Arbetsgrupp föreslår att fler brott ska omfattas av bötesförfarandet

I bötesförfarandet kan inte heller i framtiden föreläggas något strängare straff än böter. Gärningar som leder till fängelse ska fortfarande handläggas i domstol. En förutsättning för att bötesförfarandet ska kunna tillämpas är dessutom att ärendet är enkelt och klart.

För närvarande kan åklagaren förelägga ett bötesstraff för brott för vilka straffet är fängelse i högst sex månader.

Den föreslagna ändringen innebär att åklagaren i enkla och klara ärenden skulle kunna förelägga böter bland annat i fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten, narkotikabrott, fylleri i sjötrafik, skjutvapenbrott och vissa egendomsbrott. I ärendet behövs ingen domstolsbehandling.

I beredningen av förslaget har man uppskattat vilka brott som kan tänkas lämpa sig för handläggning utanför domstol. Enligt förslaget ska bötesförfarandet inte utvidgas till att gälla till exempel misshandel, olaga hot och lockande av barn i sexuella syften. Ärendet kan handläggas i bötesförfarande endast om gärningen mot bakgrund av allmän påföljdspraxis kan förenas med böter.

Bötesförfarandet kräver inte erkännande av brott

Arbetsgruppen föreslår även andra ändringar i bötesförfarandet. Enligt förslaget kan erkännande av brott och godkännande av påföljder slopas bland de nuvarande förutsättningarna för bötesförfarande. Som förutsättningar kvarstår att den misstänkte går med på att ärendet avgörs i ett bötesförfarande och att han eller hon avstår från sin rätt till muntlig rättegång.

Den gällande regleringen om villkoren för att tillämpa bötesförfarandet är tämligen tung och begränsar dessutom möjligheterna att söka ändring. Om en person har erkänt gärningen och godkänt påföljden för gärningen, kan han eller hon inte längre i samband med ändringssökandet effektivt förneka sin skuld till gärningen.

Som motvikt till ändringen föreslås det att den misstänktes rättsskydd förbättras så att han eller hon kan överklaga böterna hos domstol och förneka sin skuld.

Om det finns ett offer för brottet kräver förfarandet även i fortsättningen hans eller hennes samtycke.

Körförbud meddelas alltid av polisen

Arbetsgruppen föreslår att behörigheten att meddela körförbud överförs i sin helhet på polisen. Polisen meddelar körförbud i ett administrativt förfarande efter det att trafikbrottet har avgjorts antingen i ett bötesförfarande eller i domstol. I dagsläget ska till exempel körförbud till följd av rattfylleri meddelas i domstol, vilket hindrar tillämpningen av bötesförfarandet.

Vidare föreslås det att förfarandet med körförbud förenklas och att beslut om körförbud överklagas genom begäran om omprövning och vidare genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Domstolarna ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter

Syftet med att utvidga bötesförfarandet är att i enlighet med det strategiska programmet för statsminister Juha Sipiläs regering bereda domstolarna möjlighet att koncentrera sig på sina kärnuppgifter. När allt fler enkla och klara brottmål handläggs i bötesförfarandet kan domstolarna och åklagarna koncentrera sig på mer krävande uppgifter.

Den föreslagna ändringen innebär snabbare handläggning av brottsmål och även kostnadsbesparingar. Arbetsgruppen uppskattar att statens kostnader på sikt kan minska med flera miljoner euro per år.

Enligt arbetsgruppens bedömning leder utvidgningen av bötesförfarandet till att ca 10 000 ärenden kan flyttas över från skriftlig handläggning i domstol till bötesförfarandet. Ungefär hälften av målen gäller rattfylleri. Reformen väntas även minska antalet fångar, eftersom bötesstraff som förelagts i bötesförfarande inte kan förvandlas till fängelsestraff.

De föreslagna ändringarna gäller det nya bötesförfarandet som trädde i kraft den 1 december. Arbetsgruppens betänkande var enhälligt.

Ytterligare information:
Ville Hinkkanen, lagstiftningsråd, justitieministeriet, tfn 0295 150 165, e-post: [email protected]