Medborgarna med i beredningen av lagar och gemensamma spelregler – organisationerna och statsmakten lyssnar!

16.12.2015          fi | sv

"Det är allt sämre tider för Finland, även om vi har många starka sidor. [...] Beslutsfattandets svårigheter med att förändra strukturerna har tärt på förtroendet för framtiden. Stelheten i systemen hämmar företagande och kreativitet och minskar människornas företagsamhet och deltagande. Finland har förlorat sin smidighet och samtidigt sin konkurrenskraft till följd av all samhällsstyrning och reglering." - Utdrag ur lägesbilden i statsminister Sipiläs regeringsprogram.

Tekniken, utbudet av tjänster och medborgarnas färdigheter har utvecklats så att vi just HÄR och NU kan ta alla med i reformen av spelreglerna för vår gemensamma vardag. Tillsammans kan vi skapa smidigare, rättvisare, effektivare, resultatrikare och mer förutsägbara regler - och utveckla dem vid rätt tidpunkt. Medverkan leder till förtroende, ömsesidiga förståelse, uppskattning och engagemang. Medverkan resulterar i vettiga och rättvisa regler i vår vardag på ett sätt som inte har varit möjligt tidigare.

Webbdiskussioner ger praktisk information, idéer och respons

I november 2015 publicerades en rekommendation om husbolagens kommunikation som ett resultat av ett samarbete mellan Fastighetsförbundet, Disponentförbundet och justitieministeriet. Beredningen av rekommendationen omfattade mer än 10 000 timmar ovärderlig praktisk information, idéer och respons från medborgare, med andra ord experter på det levande livet. Denna insats hade en stor inverkan på att projektet överhuvudtaget startades och på dess resultat.

Beredningen av rekommendationen inleddes hösten 2013 med öppna webbenkäter genom vilka vi utredde hur lagen om bostadsaktiebolag från 2010 fungerar och på vilka punkter den eventuellt behöver ändras. Enligt responsen från medborgarna gällde det största ändringsbehovet husbolagens kommunikation och utvecklingen av den.

I en öppen webbdiskussion våren 2014 samlade vi in förslag på hur husbolagens kommunikation borde utvecklas. När resultaten av webbdiskussionen hade sammanställts och offentliggjorts hösten 2014 meddelade de ovan nämnda organisationerna inom fastighetsbranschen att de börjar bereda en rekommendation om kommunikationen i husbolag. Sommaren 2015 ordandes en öppen webbdiskussion om utkastet till rekommendation och återkopplingen från diskussionen beaktades i finslipningen av rekommendationen.

På ett liknande sätt har medborgarorganisationerna Soste, Valo och Allianssi under det gångna året tillsammans med justitieministeriet utarbetat rekommendationen Yhdistysten hyvä hallintotapa (God förvaltningssed i föreningar) som publicerades den 25 november. Med traditionella metoder för beredning och hörande hade det inte varit möjligt att få till stånd dessa praktiska spelregler.

På basis av de goda erfarenheterna tänker organisationerna inom fastighetsbranschen i samarbete med justitieministeriet öppna en liknande webbdiskussion när rekommendationen Taloyhtiöiden hyvä hallintotapa (God förvaltningssed i husbolag) uppdateras våren 2016.

Nu är även andra ministerier intresserade av sådan här beredning med medverkan av medborgare.

Våga börja – och lita på medborgarna!

Den största nyttan av medborgarmedverkan får vi om vi helt enkelt vågar ta steget ut och börja. Det gäller att lita på medborgarna! Rätt planerad och rätt genomförd medverkan ger betydligt mer och bättre information för beredningen av lagar och andra spelregler än traditionella förfaranden. Medborgarnas medverkan minskar kostnaderna för hela processen, snabbar upp den, ger bättre resultat och gör det lättare att verkställa ändringar och ta dem till sig.

Tack vare medverkan är det också lättare att välja ett lämpligt verktyg och presentationssätt för situationen och målgruppen i fråga - bestämmelse, rekommendation, anvisning, annan effektivare kommunikation - och att samla de användarerfarenheter som behövs för att utveckla verktyget - till exempel för att se över en rekommendation eller en anvisning (version 2.0).

Medverkan föder en helt ny typ av förvaltningskultur och en kontinuerlig dialog om spelregler. Om vi i styrningen till en början använder rekommendationer, anvisningar och annan kommunikation, kan vi på basis av användarnas erfarenheter bättre bedöma behovet av lagstiftning. Till exempel utifrån de erfarenheter som rekommendationen Husbolagens goda kommunikationspraxis ger kan vi efter några år på ett tillförlitligt sätt utvärdera om det är skäl att till aktiebostadslagen foga en allmän bestämmelse om kommunikation. Bestämmelsen skulle kunna formuleras till exempel så här: "Ett husbolag ska i sin kommunikation följa god kommunikationssed".

I husbolag där kommunikationen redan sker enligt god sed skulle alla kunna klappa varandra i ryggen. I husbolag där kommunikationen är bristfällig skulle en aktieägare eller en styrelsemedlem däremot få stöd för sina krav på bättre kommunikation och kunna hänvisa till bestämmelsen som en sporre för utveckling. Samtidigt skulle styrelsemedlemmarna och disponenterna få en klarare bild av hur långt enskilda aktieägares krav på öppenhet kan anses vara befogade.

Att diskutera utvecklar vårt tänkande och skapar förståelse

Med 25 års erfarenhet av lagberedning kan jag säga att den största utmaningen är ofta att införa en ny norm på ett sådant sätt att allt löper så smidigt att praktiskt taget alla medborgare accepterar reformen eller åtminstone förstår varför den behövs.

Att införa gemensamma spelregler i flera etapper enligt min beskrivning ovan är ofta ett tillräckligt - och mindre smärtsamt - sätt för att genomföra reformer. För att lyckas kräver denna modell att vi diskuterar med varandra och respekterar varandra, vilket inte heller i övrigt är helt dåliga färdigheter för livet.

Om vi tillåter medverkan och öppenhet - delaktighet - kan vi göra Finland till en förebild för välfungerande spelregler.

___________________________

Jyrki Jauhiainen är lagberedare vid enheten för privaträtt och svarar för frågor som gäller bl.a. lagen om bostadsaktiebolag.



Inga kommentarer ännu. Bli först.