Möjlighet till åtalsuppgörelse från början av nästa år

Det nya systemet syftar till att effektivisera och påskynda behandlingen särskilt av omfattande brottmål samt att minska de totala kostnaderna för rättegångar, dock utan att äventyra den brottsmisstänktes eller målsägandens rättsskydd.

Det nya systemet är avsett för sådana fall där det bedöms vara till mest nytta med tanke på ändamålsenlig användning av myndighetsresurserna och skyndsam behandling av brottmål. Att erkänna eget rattfylleri eller något annat brott som i allmänhet är lätt att utreda ska inte leda till åtalsuppgörelse eller ett lindrigare straff.

Åtalsuppgörelse kan inte tillämpas på alla brott

Enligt de nya bestämmelserna kan åklagaren på framställning av undersökningsledaren bestämma att förundersökning inte görs i fråga om alla brott när en person misstänks ha gjort sig skyldig till flera brott och han eller hon genom att erkänna har främjat utredningen av brotten. Samtidigt kan åklagaren förbinda sig till att yrka på straff i enlighet med en lindrigare straffskala.

På grund av ett erkännande kan åklagaren tillsammans med den brottsmisstänkte också lägga fram ett domsförslag. Detta domsförslag behandlas vid domstol i en erkännanderättegång, som är smidigare än en vanlig rättegång, och på basis av domsförslaget kan ett straff enligt en lindrigare straffskala dömas ut.

Bestämmelserna om åtalsuppgörelse är tillämpliga på brott för vilka det inte har föreskrivits ett strängare straff än fängelse i sex år. Bestämmelserna kan dock inte tillämpas på brott mot liv eller hälsa eller sexualbrott som kränker den sexuella självbestämmanderätten eller riktar sig mot barn.

Det nya systemet bedöms medföra mest nytta vid omfattande brottmål och brott som är svåra att utreda, samt i synnerhet vid mål som omfattar flera brott, varav en del klart är s.k. huvudbrott och en del lindrigare brott som har samband med huvudbrotten. De nya medlen är särskilt tillämpliga på brott som begås i vinningssyfte och som ofta innefattar komplicerade rättsliga och praktiska arrangemang. I praktiken betyder detta ekonomiska brott och andra likartade brott.

Vid prövningen av om åtalsuppgörelse ska användas ska åklagaren beakta sakens natur och de eventuella kostnader som förfarandet medför, samt den tid som går åt för det och ställningen av andra som är delaktiga i brottet.

I Europa används ett system där erkännande av brottet leder till ett lindrigare straff bland annat i England och Wales, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Estland. Också Norge och Danmark har ett nästan motsvarande system.

I den finska lagstiftningen har det inte tidigare funnits bestämmelser om att den brottsmisstänkte genom att erkänna brottet kan få möjlighet till åtalsuppgörelse som kan leda till ett lindrigare straff. Erkännandet kan dock beaktas som en faktor som inverkar lindrande på straffet.

Åklagare ska motivera beslut om åtalseftergift

I samband med ändringen ska även bestämmelserna om åtalseftergift av påföljdsnatur ses över. I fortsättningen anser åklagaren inte längre att den som meddelas åtalseftergift har gjort sig skyldig till brottet utan konstaterar att förutsättningarna för att väcka åtal uppfylls, men att man på i lag föreskrivna grunder avstår från vidare åtgärder.

En ny grund för att meddela åtalseftergift är enligt förslaget att den som misstänks för flera brott har erkänt något brott. En annan ny grund är att de kostnader som behandlingen medför står i klart missförhållande till sakens natur och de eventuella påföljderna.

I lagen tas också in en ny bestämmelse om åklagarens skyldighet att motivera ett beslut om åtalseftergift.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, tfn 02951 50500, e-post: fö[email protected]