Undersökning studerar valdeltagande bland invandrare
Justitieministeriet har publicerat en undersökning som visar att valdeltagandet bland röstberättigade med invandrarbakgrund är högre om den röstberättigade har tidigare erfarenhet av demokratiska val.
I sin undersökning studerar akademiforskare Hanna Wass och doktorand Marjukka Weide valdeltagandet bland röstberättigade med invandrarbakgrund vid kommunvalet 2012 utifrån ett exceptionellt omfattande registermaterial. Undersökningen ger en mängd ny information om faktorerna som påverkar invandrarnas valdeltagande och presenterar iakttagelser om vad det offentliga kan göra för att bättre stödja invandrares delaktighet.
Resultaten visar att antagandet om högre deltagandegrad bland personer som immigrerat till Finland i en högre ålder endast gäller personer som flyttat från demokratiska länder. De som har flyttat vid en högre ålder har redan fått erfarenheter av att rösta i sitt tidigare hemland som de därmed kan överflytta till den nya kontexten. Bland personer som däremot är födda i delvis demokratiska eller icke-demokratiska länder fanns inte motsvarande samband.
Forskningsresultatet visar att valdeltagandet bland både finländare och etniska minoriteter som är bosatta i Finland påverkas av delvis samma faktorer. Resultatet tyder dock på att både ålder och utbildning har en mindre inverkan på valdeltagandet bland invandrare än bland infödda röstberättigade.
Diskussionen om invandrarkvinnors integration präglas ofta av antagandet om bristande jämlikhet och det finns en särskild oro om kvinnors integration. Forskningsmaterialet visar emellertid att kvinnorna är nästan lika aktiva och i vissa grupper till och med tydligt aktivare väljare än männen.
När undersökningen betraktas ur integrationspolitikens synvinkel betonar den behovet av både strukturell och social integration och understryker därigenom även stödåtgärdernas betydelse. Resultaten visar att det finns ett behov att till exempel anpassa undervisningens innehåll efter i vilken omfattning invandrarnas uppfattningar och kunskaper om det politiska systemet i andra länder kan tillämpas i det finländska samhället.
För partierna representerar de som nyligen har flyttat till landet en ny väljarkår som det kan vara lönsamt att aktivt närma sig.
Resultaten pekar också på att man genom att höja invandrarbefolkningens socioekonomiska ställning kan öka befolkningsgruppens röstningssannolikhet. Således kan de olika åtgärderna som hänför sig till utbildningen och arbetslivet ha en avsevärd inverkan på valdeltagandet. Av samma orsak kan arbetsgivarnas rekryterings- och anställningspraxis och icke-diskrimineringsprinciper för sin del också påverka invandrarnas röstningsbeteende.
Undersökningen "Röstande som en del av politiskt medborgarskap. Valdeltagande bland röstberättigade invandrare i kommunalvalet 2012" publicerades på ett seminarium torsdagen den 9 april.
Ytterligare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Niklas Wilhelmsson, tfn 02951 50348, e-post: fö[email protected]