Ny adoptionslag från början av juli

Ett centralt syfte med lagen är att sätta barnet i främsta rummet och främja barnets bästa vid adoption.

Ändringar i förutsättningarna för adoption

I lagen föreskrivs om den minsta och största åldersskillnaden mellan barnet och adoptionssökanden, om den som adopteras är minderårig. Åldersskillnaden ska vara minst 18 år och får vara högst 45 år. Adoptionssökanden får inte heller vara äldre än 50 år. Den lägsta åldern för att få adoptera är 25 år såsom för närvarande.

Åldersgränserna tillämpas inte vid familjeintern adoption. Det är möjligt att avvika från dem också annars, om det med tanke på barnets bästa finns grundad anledning till det.

Såsom för närvarande får endast makar adoptera gemensamt.

I fortsättningen behövs tillstånd för adoption inom landet

Adoptionsprocessen kommer också i fortsättningen att inledas med adoptionsrådgivning. Den ges av kommunernas socialmyndigheter och Rädda Barnen rf.

En nyhet är att det i fortsättningen kommer att behövastillstånd av adoptionsnämnden för att adoptera ett minderårigt barn också när adoptionen sker inom landet. Hittills har tillstånd av nämnden krävts bara vid internationell adoption.

Adoptionstillstånd behövs inte om sökanden vill adoptera sin makes barn eller ett barn som annars varaktigt har vårdats och uppfostrats av sökanden, t.ex. ett fosterbarn.

Tillstånd behövs också för enskilda adoptioner från utlandet

Den som vill adoptera ett minderårigt barn från utlandet ska förutom adoptionsrådgivning begära internationell adoptionstjänst av ett adoptionstjänstorgan som har beviljats tillstånd för denna verksamhet. Adoptionstjänstorgan är Helsingfors stads socialverk, Rädda Barnen rf och Interpedia rf.

I undantagsfall kan barn dock adopteras från utlandet också på något annat sätt än via ett adoptionstjänstorgan. Också för dessa s.k. enskilda adoptioner kommer det i fortsättningen att behövas tillstånd av adoptionsnämnden. Tillstånd till internationell adoption utan adoptionstjänstorgan kan närmast beviljas när det barn som ska adopteras är nära släkt med sökanden. Om ett barn adopteras från utlandet till Finland utan nämndens tillstånd, kan adoptionen inte erkännas som giltig i Finland.

Adoptionsnämnden blir en del av Valvira

Adoptionsnämnden, som behandlar adoptionstillstånd, flyttar från social- och hälsovårdsministeriet till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

S.k. öppen adoption blir möjlig

Den nya lagen innehåller bestämmelser också om s.k. öppen adoption. Tingsrätten kan fastställa att ett adoptivbarn har rätt att hålla kontakt med en tidigare förälder efter adoptionen. En förutsättning är att den tidigare föräldern och adoptivföräldrarna har kommit överens om kontakt och att det inte finns anledning att anta att det skulle strida mot barnets bästa att kontakt upprätthålls.

I praktiken kan adoptivbarnets rätt att hålla kontakt fastställas t.ex. om fosterföräldrar adopterar ett barn som variti deras vård och barnet har hållit kontakt med sina biologiska föräldrar. Genom adoptionen blir fosterföräldrarna då barnets juridiska föräldrar, men barnet kan hålla kontakt med sina biologiska föräldrar på samma sätt som tidigare.

Bättre arvsrättslig ställning för dem som adopterats före 1980

Den nya lagen innebär att skillnaderna i den rättsliga ställningen mellan adoptivbarn och biologiska barn minskar. Personer som adopterats före 1980 har i fortsättningen samma rätt att ärva sina adoptivföräldrar och deras släktingar som biologiska barn.

Också efter att den nya lagen trätt i kraft ärver dock personer som adopterats före 1980 i regel fortfarande också sina biologiska släktingar.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Tuomo Antila, tfn 02951 50228 (anträffbar fram till 15.6)
specialsakkunnig Laura Määttänen, tfn 02951 50332 (anträffbar från 18.6)
e-post: fö[email protected]