Grundlagen definierar principerna för förhållandet mellan individen och det allmänna. Den innehåller även bestämmelser om den offentliga maktutövningens principer, om statens organisation och om de högsta statliga organens inbördes förhållanden.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

Broschyr om grundlagen Sammanfattning av grundlagens innehåll. Finland är en suverän republik 1 KAP. Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatspr...

I propositionen föreslås det att Finlands grundlag ändras i fråga om valkretsindelningen. Genom den föreslagna lagen skulle det fastställas att landet för riksdagsval ska delas in i minst nio och högst femton valkretsar. Därtill skulle landskapet Åland även fortsättningsvis utgöra en egen valkrets.

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

Den parlamentariska styrgruppen stödjer den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

Valsystemet vid riksdagsval ska reformeras så att den valkrets från vilken färre än åtta ledamöter väljs bildar ett valområde med en annan valkrets för resultatuträkningen.

17.6.2026 | Justitieministeriet begär utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med förslag till ändring av det i grundlagen föreskrivna lägsta och högsta antalet valkretsar i riksdagsvalet.

16.4.2026 | Regeringen föreslår ändringar i grundlagens paragraf om skydd för privatlivet. Genom ändringarna möjliggörs en nödvändig begränsning av hemfridsskyddet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i syfte att avvärja allvarlig brottslighet. Enligt propositionen kan hemfridsskyddet begränsas också för att inhämta information om militär verksamhet och annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Vars och ens grundläggande rättigheter tryggas i grundlagen och de mänskliga rättigheterna tryggs i internationella människorättskonventioner.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Språkliga och kulturella rättigheter Grundlagen ger var och en rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. I grundlagen fastställs Finlands tvåspråkighet, dvs. att landet har två nationalspråk, finska och svenska. Också minoritetsgruppernas spr...

Justitieministeriet ser till att den finska rättsstaten fungerar. Ministeriet bereder också bestämmelser som ska garantera rättvis rättegång och god förvaltning. Vid ministeriet bereds även de lagar som gäller utsökning, konkurs och skuldsanering.

Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Detta betyder inte endast formell utan även faktisk likabehandling.

Justitieministeriet stöder utvecklandet av samernas kulturella autonomi och samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. Justitieministeriet är också kontaktpunkten till de samiska organisationerna och samarbetar med olika organisationer som främjar till exempel ursprungsfolkens rättigheter.

Samernas rättigheter Justitieministeriet tryggar samernas rättigheter Justitieministeriet stöder att samerna utvecklar sin språkliga och kulturella autonomi samt samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. I praktiken in...

De teckenspråkiga är en språklig och kulturell minoritet, vars kärngrupp består av döva eller hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål.

Justitieministeriets elektroniska demokratitjänster ger medborgarna möjlighet att delta i och påverka beslutsfattandet.

Justitieministeriet främjar rätten till inflytande och följer upp hur den förverkligas., och svarar även för beredningen av vallagsstftningen samt utvecklingen av valsystemet och valdatasystemet.

Rätten till inflytande och initiativrätt Enligt grundlagen har den enskilde rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Det allmänna ska främja människors möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka besl...

Statsförfattning Till området för statsförfattningen hör de högsta statsorganen – särskilt riksdagen, republikens president och statsrådet – och valet av dessa, deras befogenheter, former av beslutsfattande och deras ömsesidiga förhållanden liksom...

Enligt grundlagen har romerna och andra grupper rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Rätten att använda och utveckla sitt språk och sin kultur gäller alla språkgrupper.

Statsrådets politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna baserar sig på redogörelsen om de mänskliga rättigheterna och den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Justitieministeriet främjar förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Justitieministeriet följer upp tillämpningen och verkställigheten av språklagen, ger rekommendationer och vid behov tar initiativ eller vidtar andra åtgärder för att rätta till olägenheter.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. I nätverket ingår förutom ministeriernas representanter även permanenta sakkunniga från justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Människorättscentret.

Inom projektet utvecklas bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i statsrådet bland annat genom anvisningar och utbildning i dessa frågor.

Enligt 8 § i diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Parlamentarisk arbetsgrupp för att utveckla valsystemet för riksdagsval OM130:00/2023 Projekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Aktuella händelser Riktlinje 31.10...

Målet med statsrådets demokratipolitik är att svara på aktuella utmaningar inom den finländska demokratin och främja medborgarnas rätt och möjlighet att delta och påverka.

I grundlagen tryggas samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.

Nyhetsarkiv Förordningen om förfarandet vid val till sametinget uppdateras Organisation: JM Typ: Nyhet Utgivningsdatum: 10.7.2026 Aktiebolagslagen och lagen om andelslag revideras Organisation: JM Typ: Pressmeddelande Utgivningsdatum: 9.7.2026 Ref...

Projektet går ut på att utarbeta den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och säkerställa att verkställandet och uppföljningen sker effektivt. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att utveckla strukturer för grundläggande och mänskliga rättigheter genom att förbättra uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses i Finland.

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

Det finns fortsättningsvis behov att revidera sametingslagen. Bestämmelserna i lagen är till en del föråldrade och det har upptäckts vissa problem i hur bestämmelserna fungerar.

I utkastet till regeringsproposition (7.7.2021) föreslås det att inlösningslagen och vissa andra lagar ändras. Syftet med ändringarna är att förbättra ställningen för den som innehar egendom som inlöses och trygga kommunernas markpolitik.

Totalreformen av beredskapslagen Syftet med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättighet...

13.3.2025 | Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk styrgrupp för att stödja den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

Syftet med propositionen är att komplettera definitionen av undantagsförhållanden i beredskapslagen med en ny bestämmelse som ska omfatta särskilt allvarliga former av hybridhot.

Syftet är att revidera beredskapslagen så att den motsvarar en modern syn på samhällets övergripande säkerhet, på de faktorer som hotar säkerheten och på identifieringen av olika allvarliga hot och störningar.

20.5.2026 | Justitieministeriet har berett ett valområdessystem för resultatuträkningen vid riksdagsval utifrån förslaget från den parlamentariska arbetsgruppen för valområden och i enlighet med regeringsprogrammet. Nu avslutas beredningen. Syftet med valområdessystemet har varit att minska särskilt höga dolda röstspärrar.

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

Ersättningsgrunderna för inlösningslagen förnyas genom att egendomsskyddet stärks i enlighet med förslaget från sakkunnig- och tjänstemannaarbetsgruppen (OM 2019:12) som var verksam I ett projekt som var anhängigt vid justitieministeriet (OM022:00/2016).

Syftet med reformen av offentlighetslagen är att åstadkomma en allmän lag som på ett ännu tydligare och mera välfungerande sätt kan reglera offentligheten i myndigheternas verksamhet. Målet är att bereda en regeringsproposition som balanserar öppenheten i myndigheternas verksamhet samt behovet av sekretess och som bedömer behoven att uppdatera offentlighetslagen på ett heltäckande sätt.

Justitieministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att bereda det nationella program för att främja demokrati och deltagande som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Arbetsgruppen ska även samordna genomförandet av detta demokratiprogram i statsrådet.

10.12.2025 | Justitieministeriet har inlett en förstudie där man undersöker under vilka förutsättningar artificiell intelligens kan användas i myndigheternas beslutsfattande. Syftet med projektet är att utreda i vilka skeden av behandlingen av förvaltningsärenden artificiell intelligens kan vara till hjälp och att bedöma vilka lagändringar detta skulle förutsätta.

Behandling av personuppgifter i justitieministeriets tjänster Justitieministeriet behandlar personuppgifter för att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter och i vissa fall för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller med ditt samtycke. Info...

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 kap. i strafflagen och till vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att strafflagen, tvångsmedelslagen, polislagen, lagen ...

18.6.2025 | Statsrådet föreslår att republikens president utnämner juris doktor, dekanus och professor i offentlig rätt Janne Salminen till justitiekansler från och med den 1 september 2025. Avsikten är att utnämningen stadfästs vid presidentföredragningen den 27. juni.

28.11.2024 | Justitieministeriet begär utlåtanden om en förhandsstudie där det bedöms vilka aspekter med anknytning till grundlagen och rättssystemet som ska beaktas om målet är att utveckla påföljdssystemet enligt dataskyddslagstiftningen så att det i fortsättningen är möjligt att påföra myndigheterna administrativa påföljdsavgifter för överträdelser.

1 JUSTITIEMINISTERIET Promemoria 26.6.2026 Konsultativ tjänsteman Kristel Englund REPUBLIKENS PRESIDENTS FÖRORDNING OM SKÖTSELN PÅ ÅLAND AV VISSA UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM FÖRHINDRANDE AV PENNINGSTVÄTT OCH AV FINANSIERING AV TERRORISM 1 Systemet m...

20.3.2025 | Regeringen fattade i dag ett principbeslut om ett nationellt program för att främja demokrati och deltagande 2025–2027. De centrala målen för demokratiprogrammet är att öka valdeltagandet samt att stärka barns och ungas delaktighet, en god diskussionskultur och demokrati- och människorättsfostran.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om skiljeförfarande och till lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det stiftas en ny lag om skiljeförfarande, som ersätte...

5.6.2024 | Justitieministeriet begär att få utlåtanden om utkastet till regeringsproposition med förslag till ändringar i ersättningsgrunderna i inlösningslagen. Syftet med ändringarna är att förbättra ställningen för den som innehar den egendom som ska inlösas och att säkerställa att kravet på full ersättning enligt grundlagen uppfylls.

14.12.2023 | Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i sametingslagen. Propositionen syftar till att främja tillgodoseendet av samernas självbestämmanderätt samt att förbättra verksamhetsförutsättningarna för samernas språkliga och kulturella autonomi samt för sametinget.

24.2.2023 | – Jag är ytterst besviken över att en revidering av sametingslagen inte blev av under den här regeringsperioden. Lagändringen hade varit nödvändig för att trygga samernas grundläggande och mänskliga rättigheter fullt ut, betonar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Esityksessä ehdotetaan muutettavaksi Suomen perustuslakia vaalipiirijakoa koskevilta osin. Ehdotetulla lailla vahvistettaisiin maan jakaminen eduskuntavaaleja varten vähintään yhdeksään ja enintään viiteentoista vaalipiiriin. Tämän lisäksi Ahvenanmaan maakunta muodostaisi edelleen oman vaalipiirinsä.

17.11.2022 | Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i sametingslagen. Propositionen syftar till att främja förverkligandet av samernas självbestämmanderätt samt till att förbättra ramarna för samernas språkliga och kulturella autonomi och för sametinget.

Perustuslaki määrittää yksilön ja julkisen vallan välisen suhteen perusteet. Se sisältää myös säännökset julkisen vallan käytön periaatteista, valtion järjestysmuodosta ja ylimpien valtioelinten suhteista.

19.11.2021 | MOIKKA! HEJ! HEJSAN! Barnens språkliga rättigheter Ordlista I den här broschyren används en del ord som kanske inte är bekanta för dig. Här finns en ordlista där du kan kontrollera vad olika ord betyder. VAD ÄR GRUNDLAGEN? En lag är en gemensam re...