Hoppa till innehåll
Media

JM budgetproposition 2014: Reformen av strukturerna och datasystemet fortsätter

justitieministeriet
Utgivningsdatum 16.9.2013 8.30
Pressmeddelande -

Regeringen föreslår ett anslag på 896 miljoner euro för justitieministeriets förvaltningsområde för år 2014. När de årligen växlande valutgifterna räknas bort, är ökningen cirka 10 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2013. Anslagsökningen består bl.a. av utgifter för vissa produktivitetsökande datasystemprojekt samt av fastighets- och mervärdesskatteutgifter.

I enlighet med regeringsprogrammet innehåller förslaget utgiftsnedskärningar på 18 miljoner euro, vilket är 4 miljoner mer än år 2013.

Rättsskyddet anpassas till den allt stramare ekonomin

Rättsskyddet ska utvecklas och anpassas till den allt stramare ekonomin utgående från de riktlinjer som stakas ut på basis av reformprogrammet för rättsvården och remissvaren om det. Målet med reformprogrammet, som publicerades i våras, är att minska antalet ärenden vid domstolarna, förkorta behandlingskedjorna och effektivisera arbetsmetoderna inom hela rättsväsendet utan att rättsskyddet äventyras.

Det omfattande projektet för att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas datasystem fortsätter. Behandlingen av ärenden blir snabbare, när alla handlingar som hänför sig till åklagarnas, tingsrätternas, hovrätternas och högsta domstolens rättskipning lagras i en och samma elektroniska databas så att de kan utnyttjas av alla instanser som omfattas av systemet. Det föreslås att ett anslag på 8,5 miljoner euro anvisas för projektet för år 2014. Datasystemet ska tas i bruk stegvis från och med år 2015.

Reformen av hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas domkretsar träder i kraft i april 2014. Antalet hovrätter minskar med en och antalet förvaltningsdomstolar med två. Kouvola och Östra Finlands hovrätter slås samman till att bilda Östra Finlands hovrätt, och Kouvola och Kuopio förvaltningsdomstolar slås samman till att bilda Östra Finlands förvaltningsdomstol. Norra Finlands förvaltningsdomstol bildas genom att slå samman Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar. Reformen av hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas struktur medför bättre möjligheter att utveckla personalens kompetens vid domstolarna.

Utvidgandet av systemet med tillstånd till fortsatt handläggning vid hovrätterna håller på att beredas. Avsikten är att det i allt fler ärenden krävs tillstånd innan hovrätten inleder en fullskalig handläggning. Alla tingsrättsavgöranden ska dock fortsättningsvis få överklagas hos hovrätten.

Uppgifterna som nu sköts av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd överförs till förvaltningsdomstolarna från och med september 2014. Detta gör ändringssökandet i förvaltningsprocessärenden enhetligare och tydligare.

Avsikten är att antalet nämndemän minskas med en i de olika sammansättningsalternativen vid tingsrätterna. I fortsättningen ska sammansättningen vid brottmål bestå av en domare och två nämndemän och vid allvarligare brott av två domare och tre nämndemän.

Medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde ska tas i bruk i hela landet. Ett försök med förfarandet har pågått i 11 tingsrätter.

Domstolsavgifterna höjs med sammanlagt 1,6 miljoner euro, och beloppet används för att täcka behovet av besparingar inom domstolarna. I framtiden ska systemet för domstolsavgifter reformeras så att avgifterna styr parterna att noggrannare överväga behovet att söka ändring och att en allt större andel av domstolarnas utgifter kan täckas med intäkterna.

Antalet domstolspraktikplatser ska ökas för att åstadkomma en bredare rekryteringsbas. Detta behövs eftersom ungefär hälften av den nuvarande domarkåren går i pension före år 2020.

För att höja minimiarvodena och timarvodena inom rättshjälpen föreslås ett anslag på 0,9 miljoner euro. Syftet med höjningarna är att säkerställa att även erfarna biträden är villiga att sköta rättshjälpsuppdrag. Detta skulle för sin del trygga möjligheterna för de mindre bemedlade att få högklassig rättshjälp. Ett anslag på 0,8 miljoner euro föreslås för genomförandet av EU-direktivet som syftar till att förbättra brottsmisstänktas rätt till tolkning och översättning av handlingar.

Personalantalet vid Brottspåföljdsmyndigheten minskas

Brottspåföljdsmyndigheten ska anpassa sin verksamhet till den allt stramare anslagssituationen bl.a. genom att minska personalantalet och effektivisera användningen av sina lokaler. Det föreslås att ett anslag på 1,7 miljoner euro anvisas för ett datasystemprojekt som syftar till att effektivisera arbets- och klientprocesserna för år 2014. Överföring av ansvaret för ordnandet av fångarnas sjuk- och hälsovård till social- och hälsovårdsministeriet ska beredas.

Projekten för att ta ur bruk cellerna utan toalett fortsätter vid fängelserna. På grund av detta föreslås en anslagsökning på 1,4 miljoner euro jämfört med innevarande år för Brottspåföljdsmyndighetens lokalutgifter.

Användningen av övervakad frihet på prov ska ökas och dess övervakning effektiviseras. Reformen som träder i kraft vid ingången av år 2014 gör det möjligt att övervaka en person som placeras i övervakad frihet på prov till exempel med en anordning som fästs kring vristen eller handleden. För närvarande sköts övervakningen med hjälp av mobiltelefoner.

På samma sätt som för år 2013 föreslås ett tilläggsanslag på 5,2 miljoner euro till domstolarna, åklagarväsendet och utsökningsväsendet för bekämpning av grå ekonomi.

Plattformen för delaktighet tas i bruk i sin helhet

År 2014 förrättas Europaparlamentsval. Dessutom bereds riksdagsvalet, som förrättas i april 2015.

Den första demokratipolitiska redogörelsen överlämnas till riksdagen. Syftet med redogörelsen är att stöda det långsiktiga arbetet för att främja demokratin och genomförandet av demokratipolitiken på alla nivåer. Den elektroniska plattformen för delaktighet, Dinåsikt.fi, ska utvecklas ytterligare (projektdelen, databanken, tjänsten för medborgarinitiativ och tjänsten för invånarinitiativ) och kompletteras med en skild tjänst för elektroniska utlåtanden.

Åtgärder som ingår i statsrådets nationalspråksstrategi genomförs för att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland.

Ytterligare upplysningar:
planeringschef Miika Snellman, tfn 02951 50126,
överdirektör Kari Kiesiläinen, tfn 02951 50138 (domstolarna),
överdirektör Arto Kujala, tfn 02951 50408 (frågor som gäller verkställigheten av straff och åklagarna),
direktör Kirsi Pimiä, tfn 02951 50534 (frågor som gäller demokrati, språk och grundläggande rättigheter)
e-post: fö[email protected]

Tillbaka till toppen