Tiina Astola: Stöd till förnyelse 

31.3.2015          fi | sv

Jag har tidigare behandlat reformprogrammet för rättsvården och dess genomförande i den här bloggen den 4 juni 2013 och 13 februari 2014. Så här i slutet av regeringsperioden är det bra att analysera det aktuella läget också ur en tjänstemannasynvinkel.

Mer än hälften av de 60 åtgärderna i programmet har redan påbörjats, för cirka tio åtgärders del har man redan godkänt lagstiftning, utredningar har gjorts. Siffror i sig säger dock inte mycket om vad man åstadkommit. Det viktiga är hur ändringarna syns i vår omvärld.

Jag lägger fram ett par goda exempel: Den utomstående hjälpen av en psykolog vid vårdnadstvister som behandlas i domstol gynnar alla parter. Psykologens närvaro gör det lättare för föräldrarna att hitta lösningar och sparar tid i både domstolen och hos de kommunala myndigheterna. Framför allt betonar förfarandet barnets bästa. När tillämpningsområdet för rättelseförfarandet utvidgas och ändringssökandet förenklas förkortas också de genomsnittliga behandlingstiderna.

Men mycket återstår att göra, bland dem även stora ändringar. I mars fick arbetet dock alla riksdagspartiernas stöd. Den parlamentariska arbetsgruppen ansåg det viktigt att fortsätta med genomförandet av reformprogrammet för rättsvården. Arbetsgruppen ansåg det också nödvändigt att återkalla de kumulativa nedskärningarna som under denna regeringsperiod riktats mot rättsvården och den inre säkerheten och dessutom fortsätta finansieringen av bekämpningen av grå ekonomi. Inom justitieministeriets förvaltningsområde skulle dessa riktlinjer innebära mer än 30 miljoner euro i ramnivån för 2019.

Den följande regeringens justitieminister får besluta om riktlinjerna för flera viktiga ärenden som redan behandlats i utredningar och genom remissförfaranden. Finansieringen har samband med förslaget att höja domstolsavgifterna och använda det inflytande beloppet för att utveckla rättsväsendet. Strukturella frågor är t.ex. utredningarna om inrättandet av ett domstolsverk och minskande av antalet tingsrätter och om fördelarna och nackdelarna med en organisatorisk sammanslagning av de högsta domstolarna. Man har också inlett en totalreform som gäller den juridiska rådgivningen och rättshjälpen.

Orsakerna till att reformprogrammet för rättsvården utarbetades har inte försvunnit. Utgångslägets sparkrav och till exempel utgiftstrycket från digitaliseringen tynger fortfarande på rättsväsendet. Uppskattningarna om nedskärningsbehovet som publicerades i mars betonar ytterligare hur viktigt det är med förnyelse.

För att åstadkomma ändringar i omvärlden – förkorta behandlingstiderna, öka kompetensen och trygga tillgången till juridisk rådgivning och rättshjälp när det behövs – behövs också i fortsättningen tydliga politiska beslut och god tjänstemannaberedning.

Mina tidigare blogginlägg om detta ämne:

Rättsskyddet måste förverkligas i praktiken – det räcker inte med abstrakta överläggningar (4.6.2013)

Genomförandet av reformprogrammet för rättsvården (13.2.2014)

__________________________________________

Tiina Astola arbetade som kanslichef vid justitieministeriet 2007-2015.



Inga kommentarer ännu. Bli först.