FI SV

Språkbarometern 2012: Inga ändringar i språkklimatet men kommunreformen oroar

Justitieministeriet 13.6.2012 8.00
Pressmeddelande -

De lokala finskspr?kiga minoriteterna i de tv?spr?kiga kommunerna f?r i regel en fullgod offentlig och privat service p? finska. D?remot s?ger en av fyra svenskspr?kiga att han eller hon s?llan eller aldrig f?r samh?llsservice p? svenska. Detta framg?r av enk?ten Spr?kbarometern Kielibarometri 2012, som i dag publicerades. I enk?ten utreddes tillg?ngen till service p? finska och svenska i de tv?spr?kiga kommunerna.

Enk?ten gjordes ur medborgar- och anv?ndarperspektiv. Den skickades till personer som h?r till den lokala spr?kminoriteten i alla tv?spr?kiga kommunerna och i n?gra enspr?kiga kommuner. Drygt 4 000 personer svarade p? enk?ten. Motsvarande unders?kning utf?rdes ?r 2008.

Spr?kbarometern utf?rs av ?bo Akademi i samarbete med justitieministeriet. ?vriga samarbetsparter ?r Kommunf?rbundet och Svenska kulturfonden.

Sm? f?r?ndringar, samma utmaningar

- Var tredje svenskspr?kig upplever att servicen p? eget spr?k i den egna kommunen har blivit s?mre. Var tredje finskspr?kig upplever f?r sin del att servicen p? eget spr?k har blivit b?ttre. J?mf?rt med tidigare m?tningar ?r f?r?ndringarna dock t?mligen sm?, s?ger forskare Kjell Herberts vid ?bo Akademi som har utf?rt enk?ten.

Inom det kommunala upplevs beredskapen att ge svenskspr?kig service s?mst inom den tekniska sektorn. St?rsta f?rv?ntningar har de lokala spr?kminoriteterna p? en fungerande sjuk- och h?lsov?rd p? eget spr?k. Inom den statliga sektorn f?r n?dcentralen, r?ddningsverket, polisen samt n?rings-, trafik och milj?centralen t?mligen l?ga vitsord. I regel uppfattas den kommunala och privata spr?kliga servicen vara b?ttre ?n den statliga. Vitsorden kan ha att g?ra med aktuella reformer.

- Resultaten visar att det kr?vs s?rskild uppm?rksamhet och fokusering p? spr?ket vid reformer och andra f?r?ndringar. D?rf?r ?r det viktigt att nu i samband med till exempel kommunreformen och den aviserade polisf?rvaltningsreformen f?sta s?rskild uppm?rksamhet p? de spr?kliga konsekvenserna, betonar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Majoriteter som blivit minoriteter

J?mf?rt med resultatet f?r fyra ?r sedan finns f?r?ndringar, som ber?r de sammanslagna kommunerna. Den svenska majoriteten i Pern? har blivit minoritet i Lovisa och den finska majoriteten i Pojo blivit minoritet i Raseborg. I b?da upplever man klart att den spr?kliga beredskapen blivit s?mre.

De sm? finska minoriteterna i Nagu, Korpo, Houtsk?r och Ini? har d?remot upplevt tydliga f?rb?ttringar genom sammanslagningen med det st?rre och tv?spr?kiga Pargas. Den finskspr?kiga minoriteten p? Kimito?n och i V?r? har d?remot inte upplevt m?rkbara f?r?ndringar.

Kommunstrukturen som hotbild

En majoritet av de svenskspr?kiga men ocks? ?ver en tredjedel av de finskspr?kiga tror att kommunreformen leder till s?mre spr?klig service. Dessutom anser b?da, 35 procent av de svenskspr?kiga och 27 procent av de finskspr?kiga, att det kan beh?vas s?rskilda ?tg?rder f?r att trygga den spr?kliga servicen i kommunen.

Os?kerhet om spr?kliga r?ttigheter

Finskspr?kiga anser sig i h?gre grad ?n de svenskspr?kiga k?nna till sina spr?kliga r?ttigheter. Svenskspr?kigas st?rre tveksamhet torde bero p? att de oftare blir utan service p? eget spr?k.Dessutom vet ytterst f? vem de skall kontakta i kommunen i fr?gor som ber?r spr?klig service eller spr?kliga r?ttigheter. Endast ett f?tal har n?gon g?ng kontaktat en tj?nsteman eller f?rtroendevald i fr?gor som g?ller spr?k.

Spr?kklimatet of?r?ndrat

Majoriteten av s?v?l de svensk- som finskspr?kiga lokala minoriteterna anser att relationen mellan spr?kgrupperna ?r ganska eller mycket goda och cirka 40 procent att relationerna ?r varierande.

- Med tanke p? diskussionen om ett f?rs?mrat spr?kklimat ?r det intressant att ?sikterna p? det lokala planet ?r t?mligen of?r?ndrade sedan 2004 och 2008, betonar forskare Herberts.

De f?rsta analysresultaten koncentrerar sig p? den nationella niv?n och p? allm?nna trender och eventuella f?r?ndringar S?v?l lokala som regionala analyser kommer att g?ras senare. Resultaten av unders?kningen kommer dessutom att anv?ndas i justitieministeriets beredning av statsr?dets ber?ttelse om till?mpningen av spr?klagstiftningen, som ges till riksdagen v?ren 2013.

Ett sammandrag av resultaten av unders?kningen finns p? webbplatsen www.om.fi

Ytterligare information:
Ansvarig forskare Kjell Herberts, tfn 050 363 2895
?verinspekt?r Maj Krogell-Haimi, tfn 02951 50422