Beredskapen för terroroffers informationsbehov

Mål och resultat

Arbetsgruppen har till uppgift att
1. planera innehållet i den sammanställda information till offer för terrorism och deras familjemedlemmar som ska gälla rättigheter, tillgänglig hjälp och stöd samt tillgängliga ersättningssystem för offren (inklusive de instanser som offret kan vända sig till för att få råd och hjälp),
2. lägga fram förslag om publicering och delning av materialet med beaktande av olika kanaler (t.ex. webbsidor, telefonapplikationer, sociala medier, broschyrer) och myndigheternas kommunikationsansvar. I förslaget ska också beaktas utlänningar som blivit offer för brott i Finland och de som blivit offer för brott utomlands och som bor permanent i Finland samt deras familjemedlemmar,
3. bedöma kostnaderna för publiceringen av informationsmaterialet och lägga fram ett finansieringsförslag.

Arbetsgruppen ska dessutom
4. lägga fram ett förslag om en nationell kontaktpunkt för att tillhandahålla information om stöd, hjälp, skydd och ersättningssystem för offer för terrorism,
5. bedöma behovet av och möjligheterna att ta i bruk ett separat journummer i terrorismsituationer.

Utgångspunkter

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism har i Finland genomförts genom de ändringar i lagstiftningen (SK 874-875/2018) som trädde i kraft den 15 november 2018. Bestämmelserna i direktivet om skydd, stöd och rättigheter för offer för terrorism (avdelning V) ansågs inte kräva ändringar i lagstiftningen (RP 30/2018 rd). Vid beredningen av genomförandet av direktivet konstaterades det dock att det kan finnas behov att utveckla verksamheten. En del av utvecklingsbehoven gäller den information som ska ges offren och deras familjemedlemmar i enlighet med artiklarna 24 och 26 i direktivet.

Artikel 24.4 gäller nationella mekanismer för att aktivera stödtjänster för offer för terrorism. Bemötandet av behoven hos offer för terrorism och deras familjemedlemmar förutsätter att förfarandena inbegriper medel som gör det lättare att identifiera och kommunicera med offren och deras familjer. I de utvecklingsbehov som nämns i regeringspropositionen är det till exempel fråga om att samordna stödtjänsterna för offren som en del av beredskapsplaneringen, att inkludera Brottsofferjouren i samarbetet kring beredskapsplaneringen och att ta med organisationer i beredskapsövningarna. Behoven av utveckling gäller även överföringen och tillgången till information vid kommunikationen mellan myndigheterna i samband med sådana exceptionella situationer som motsvarar en storolycka, systematiseringen av systemet för att kunna kontakta offren och erbjuda dem stödtjänster samt den information som ska ges riksomfattande. Man har till exempel bedömt att det finns behov av särskilda webbsidor och meddelanden för informerandet vid en terroristattack.

Artikel 26 i direktivet gäller rättigheterna för de offer som bor i en annan medlemsstat. Offer för terrorism som bor i en annan medlemsstat ska ha tillgång till information om sina rättigheter, om tillgängliga stödtjänster och om tillgängliga ersättningssystem i den medlemsstat där terroristbrottet begicks. När det gäller detta har man ansett att den praktiska verksamheten behöver utvecklas i syfte att säkerställa att den information som riktar sig till offer för terrorism och deras familjemedlemmar är tillgänglig på olika språk. Man bör överväga om det behövs en guide eller en webbplats för de situationer där utlänningar blir offer för terroristbrott i Finland.

Alla offer för terrorism ska ha möjlighet att använda de hjälp- och stödtjänster som avses i artikel 24.3 a) och b) i den medlemsstats territorium där de är bosatta, även om terroristbrottet har begåtts i en annan medlemsstat. Det har ansetts viktigt att de praktiska spelreglerna är tydliga i fråga om hur ett offer som återvänder till Finland handleds och styrs till stödtjänsterna i hemlandet. De som blivit offer för brott utomlands behöver information också när de återvänder till Finland.

EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor antog slutsatserna om rättigheterna för offer för terrorism den 5 juni 2018. Det centrala är att medlemsstaterna förbinder sig att utse en nationell kontaktpunkt för att tillhandahålla information om stöd, hjälp, skydd och ersättningssystem för offer för terrorism. Genom kontaktpunkten är det lättare att se till att informationen och hjälpen efter en terroristattack når fram på ett samordnat sätt. Syftet är att främja samarbetet mellan behöriga myndigheter för att säkerställa att brottsoffrens rättigheter tillgodoses på ett effektivt sätt.

På justitieministeriets inbjudan har det hållits två rundabordskonferenser (18.6.2018 och 7.3.2019) för att utveckla terroroffers ställning. Vid det sistnämnda tillfället understöddes tillsättandet av en arbetsgrupp med ett kort mandat för att bereda det informationsmaterial som behövs.