Förfarandena för att säkerställa personal- och företagssäkerheten ska förnyas
Förfarandena för att säkerställa tillförlitligheten hos personer och företag ska förnyas. Regeringen har i dag den 30 maj överlämnat till riksdagen en proposition som syftar till att skydda i synnerhet centrala allmänna intressen, såsom statens säkerhet, försvaret och den allmänna säkerheten. Bland annat det ökade internationella samarbetet har framhävt betydelsen av säkerhetsåtgärder. Också utläggandet av funktioner på entreprenad och det nätverkbasedare arbetssättet har skapat nya behov.
Den föreslagna säkerhetsutredningslagen ska ersätta den gällande lagen om säkerhetsutredningar som trädde i kraft år 2002. Enligt den nya lagen ska säkerhetsutredningar av personer kunna göras i fråga om flera arbetsuppgifter än för närvarande. Till dessa hör bl.a. uppgifter hänför sig till att trygga den infrastruktur som är nödvändig för ett fungerande samhälle. Sådana uppgifter finns bl.a. inom energi-, vatten- och livsmedelsförsörjningen samt inom datakommunikationen. I fortsättningen ska en utredning av brottslig bakgrund kunna göras också för personer som arbetar med tillverkning av sprängämnen och personer som ansvarar för värdetransporter.
Säkerhetsutredningar av personer kan på samma sätt som för närvarande vara normala, omfattande eller begränsade. Såsom hittills ska normala och omfattande säkerhetsutredningar göras av skyddspolisen när det gäller civilärenden och av huvudstaben när det gäller ärenden inom försvarsförvaltningen. Begränsade säkerhetsutredningar ska i fortsättningen koncentreras till några polisinrättningar, medan ansökningar ska tas emot vid en enda enhet. För närvarande har behandlingen av dessa ärenden spritts ut på de lokala polisinrättningarna.
Arbetsgivaren måste på förhand, till exempel redan i platsannonsen, meddela att en säkerhetsutredning kommer att skaffas. Utredningen ska inte heller i fortsättningen få göras utan skriftligt samtycke av den person som utredningen gäller. På motsvarande sätt ska säkerhetsutredningar av företag inte kunna göras utan samtycke av företaget.
I lagen föreskrivs om hurdana informationskällor som får användas när säkerhetsutredningar görs. Enligt förslaget ska man kunna använda vissa nya informationskällor vid säkerhetsutredningar av personer. Enligt lagen ska t.ex. uppgifter som ingår i register som förs av utländska myndigheter kunna användas. Vid omfattande säkerhetsutredningar av personer ska även uppgifterna om deras ekonomiska ställning kunna kontrolleras hos olika kreditinstitut och finansiella institut, om den som utredningen gäller har gett sitt tillstånd till detta.
Genom säkerhetsutredningar av företag kontrolleras bakgrunden av företagets ansvarspersoner samt nivån på informationssäkerheten vid företaget och företagets förmåga att sköta åtaganden. Utredningar av företag ska kunna göras när ett företag i egenskap av en myndighets avtalspartner får klassificerade sekretessbelagda uppgifter.
Nytt är att det ska föras ett register över säkerhetsutredningar för att förhindra onödiga utredningar. Det ska vara möjligt att utfärda ett intyg över säkerhetsutredningen för att minska antalet nya utredningar i fråga om personer som under korta perioder arbetar på olika platser som ska skyddas. Detta gäller bl.a. personer som utför installationsarbeten hos olika myndigheter. Ett utfärdat intyg ska kunna återtas, till exempel om personen i fråga döms för ett brott.
För att göra förfarandet enhetligare ska det i anslutning till justitieministeriet inrättas en särskild nämnd för bedömningskriterier. För att stödja tillämpningen av lagen ska nämnden ge allmänna tolkningsrekommendationer för de myndigheter som gör säkerhetsutredningar.
Avsikten är att den nya lagen träder i kraft under den första halvan av 2014.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Anna-Riitta Wallin, tfn 02951 50196,
e-post: fö[email protected]
Regeringens proposition (pdf) finns i pressmeddelandet på justitieministeriets webbsida www.justitieministeriet.fi.