FI SV

Arbetsgrupp föreslår precisering av samedefinitionen

Justitieministeriet 30.10.2013 8.34
Pressmeddelande -

Det föreslås att definitionen av same i sametingslagen ändras för att betona betydelsen av samernas gemenskap släktgemenskapen. I arbetsgruppsbetänkandet som idag överlämnades till justitieminister Anna-Maja Henriksson föreslås förutom ändringarna i samedefinitionen även flera andra ändringar i sametingslagen.

Om samernas grundlagsenliga kulturella autonomi föreskrivs i sametingslagen som trädde i kraft vid ingången av år 1996. I lagen ingår bestämmelser om val till sametinget, om sametingets sammansättning, uppgifter och behörighet samt om sametingets mandattid, organ och verksamhet.

Eftersom lagen trädde i kraft för nästan 20 år sedan tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp för att göra en helhetsbedömning av hur väl lagen fungerar och hur tidsenligt den är. I bedömningen har arbetsgruppen beaktat utvecklingen både i den nationella lagstiftningen och i internationell rätt.

Ordförande för arbetsgruppen var före detta riksdagens justitieombudsman, juris licentiat Riitta-Leena Paunio.

Betydelsen av släktgemenskapen lyfts fram

Enligt arbetsgruppens förslag ska med same avses den som anser sig vara same, förutsatt att
- han eller hon själv eller åtminstone någon av hans eller hennes föräldrar eller far- eller morföräldrar inom sin släktgemenskap harlärt sig samiska som första språk eller
- han eller hon har tillägnat sig samekulturen inom sin släktgemenskap och upprätthållit sin kontakt med denna kultur eller
- åtminstone någondera av hans eller hennes föräldrar har antecknats eller enligt den nu föreslagna lagen hade kunnat antecknas som röstberättigad vid val av delegationen för sameärenden eller sametinget.

Det väsentliga är att personen har tillägnat sig den samiska livsstilen eller kulturen inom den samiska gemenskapen. I allmänhet skulle detta betyda att man har växt upp inom en samisk familj- eller släktgemenskap.

Jämfört med den gällande lagen ska en person därmed inte längre anses vara same enbart på den grunden att han eller hon är efterkommande till en sådan person som har antecknats som en fjäll-, skogs- eller fiskelapp i jordeböckerna eller uppbörds- och mantalslängderna.

Arbetsgruppen vill också betona betydelsen av gruppidentifikation.

Förhandlingsplikten utvidgas

Arbetsgruppen föreslår att bestämmelserna om förhandlingsplikt ändras så att de mer än för närvarande betonar samarbetet mellan myndigheterna och sametinget. Myndigheterna och de som sköter en offentlig förvaltningsuppgift ska förhandla med sametinget för att uppnå samförstånd om alla betydande åtgärder som genomförs inom samernas hembygdsområde och vars verkningar utsträcker sig till det samt om andra åtgärder som på ett särskilt sätt kan inverka på det samiska språket, den samiska kulturen eller samernas ställning och rättigheter.

Enligt den föreslagna ändringen ska förhandlingsplikten omfatta något fler ärenden än förut. I dessa ärenden måste myndigheterna förhandla med sametinget oberoende av om åtgärdens direkta verkningar utsträcker sig till samernas hembygdsområde eller inte. Detta gäller exempelvis åtgärder som gäller det samiska språket.

Arbetsgruppen föreslår därtill att sametinget i fortsättningen ska avge den årliga berättelsen direkt till riksdagen i stället för statsrådet som en del av regeringens berättelse. På detta sätt har riksdagen bättre möjligheter än förut att bedöma läget med ärenden som speciellt gäller samerna och utvecklingen i dessa frågor.

Antalet ledamöter i sametinget och valnämnden ska ökas

Det föreslås att till sametinget ska utses 25 ledamöter i stället för nuvarande 21 ledamöter. För dessa ska utses fem ersättare. Enligt förslaget ska inom samernas hembygdsområde utses minst fem ledamöter från Enare kommun, fyra från Utsjoki kommun, tre från Enontekis kommun och två från Lapplands renbeteslags område i Sodankylä kommun samt en ersättare från var och en av dessa kommuner. Därtill ska det utses en ledamot och en ersättare som är bosatta utanför samernas hembygdsområde.

Begäran om upptagning i vallängden vilket i praktiken även innebär godkännande som medlem av samernas gemenskap behandlas vid sametinget av valnämnden. Det föreslås att till valnämnden utöver ordföranden ska höra sex ledamöter i stället för nuvarande fyra. Valnämnden ska enligt förslaget behandla dessa begäran utan ogrundat dröjsmål. För närvarande behandlas begäran om upptagning i vallängden enbart under valåren. I praktiken skulle detta betyda att begäran behandlas ca 2-4 gånger om året.

Ändringssökande

Det föreslås att omprövning av valnämndens beslut i ett ärende som gäller begäran om att bli upptagen i vallängden som same eller anmälan om att man inte längre önskar finnas upptagen i vallängden ska begäras av sametingets sammanträde i stället för sametingets styrelse. Ändring i ett beslut av sametingets sammanträde ska enligt förslaget sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

I övriga ärenden söks ändring enligt de allmänna principerna i den gällande förvaltningslagen. Detta betyder att ändring i ett beslut med anledning av en begäran om omprövning ska sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär över förvaltningsdomstolens beslut får enligt förslaget anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Makt- och ansvarsfördelningen mellan sametingets sammanträde och sametingets styrelse ska klargöras

Det föreslås att ordföranden för sametingets sammanträde ska kallas talman. Uppgifterna för talmannen och ordföranden för sametingets styrelse ska skiljas åt. I fortsättningen ska styrelsens ordförande inte kunna fungera som talman eller vice talman. Syftet är att klargöra makt- och ansvarsfördelningen mellan sametingets sammanträde och sametingets styrelse. Ytterligare föreslås att samma person kan utses till styrelsens ordförande för högst tre mandatperioder i följd.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman Camilla Busck-Nielsen, tfn. 02951 50278