel på hur man arbetar för ett tvåspråkigt Finland där finskan och svenskan inte ställs mot varandra, utan där språkkunskaper ses som en rikedom både för individen som för samhället som helhet. Genom det arbete som ni gör i nätverket bidrar ni till möten mellan språkgrupper, attitydfostran och därmed ett bättre språkklimat. Tack för det! 

Med dessa ord önskar jag er ett givande och intressant möte.  
 

Tillbaka till toppen