FI SV

Kommission föreslår: Att vittna anonymt ska bli möjligt i fråga om de allvarligaste brotten

Justitieministeriet 9.11.2012 8.00
Pressmeddelande -

Kommissionen som justitieministeriet har tillsatt föreslår att bestämmelserna om bevisning ska reformeras. Kommissionen som leds av professor Dan Frände lämnade i dag sitt förslag till justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Minister Henriksson anser det vara väldigt viktigt att bestämmelserna om bevisning reformeras, så att bestämmelserna som gäller rättegångsförfarande kan uppdateras i sin helhet.

- Samhället har förändrats en hel del sedan 1949, då bestämmelserna om bevisning reviderades. Rättegångsförfarandet har genomgått en omfattande reform under de senaste 25 åren. Även den nya grundlagen samt den europeiska människorättskonventionen och Europadomstolens rättspraxis ska beaktas i bestämmelserna.

Justitieministern betonar också behovet att förebygga allvarlig och organiserad brottslighet, försnabba rättegångar och skära ned onödiga kostnader.

Hemlighållande av identitet ska ha goda grunder

Det som är nytt är att identiteten av ett vittne i de allvarligaste brottfallen ska kunna hemlighållas. Detta ska öka säkerheten för vittnena och göra det lättare att skaffa fram bevis för allvarlig och organiserad brottslighet. I Norden är det möjligt att vittna anonymt i Norge och Danmark. Anonym bevisning är möjlig också i många EU-länder.

Domstolen ska kunna beviljaett vittne anonymitet om det föreskrivna maximistraffet för brottet är fängelse i minst åtta år och det är nödvändigt för att skydda vittnet eller en närstående till honom eller henne för ett allvarligt hot mot liv eller hälsa. Detta maximistraff har föreskrivits t.ex. för brott mot liv, grovt narkotikabrott och grov människohandel.

Att hemlighålla vittnets identitet ska vara tillåtet också när målet gäller människohandel och grovt koppleri, fast maximistraffet för dessa brott är lägre, dvs. fängelse i sex år. Dessa brott anknyter typiskt till allvarlig organiserad brottslighet och ofta även till internationell brottslighet, i samband med vilka det kan förekomma allvarliga hotelser.

Enligt förslaget ska anonym bevisning endast anlitas om vittnet inte kan skyddas tillräckligt på andra sätt. Den som representerar den åtalade ska alltid ha rätt att ställa frågor till vittnet vid rättegång. Vittnets identitet ska skyddas i den mån som det är nödvändigt för att trygga hans eller hennes säkerhet. Vittnets namn och kontaktuppgifter ska inte avslöjas. Vittnet ska också kunna höras via videoförbindelse, bakom en skärm eller utan att den åtalade är närvarande. Det mest omfattande skyddet skulle ge ett arrangemang där vittnet hörs utan att man kan se vittnet och hans eller hennes röst ändras.

Anonym bevisning ska i allmänhet ansökas av åklagaren, varvid det offentliga ombudet är åklagarens motpart. Även den som är misstänkt eller åtalad för brottet ska ha rätt att ansöka om att vittnet hörs som anonymt vittne. Förhandlingen sker inom stängda dörrar och materialet hålls hemligt i 60 år om anonymiteten beviljas. Huvudsaken ska dock i regel kunna handläggas offentligt. Den domare som har fattat beslut om anonymiteten får inte handlägga åtalsärendet. På detta sätt skulle inte ens domaren som leder sammanträdet veta vem som är vittne.

Kommissionen uppskattar att sådana här fall förekommer högst tio gånger om året. De som kan behöva skyddas är t.ex. poliser som har deltagit i täckoperationer eller utomstående som har blivit vittne till ett brott som har samband med organiserad brottslighet.

Vittnets ställning preciseras

Nytt i förslaget är också det att även en sambo får vägra vittna. För närvarande har endast partens nuvarande eller tidigare make denna rätt. I fortsättningen ska även en annan person som har en särskilt nära relation till parten, såsom ett barn från makes tidigare äktenskap, ha rätt att vägra vittna. Ändringen ska förbättra ställningen av sambor och ombildade familjer.

En närstående person som är målsägande i brottet kan dock inte vägra vittna i ett mål där åklagaren utför åtal för ett brott som hör under allmänt åtal. Tystnadsrätten ska även gälla affärs- och yrkeshemligheter samt uppgifter som omfattas av källskydd.

För närvarande gäller tystnadsplikten i frågor som omfattas av bikthemligheten endast präster i den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Enligt förslaget får inte heller en präst i ett registrerat religionssamfund eller någon annan person i motsvarande ställning vittna i en liknande situation.

Också vittnesförbudet som gäller personal inom hälso- och sjukvården ska utvidgas. I fortsättningen ska förbudet gälla förutom läkare, apotekare och barnmorskor även tandläkare, psykoterapeuter och sjukskötare. Genom domstolens beslut kan vittnesförbudet även gälla en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Det föreslås att vittneseden slopas. Nuförtiden kan ett vittne som hör till ett trossamfund enligt eget val antingen avlägga vittnesed eller avge en neutral vittnesförsäkran, medan ett vittne som inte hör till något trossamfund endast kan avge försäkran. Efter reformen ska ställningen av de vittnen som hör och de som inte hör till ett trossamfund vara likadan som i de övriga nordiska länderna.

Mer flexibilitet i rättegångar

Målet med reformen är också att försnabba rättegångar och skära ned kostnader genom att minska behovet av att ta upp samma bevisning flera gånger i en rättegång.

Möjligheten till att använda videokonferenser ska utvidgas. Det föreslås att en videobandad berättelse som ett offer för ett sexualbrott har avgett vid förundersökningen ska få användas som bevis, om också den åtalade har fått tillfälle att ställa frågor till honom eller henne.

Nytt är också det att en part, ett vittne eller en sakkunnig ska kunna höras utom huvudförhandlingen med anlitande av videokonferens. Förfarandet skulle bli snabbare eftersom denna bevisning inte i regel behöver tas upp på nytt vid huvudförhandlingen. Även skriftliga bevis skulle kunna utnyttjas mera flexibelt än för närvarande vid rättegången.

Det föreslås att det till lagen fogas en bestämmelse om ett förbud mot att utnyttja bevis. Bevis som fåtts genom tortyr får inte utnyttjas. Utnyttjandet av ett bevis som har fåtts på något annat lagstridigt sätt ska avgöras skilt för varje fall.

I brottmål ska det inte vara möjligt att använda som bevis sådana utsagor eller handlingar som har lämnats i samband med t.ex. ett beskattningsförfarande och som kan medföra risk för att personen ställs under åtal. Förutsättningen är att personen redan under beskattningsförfarandet misstänks för ett brott eller det har inletts ett brottmål som har samband med de omständigheter som utreds i detta förfarande.

Kommissionen föreslår att målsägandens primära åtalsrätt för falsk angivelse slopas. Då ska målsäganden ha sekundär åtalsrätt i fråga om samtliga brott.

Tre avvikande meningar

I betänkandet ingår tre avvikande meningar. Det som i synnerhet har gett upphov till meningsskiljaktigheter är förslaget om att möjliggöra anonym bevisning. Representanterna för inrikesministeriet och Riksåklagarämbetet understöder införandet av anonym bevisning i en större omfattning än vad kommissionen har förslagit. En medlem utsedd av Finlands Advokatförbund ser däremot inget tungt vägande behov för det i samhället.

Ytterligare upplysningar:
kommissionens ordförande, professor Dan Frände, tfn 09 191 22443 och
sekreterare, lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, JM, tfn 02951 50500
e-post för Rautio: förnamn.efternamn(at)om.fi

Kommissionens betänkande

Utredning

Anna-Maja Henriksson