FI SV

Regeringens handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter bidrar till att tillgodose rättigheter genom flera projekt

Justitieministeriet 16.2.2017 13.41
Pressmeddelande

Regeringen godkände i dag, den 16 februari, den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter för 2017?2019. Handlingsplanen är den andra i ordningen och dess syfte är att iaktta grundlagens bestämmelse om att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

I bakgrunden finns också bland annat de rekommendationer som Finland fått av tillsynsorganen för internationella människorättskonventioner, statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna från 2014 och de iakttagelser som framförts av justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman. Handlingsplanen har utarbetats i samarbete med olika myndigheter, medborgarorganisationer och andra intressentgrupper.

I handlingsplanen anges prioriteringarna för Finlands politik för grundläggande och mänskliga rättigheter under innevarande regeringsperiod. Samtidigt fastställs konkreta mål och åtgärder för olika förvaltningsområden. Handlingsplanens fokusområden är fostran och utbildning i grundläggande och mänskliga rättigheter, likabehandling, självbestämmanderätt samt grundläggande rättigheter och digitalisering.

Genom åtgärderna i handlingsplanen strävar man efter att förbättra tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter på sådana områden där det har framkommit luckor och brister samt bidra till att rättigheterna särskilt för utsatta personer, såsom barn och minoriteter, tillgodoses. Till exempel internationella rekommendationer och de högsta laglighetsövervakarna har förutsatt att dessa gruppers rättigheter ska tillgodoses bättre.

Åtgärderna i handlingsplanen tangerar även många teman i regeringsprogrammet som gäller grundläggande och mänskliga rättigheter. Dessa handlar bland annat om att utveckla konsekvensbedömningen i författningsprojekt, främja sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning, förbättra invandrarnas integration, ha nolltolerans mot rasism och ingripa vid mobbning.

Handlingsplanen har samordnats med statsrådets demokratipolitiska handlingsprogram, och de åtgärder som presenteras i dem stöder varandra.

Fördomar och diskriminering kontra förtroende och likabehandling

Handlingsplanen lyfter fram de starka och svaga sidorna samt hoten och möjligheterna i fråga om olika teman. När det gäller exempelvis likabehandling ses den ökade medvetenheten om ojämlikhet och det aktiva civilsamhälle som lyfter fram olika synpunkter som starka sidor. Som hot upplevs bland annat hårdnande attityder, hatretorik och den växande klyftan mellan olika befolkningsgrupper.

I handlingsplanen ingår sammanlagt 43 projekt som fördelas mellan samtliga ministeriers förvaltningsområden.

Till exempel hos tjänstemän vid statsrådet ska kunnandet om grundläggande och mänskliga rättigheter stärkas genom att utbildningen utvecklas bland annat som en del av introduktionsprogrammet för nya tjänstemän och den utbildning som ges i lagberedning. För tjänstemän som sköter ärenden som gäller samer ordnas det en grundkurs i samisk kultur. Fortbildning ska även riktas till grundskollärare, och delaktighet ska främjas i skolorna som en del av genomförandet av de nya läroplanerna.

Likabehandling i arbetslivet ska utvecklas genom information och utbildning som fäster uppmärksamhet vid diskriminering i arbetslivet, bland annat i samband med rekrytering. Genom Trust-projektet utvecklas det verksamhetsmodeller för att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och hitta lokala samarbetsmodeller i synnerhet på orter som tar emot asylsökande. Invandrares väg till utbildning och arbete underlättas genom olika försök.

Straffrättsliga medel för att motarbeta hatretorik ska vidareutvecklas, men hatretorik ska också motarbetas och förebyggas med hjälp av kulturverksamhet och ungdomsarbete. Personer som arbetar bland unga ska utveckla sina färdigheter att förebygga och motarbeta hatretorik och rasism.

Självbestämmanderätt ska främjas bland annat i förhållande till fysisk integritet. Bland åtgärderna ingår exempelvis bättre tjänster för offer för sexuellt våld i och med att det inrättas ett stödcenter som erbjuder akutvård för våldtäktsoffer.

I digitaliseringen främjas tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna bland annat genom projektet AUTA, där man söker en ny riksomfattande verksamhetsmodell för att stödja kunderna i användningen av digitala tjänster. Åtgärder som främjar likabehandling och tillgänglighet vidtas för att förbättra olika befolkningsgruppers möjligheter att använda elektroniska tjänster. Sådana grupper är exempelvis äldre personer, skolelever och personer med funktionsnedsättning.

Ytterligare upplysningar:
Yrsa Nyman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 293
Johanna Suurpää, direktör, tfn 0295 150 534
e-post: [email protected]

Jari Lindström