Undersökning om rättskänslan: Medborgarnas uppfattningar om en lämplig straffnivå varierar

Justitieministeriet 21.6.2017 11.59
Pressmeddelande

Medborgarnas uppfattningar om vad som är en lämplig straffnivå varierar avsevärt, berättar en undersökning som Helsingfors universitet har gjort på uppdrag av justitieministeriet. I undersökningen ombads både medborgare och domare utmäta straff för samma brottsfall, som presenterades för dem.

Medborgarnas uppfattningar om vad som är en lämplig straffnivå varierar avsevärt, berättar en undersökning som Helsingfors universitet har gjort på uppdrag av justitieministeriet. I undersökningen ombads både medborgare och domare utmäta straff för samma brottsfall, som presenterades för dem.

När man jämför de straff som utmätts, upptäcker man en avsevärd spridning i de straff som medborgarna har utmätt. Exempelvis lät en del av medborgarna som deltog i undersökningen helt bli att döma till straff när det var fråga om samlag med barn medan andra dömde till ovillkorligt fängelse. Således visade sig tanken om befolkningens allmänna rättsuppfattning synnerligen problematisk.

Utgående från undersökningen kan man generellt säga att det inte förekommer stora skillnader mellan folkets uppfattningar och straffpraxis. En del skillnader finns det i undersökningen, men de är dubbelriktade.

Befolkningens attityder till våldsbrott och sexualbrott något strängare än domarnas

När man granskade de straffarter som medborgarna och domarna utdömt i vart och ett av brotten, visade det sig att medborgarna i genomsnitt var strängare än domarna i fem av de sju fall som presenterades i undersökningen. Medborgarna dömde till något strängare straff för våldsbrott och sexuellt våld. Däremot utdömde medborgarna lindrigare straff än domarna för skattebedrägeri och rusmedelsbrott. Skillnaderna i straffsätten i genomsnitt är dock i storleksklassen synnerligen små.

Medborgarna dömde mera sällan till villkorligt fängelsestraff, men favoriserade samhällspåföljd

En klar skillnad förekom i hur ofta medborgarna använde villkorligt fängelse som straff. Medborgarna använde villkorligt straff betydligt mera sällan än domarna. Däremot dömde medborgarna till samhällstjänst eller övervakningsstraff. Domarna använde samhällstjänst sällan och övervakningsstraff betydligt mera sällan än medborgarna.

Medborgarna gav kortare fängelsedomar än domarna

När man ser till längden på ovillkorlig eller villkorlig fängelsedom, utdömde medborgarna kortare straff än domarna. Medborgarna dömde således i vissa brott i genomsnitt till en strängare straffart, men när de dömde till ovillkorligt eller villkorligt fängelse, var fängelsestraffets längd kortare än den som domarna dömde till.

Man ville satsa på förebyggande metoder

I undersökningen ombads medborgarna berätta, på vilka brottsbekämpningsmetoder de skulle placera pengar. Medborgarna favoriserade förebyggande metoder. Som viktigaste metod i brottsbekämpningen ansågs en effektivering av ungdomsarbetet och ingripande i ungas och familjers problem. Vidare ansågs det viktigt att stöda unga som lider av inlärningssvårigheter, utöka antalet poliser och effektivera rusmedelsarbetet. En utbyggnad av fängelserna fick minst stöd.

I undersökningen frågades också vilka egenskaper som är viktiga för en bra domare. Som sådana nämndes rättvisa, opartiskhet, sakkunskap och oberoende. Medborgarna ansåg det inte viktigt att domaren är medveten om den allmänna opinionen.

Undersökningskonstellationen unik i Finland

I undersökningen presenterades sju olika brottsfall, om vilka det gjordes beskrivningar. Till grund för beskrivningarna låg riktiga brottsfall. På basis av beskrivningarna ombads medborgarna välja ett lämpligt straff bland givna straffalternativ. Samma fall presenterades för domare och de ombads utdöma straff enligt rättspraxis.

Brottsfallen var

  • våld på offentlig plats
  • samlag med barn
  • samlag med en sovande och genom tvingande
  • våld i en nära relation
  • införsel av narkotika
  • ohederligt kriggående av skatt
  • framförande av bil i berusat tillstånd

Straffalternativen var (från det lindrigaste till det strängaste)

  • avstå från att döma till straff
  • endast böter
  • endast villkorligt fängelse
  • villkorligt fängelse och böter
  • samhällstjänst
  • övervakningsstraff
  • ovillkorligt fängelse eller ovillkorligt fängelse och böter

I intervjuerna av befolkningen deltog 1 251 intervjuobjekt och domarenkäten besvarades av 192 tingsdomare. De som valdes till befolkningsintervjuerna genom sampel utgör ett representativt sampel av finländarna.

Justitieministeriet beställde undersökningen av Helsingfors universitet. Bakgrunden till undersökningen är skrivningen i regeringsprogrammet om att rättssäkerheten i Finland ska tillgodoses på ett effektivt sätt och straffen stå i linje med den allmänna rättsuppfattningen. Genom undersökningen strävade man efter att reda ut medborgarnas rättsuppfattning och dess förhållande till nuvarande rättspraxis.

Ytterligare upplysningar:
universitetsforskare Juha Kääriäinen, tfn 02941 20849, 050 448 9249

 
Antti Häkkänen