FI SV

Förföljelse blir straffbart vid ingången av nästa år

Justitieministeriet 12.12.2013 12.40
Pressmeddelande -

En ny straffbestämmelse som förbjuder förföljelse träder i kraft vid ingången av år 2014. Också brott mot kommunikationsfrid blir straffbara.

Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna i morgon på fredagen den 13 december. I detta sammanhang preciseras också bestämmelserna om yttrandefrihetsbrott så att de kan tillämpas i linje med Europeiska människorättsdomstolens (Europadomstolens) rättspraxis.

Förföljelse kriminaliseras

Den som upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, kontaktar eller på något annat jämförbart sätt förföljer någon annan så att förfarandet är ägnat att skapa skräck eller ångest hos den som förföljs gör sig enligt den nya bestämmelsen skyldig till olaga förföljelse. Straffet för detta brott är böter eller fängelse i högst två år. Förföljelse är ett brott som lyder under allmänt åtal, vilket betyder att åklagaren kan väcka åtal även om målsäganden inte yrkar straff.

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet förutsätter att förföljelse kriminaliseras. Trots att skyldigheterna enligt konventionen redan till en stor del uppfylls genom de gällande straffbestämmelserna om olaga hot och brott mot besöksförbud, har området för straffbarhet inte varit tillräckligt omfattande.

Skydd mot störande kommunikation

Den nya straffbestämmelsen om brott mot kommunikationsfrid omfattar i princip alla meddelanden som skickas till kommunikationsmedier i syfte att störa. Den som i syfte att störa skickar meddelanden eller ringer till någon annan upprepade gånger så att gärningen är ägnad att orsaka honom eller henne betydande störning eller olägenhet gör sig skyldig till brott mot kommunikationsfrid. Gärningen är ett målsägandebrott, vilket betyder att offret ska yrka straff för gärningsmannen. Straffet för brott mot kommunikationsfrid är böter eller fängelse i högst sex månader.

Bestämmelsen utvidgar kriminaliseringen av störande kommunikation så att den utöver telefon- och mobiltelefonkommunikation som stör hemfriden omfattar också andra kommunikationsmedel. Kriminaliseringen är sålunda inte beroende av att ett samtal eller meddelande tas emot på en hemfridsskyddad plats.

Lindrigare straff för spridande av information som kränker privatlivet och för ärekränkning

De så kallade yttrandefrihetsbrotten handlar ofta om en motstridighet mellan yttrandefriheten och skyddet för privatliv eller ära. Svårtolkade situationer kan till exempel hänföra sig till artiklar som publiceras i medierna.

Europadomstolen har i flera domar ansett att Finland i ärenden som gällt yttrandefriheten och skyddet för privatliv eller ära har kränkt yttrandefriheten som tryggas i den europeiska människorättskonventionen. Europadomstolen har konstaterat att hot om fängelsestraff i yttrandefrihetsbrott är förenligt med yttrandefriheten endast i mycket exceptionella situationer.

Enligt bestämmelserna som träder i kraft vid ingången av år 2014 är straffet för spridande av information som kränker privatlivet och för ärekränkning i fortsättningen endast böter. Straffet för grovt spridande av information som kränker privatlivet och för grov ärekränkning är däremot böter eller fängelse i högst två år. Att brottet begås genom ett massmedium eller genom att uppgiften eller antydan på något annat sätt görs tillgänglig för ett stort antal människor är inte längre en grund för att anse ärekränkningen som grov.

För beaktande av Europadomstolens rättspraxis fogas det till bestämmelsen om spridande av information som kränker privatlivet och om ärekränkning en ny klausul som begränsar straffbarheten. Om information lämnas för att en fråga som är av vikt från allmän synpunkt ska kunna behandlas, anses detta inte som ett brott, om informationen inte klart överskrider det som kan anses vara godtagbart. När detta bedöms ska bl.a. innehållet i informationen och andra personers rättigheter beaktas. Avvägningen kan t.ex. gälla avslöjandet av en gärningsmans personuppgifter i nyheterna.

Europadomstolen har betonat att det måste finnas vägande skäl för att ingripa i en debatt som väcker allmänt intresse. I motiveringen till lagförslaget framhävs vikten av att följa Europadomstolens rättspraxis vid domstolar.

Brott som gäller ärekränkning och spridande av information som kränker privatlivet är också i fortsättningen målsägandebrott. Riksåklagaren kan dock på samma sätt som för närvarande förordna att åtal ska väckas, om brottet har begåtts genom ett massmedium och ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jussi Matikkala, tfn 02951 50486 eller 050 520 9364
e-post: förnamn.efternamn@om.fi