FI SV

Tjänstemannautredning om utvecklingsalternativ för tingsrättsnätverket

Justitieministeriet 17.3.2015 12.17
Pressmeddelande

Tjänstemannaarbetsgruppen vid justitieministeriet har blivit klar med sitt förslag till en grund för utveckling av tingsrättsnätverket. Arbetet syftar till att ta fram information för både de inkommande regeringsförhandlingarna och nästa regering. Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter som en större helhet ur flera olika synvinklar.

I Finland finns nu 27 tingsrätter. Antalet har minskats med åren, men tingsrätterna har ett stort antal filialer.

Utgångspunkten är att tillgången till rättsskydd och rättskipningens kvalitet ska kunna tryggas också i fortsättning trots ekonomiskt strama tider. Arbetsgruppen hade som mål att jämna ut tingsrätternas storlekar från nuvarande så att befolkningsantalet inom domstolens domkrets och således även ärendemängderna fördelas jämnare än för närvarande. På detta sätt kan personalens kompetenser och yrkesskicklighet dessutom utnyttjas på ett mångsidigare sätt och inom ett större geografiskt område.

Arbetsgruppen har strävat efter att placera tingsrätterna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgång till rättstjänsterna och beaktar både geografiska avstånd och tyngdpunkterna för befolkningens geografiska fördelning. Planeringen utgick från att tingsrätten ska ha minst 20 domare.

- Jag kan inte omfatta de föreslagna modellerna för att utveckla tingsrättsnätverket. Den här utredningen är ett utpräglat tjänstemannaarbete, som beslutsfattarna får ta ställning till efter det kommande valet. Enligt min uppfattning är förslagen för radikala. Även andra alternativa modeller vore bra att utreda, påpekade justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Arbetsgruppen tog fram två modeller

Arbetsgruppens utredning innehåller två olika modeller för den fortsatta utvecklingen av tingsrättsnätverket. Den första modellen utgår från att slå samman tingsrätter som behandlar färre ärenden och har mindre personal med vissa andra tingsrätter. I denna modell är antalet tingsrätter 17. Den andra modellen motsvarar till stora delar polisens och åklagarens verksamhetsområden. Enligt denna modell skulle antalet tingsrätter bli 14. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i företrädesordning. Både modellerna grundar sig i stort sett på landskapsindelningen.

Arbetsgruppen har strävat efter att placera tingsrätter i områden där behovet är som störst och där tingsrätterna är tillgängliga inom skälig tid och till rimliga kostnader. Arbetsgruppen konstaterar att det störst behovet av domstolstjänster är i de tätast bebodda områdena.

Trots att befolkningen nu och i fortsättning allt mer centraliseras till landets södra delar, har arbetsgruppen strävat efter att skapa ett tingsrättsnätverk som är tillräckligt täckande geografiskt sett. Eftersom den geografiska täckningens betydelse redan nu minskat i takt med det minskade behovet av personliga tjänster och den ökande användningen av elektroniska tjänster och videokonferenser, har man försökt öka centraliseringen av tingsrätternas funktioner.

Ändringar i nästan alla domkretsar

Arbetsgruppens modeller innehåller ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag är Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands (Jyväskylä), Birkalands (Tammerfors), Satakunta (Björneborg) och Egentliga Finlands (Åbo) tingsrätter, vars domkretsar skulle förbli oförändrade.

Enligt arbetsgruppens utredning ska antalet verksamhetsställen minskas från nuvarande 57 till 33. Enligt modellerna skulle tingsrätterna ha förutom 17 eller 14 administrativa kanslier även 7 eller 10 andra kanslier. Sammanträdesplatser skulle dessutom finnas på 9 orter.

Tingsrätter eller kanslier skulle dras in på 12 orter. På tre orter skulle indragningen gälla tingsrättens administrativa kansli (Träskända, Borgå och Raseborg). Fem av de övriga kanslierna är sådana som inte lades ned vid reformen år 2010 (Idensalmi, Kotka, Lojo, Brahestad och Sodankylä) och de resterande fyra är kanslierna där verksamheten fortsatte under en övergångsperiod (Imatra, Kuusamo, Nyslott och Varkaus). Kanslierna i Forssa, Raumo och Salo samt sammanträdesplatserna i Övertorneå och Äänekoski dras in i enlighet med de planer som redan håller på att genomföras. Kansliet i Heinola har dragits in i början av mars 2015. - En del orter skulle dock få behålla sina sammanträdesplatser.

Majoriteten av verksamhetsställena med bara en sammanträdesplats skulle dras in på grund av den låga nyttjandegraden, brister i deras säkerhet och behovet av tekniska investeringar som skulle vara förhållandevis dyra med tanke på lokalernas nyttjandegrad. Sammanträdesplatser skulle behållas främst i Lappland där behovet av sammanträdesplatser är stort på grund av de långa avstånden.

Arbetsgruppen föreslår också en översyn av domkretsindelningen som gäller vissa ärendegrupper som koncentrerats till tingsrätterna. Detta skulle minska det nuvarande antalet tingsrätter som behandlar ärenden som gäller sjörätt, jordrätt, utsökningsbesvär, företagssanering, grupptalan och militära rättegångsärenden.

Förändringar i tingsrätternas verksamhet

Arbetsgruppen har i sin utredning beaktat att det finns flera projekt som är under beredning och vars eventuella genomförande kommer att påverka tingsrätternas verksamhet. Av projekten som är under beredning skulle till exempel överförandet av summariska fordringsmål från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller till ett begränsat antal tingsrätter medföra en påtaglig inverkan på tingsrätternas framtida ärendemängder och personalbehov.

Användningen av elektroniska tjänster vid tingsrätterna kommer att ökas i takt med att åklagarväsendet och de allmänna domstolarna tar i bruk det gemensamma ärendehanteringssystemet AIPA. Också användningen av videokonferenser håller på att öka. I framtiden ska möjligheten att använda videoinspelningar finnas i alla tingsrätters verksamhetsställen och utrustningsnivån ska vara tillräcklig med tanke på säkerheten, betonar arbetsgruppen.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, biträdande avdelningschef Heikki Liljeroos, tfn 02951 50428, och
arbetsgruppens sekreterare, överinspektör Jennimari Huovinen, tfn 02951 50394
(e-post: fö[email protected])