Arbetsgrupp vill undanröja utmätningsrelaterade bidragsfällor
Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår ändringar i utsökningslagstiftningen för att uppmuntra arbetslösa utsökningsgäldenärer till att ta emot arbete och på detta sätt förbättra deras ställning. Arbetsgruppens förslag baserar sig på regeringens beslut om att undanröja utmätningsrelaterade bidragsfällor och underlätta sysselsättningen av utsökningsgäldenärer. Beslutet är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder.
Arbetsgruppen föreslår att utmätningsgäldenärer som fått arbetslöshetsförmån under minst 258 dagar kan på sin begäran beviljas uppskov med utmätning av lönen, om deras nettoinkomster är låga, det vill säga om de omfattas av så kallad inkomstgränsutmätning. Den föreslagna tiden på 258 dagar motsvarar ett års arbetslöshet. Inkomstgränsutmätning gäller för närvarande gäldenärer, vars nettoinkomster är högst 1 344,60 euro per månad. Till beloppet läggs 482,40 euro för varje person gäldenären försörjer. Också maximitiden för uppskov ska förlängas från nuvarande fyra månader till sex månader.
Den föreslagna gränsdragningen baserar sig på arbetsgruppens iakttagelse att minskad social trygghet kombinerat med utmätning försämrar i synnerhet sådana personers motivation att ta emot arbete, vars inkomster också efter att de sysselsätter sig förblir rätt så låga.
Enligt förslaget kan utmätningstjänstemannen vägra bevilja uppskov endast om gäldenären redan tidigare har beviljats uppskov och ett nytt uppskov väsentligen skulle äventyra betalningen av skulden. Enligt den gällande lagen har utmätningsmannen omfattande prövningsrätt när det gäller beviljande av uppskov.
För sådana gäldenärer som inte har hunnit få arbetslöshetsförmån under 258 dagar eller vars inkomster överstiger den fastställda inkomstgränsen ska uppskov med utmätning fortsättningsvis basera sig på prövning. Uppskov kan i dessa fall beviljas för högst hälften av anställningsförhållandets längd, dock högst fyra månader.
Reformen uppmuntrar till att ta emot arbete
Arbetsgruppens förslag skulle ha en positiv inverkan på gäldenärernas ställning, eftersom uppskov med utmätning är ett ansenligt incitament att ta emot arbete.
- Incitamentet är betydande, eftersom man under tiden för uppskov inte mäter ut någonting av lönen. Reformen skulle bland annat förbättra gäldenärernas möjligheter att betala de engångskostnader som orsakas av att man börjar arbeta, påpekar justitieminister Antti Häkkänen.
Förslaget förväntas förbättra möjligheterna för närmare tusen personer per år att ta emot arbete. Sysselsättning av dessa personer gynnar även den offentliga ekonomin.
Förslaget anses inte försämra borgenärernas ställning på lång sikt. Reformen riktas uttryckligen till utsökningsgäldenärer som sysselsätter sig och uppskovet är tidsbundet. I många fall gynnar det även borgenärerna att gäldenärerna kommer in i arbetslivet, konstaterar arbetsgruppen.
Mer information:
Tuukka Vähätalo, lagstiftningssekreterare, tfn 02951 50240
Statistik om utsökning
- I slutet av år 2016 fanns det 214 000 utsökningsgäldenärer
- Av dessa personer var ca 44 000 arbetslösa.
Källa: Statistikcentralen
Arbetsgruppens betänkande (på finska): http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-614-7