Förslag till ändring av grundlagens bestämmelse om skyddet av förtroliga meddelanden till riksdagen

Justitieministeriet 25.1.2018 13.21
Pressmeddelande

Regeringen föreslår att grundlagen ska ändras så att man för att trygga den nationella säkerheten kan föreskriva genom en vanlig lag om nödvändiga begränsningar i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden, då de förutsättningar som ska anses vara behövliga är uppfyllda. I praktiken möjliggör ändringen att det stiftas lagstiftning om befogenheter att inhämta underrättelser.

Förslaget till ändring av grundlagen samt lagförslagen om civil och militär underrättelseverksamhet och övervakning av underrättelseverksamheten som hänför sig till reformen av underrättelselagstiftningen överlämnades till riksdagen i dag. 

Den nya begränsningsgrunden ger möjlighet att skaffa information för att trygga den nationella säkerheten

För att kunna identifiera och avvärja eventuella hot mot Finland är det enligt förslaget nödvändigt att få uppgifter om militär verksamhet och annan sådan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Den verksamhet som informationsinhämtningen riktar sig mot är inte nödvändigtvis straffbar eller så långt framskriden att det vore möjligt att rikta en konkret och specificerad brottsmisstanke mot verksamheten. Information behövs t.ex. om utvecklingen i den säkerhetspolitiska miljön och om verksamhet som allvarligt hotar den demokratiska statsordningen eller grundläggande samhällsfunktioner, såsom verksamhet som hänför sig till terrorism eller våldsbejakande radikalisering eller till utländska underrättelsetjänsters verksamhet.

Enligt förslaget måste information om militär verksamhet eller annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten kunna inhämtas också på sådana sätt som kan begränsa skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i den moderna kommunikationen.

Enligt grundlagen är brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden okränkbar. Enligt den nuvarande formuleringen i grundlagen kan man genom lag bestämma endast om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande.

Enligt formuleringen och nuvarande tolkningspraxis är det inte möjligt att genom lag föreskriva om begränsningar i meddelandehemligheten i något annat syfte, till exempel för att trygga den nationella tryggheten eller för att kunna förbereda för hot mot den. För att möjliggöra det ska det till grundlagen fogas nya godtagbara grunder för begränsning av meddelandehemligheten.

Enligt förslaget ska man kunna begränsa meddelandehemligheten då detta är nödvändigt "för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten."

Med militär verksamhet avses i bestämmelsen både statliga och icke-statliga militärt organiserade truppers verksamhet eller verksamhet i anslutning till militära maktmedel. Inhämtning av information om militär verksamhet omfattar kartläggning av externa militära hot som riktar sig mot Finland. 

Med verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten avses i bestämmelsen verksamhet som hotar den demokratiska stats- och samhällsordningen, grundläggande samhällsfunktioner, ett stort antal människors liv eller hälsa eller internationell fred och säkerhet. En förutsättning är dock att verksamheten har någon koppling till Finland och att den hotar uttryckligen Finlands nationella säkerhet.

Till följd av ändringen skulle det vara möjligt att föreskriva om sådana befogenheter till underrättelseinhämtning som begränsar skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden genom vanlig lag. Bestämmelsen begränsar till viss del betydligt de villkor på vilka det kan föreskrivas om befogenheterna. Hoten mot den nationella säkerheten ska vara av allvarlig karaktär. De befogenheter som ingriper i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden ska också förutsätta att de är nödvändiga för inhämtande av information. För inhämtande av information ställs därmed en hög tröskel.

Samtidigt ska den gällande bestämmelsen om skyddet av förtroliga meddelanden ändras så att uttrycket ”vid utredning av brott” ersätts med uttrycket ”vid bekämpning av brott”, vilket omfattar förebyggande, avslöjande och utredning av brott. Genom denna ändring skulle uttrycket motsvara den vedertagna tolkningen av bestämmelsen, men inte ändra på dess innehåll.

Heltäckande övervakning av datatrafik möjliggörs inte

Av det krav på nödvändighet som ingår i grundlagen följer att intrång i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden ska vara så noga riktad och avgränsad som möjligt. I förslaget betonas att de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna enligt nuvarande tolkningspraxis fortsättningsvis är tillämpliga som sådana.

Den nya regleringen möjliggör därmed inte införande av lagstiftning om allmän, oriktad och heltäckande övervakning av datatrafik. I regleringen på nivån av vanlig lag ska det föreskrivas om individualisering av befogenheterna att inhämta information. Därtill ska begränsningsförutsättningarna för de grundläggande fri- och rättigheterna, förpliktelserna avseende de mänskliga rättigheterna och EU-lagstiftningen iakttas. I regleringen ska också sörjas för tillräckliga rättskydds- och tillsynsarrangemang. 

Ändringen i kraft i brådskande ordning 

Regeringen föreslår att förslaget till ändring av grundlagen ska behandlas i brådskande grundlagsordning i riksdagen. Den försvagade säkerhetssituationen i Finland och behovet av att bereda sig på verksamhet som hotar Finlands nationella säkerhet utgör enligt regeringens uppfattning en sådan exceptionell situation där det föreligger ett nödvändigt behov att snabbt ändra grundlagen.

Om ärendet behandlas i normal grundlagsordning kan bestämmelserna om underrättelsemyndigheternas nya befogenheter träda i kraft kanske först i början av 2020. Om brådskande grundlagsordning tillämpas kan bestämmelserna träda i kraft tidigare, eventuellt redan i slutet av 2018. I förslaget konstateras att om behandlingen av propositionerna i riksdagen pågår ända till slutet av denna valperiod, det vill säga till våren 2019, minskar behovet av ett brådskande förfarande.

Mer information:

Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör, tfn 02951 50280, och 

Anu Mutanen, specialsakkunnig, tfn 02951 50311,

e-post: [email protected]

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)