Johanna Suurpää: Kan likabehandling planeras? 

11.9.2015          fi | sv

Borde likabehandling planeras? Och kan man över huvud taget göra upp planer för att se till att likabehandling förverkligas i praktiken?

Ja, man borde och man kan! Enligt diskrimineringslagen som trädde i kraft vid ingången av året gäller planeringsskyldigheten nu förutom myndigheter även utbildningsanordnare och arbetsgivare med minst 30 anställda. Planerna enligt den nya lagen ska göras upp före den 1 januari 2017.

Är det här nu återigen en ny bestämmelse som ökar byråkratin? Och vad är nyttan med att göra upp planer för likabehandling?

Diskriminering är en smärtsam upplevelse för den som känner att han eller hon ställs i en sämre ställning än andra på grund av sitt kön, sin bakgrund, sina egenskaper eller någon annan omständighet som gäller honom eller henne som person. Det känns uselt att bli diskriminerad, och därför väljer många att inte ens anmäla sin upplevelse. På individnivå betyder likabehandling att det ses till att vars och ens rättigheter förverkligas.

Bättre resultat genom likabehandling

På organisationsnivå kan likabehandling vara av betydelse även för verksamhetens resultat. När det gäller myndighetsverksamhet kan bristerna i beaktandet av likabehandlingsfrågor leda till att myndigheternas tjänster inte når alla eller att olika befolkningsgrupper inte bemöts jämlikt. I fråga om arbetsgivarna betyder likabehandling bland annat att man identifierar och tar bruk alla resurser som står till förfogande och den bästa sakkunskapen. Till exempel inom det finländska arbetslivet är frågor som gäller ålder och etniskt ursprung allt mer aktuella. Det är svårt att komma på någon som inte skulle beröras av likabehandlingsfrågor.

Justitieministeriet slår ihop likabehandlingsplanen och jämställdhetsplanen

Arbetet för att göra upp en likabehandlingsplan för justitieministeriet inleddes i början av sommaren. Efter att ärendet hade diskuterats kom man fram till att slå ihop likabehandlingsplanen med justitieministeriets jämställdhetsplan. I många frågor som gäller ministeriets verksamhet och roll som arbetsgivare är det ju sist och slutligen fråga om samma sak, oberoende av om ärendet gäller jämställdhet mellan könen eller diskriminering på någon annan grund. Med tanke på uppföljningen är det också lättare om man inte har allt för många olika planer.

Likabehandlingsplanen kan göras upp på många olika sätt. Jag själv anser att det är ytterst viktigt att skapa en fungerande och meningsfull process. Om det upplevs att planen inte har något samband med organisationens praktiska verksamhet, finns det en risk att dokumentet blir tomma ord. Genom att bedöma läget i en gemensam process är det lättare att identifiera de väsentligaste frågorna: Vilka likabehandlingsfrågor är viktiga för vår organisation? Vilka diskrimineringsgrunder har samband med vår verksamhet? Hur ser vår verksamhet ut i nuläget med tanke på likabehandling?

Personalens erfarenheter kan utredas genom enkäter

Justitieministeriet har försökt få svar på dessa frågor med hjälp av enkäter till personalen och genom att utreda intressentgruppernas åsikter. För att kartlägga hur likabehandling förverkligas i verksamheten är det viktigt att föra en dialog med grupper som företräder de olika diskrimineringsgrunderna. Vi lyckades samla in åsikter om många olika frågor, såsom beaktandet av mångfalden vid rekrytering, tillgänglighetsaspekter och bemötandet av olika minoriteter i ministeriets verksamhet.

Det följande steget är att överväga på vilket sätt materialet som samlats in kan utnyttjas på bästa möjliga sätt för att skapa en fungerande likabehandlings- och jämställdhetsplan. Diskrimineringslagen förutsätter att de olika diskrimineringsgrunderna behandlas på ett omfattande sätt. I detta syfte har justitieministeriet strävat efter att samla information om en bred rad olika likabehandlingsfrågor. Det är dock klart att alla frågor inte kan planeras lika noggrant. Det viktigaste är att koncentrera sig på de ärenden som lyfts fram i bedömningen av nuläget. Inom de närmaste månaderna får vi se hur väl vi lyckas med detta här på justitieministeriet. 

_______________________________

Johanna Suurpää är direktör för enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.



Inga kommentarer ännu. Bli först.