Användning av köpta tjänster vid intressebevakning ska ökas
Justitieministeriets arbetsgrupp har utrett möjligheterna att öka användningen av köpta tjänster vid produktionen av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Enligt arbetsgruppen kunde köpta tjänster användas främst för att ordna de intressebevakningar som rättshjälpsbyråerna inte har resurser att sköta själv. Köpta tjänster kunde också användas för att trygga den regionala tillgången på tjänster.
Tjänsterna ska dock fortsättningsvis i första hand produceras av rättshjälpsbyråerna, trots att det inte är nödvändigt att producera tjänsterna som tjänsteuppdrag. Den ökade användningen av köpta tjänster får inte påverka varaktigheten av den ordinarie personalens tjänsteförhållanden.
Intressebevakningstjänsterna har från början av år 2009 ordnats av de statliga rättshjälpsbyråerna. Tidigare var det i huvudsak kommunerna som producerade dessa tjänster. Rättshjälpsbyrån kan ordna tjänsterna själv eller helt eller delvis köpa dem av utomstående.
Rättshjälpsbyråerna sköter för närvarande som tjänsteuppdrag intressebevakningen för ca 30 000 personer. Intressebevakningen för ca 2 800 personer köps av en utomstående tjänsteproducent, dvs. av 21 kommuner, en organisation och två privata näringsidkare.
Avsikten är att öka andelen tjänster som skaffas som köpta tjänster, eftersom en del av rättshjälpsbyråernas verksamhetsställen kommer att dras in under de närmaste åren. Samtidigt förväntas behovet av intressebevakningstjänster dock öka i framtiden då befolkningen åldras. Den eventuella ökade marginaliseringen kan ha samma verkan. Därför är köpta tjänster av stor betydelse när det gäller att trygga den regionala tillgången på tjänster. I bakgrunden ligger också statens produktivitetsprogram som förutsätter att intressebevakningspersonalen skärs ned.
Arbetgruppen understryker att de köpta tjänsterna bör till både kvaliteten och kostnaderna vara konkurrenskraftiga med de tjänster som produceras av rättshjälpsbyråerna. Klienterna inom intressebevakningen ska ha tillgång till likvärdiga tjänster oberoende av produktionssättet.
Nya producenter av intressebevakningstjänster kunde vara till exempel medborgarorganisationer, advokater och jurister.
Arbetsgruppen föreslår att en jämförelse mellan produktionssätten ska göras senast år 2015, när man har erfarenhet av flera tjänsteproducenter som skaffats genom konkurrensutsättning. På basis av jämförelsen är det möjligt bedöma om användningen av köpta tjänster kan ökas ytterligare.
Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, regeringsrådet Merja Muilu, tfn 09 1606 7564, och arbetsgruppens sekreterare, regeringssekreterare Päivi Tiainen-Hyrkäs, tfn 09 1606 7603