Planeringen av verksamheten och ekonomin på justitieministeriets förvaltningsområde grundar sig på de fyraåriga anslagsramarna och de årliga resultatavtalen.

Planeringsdokument Planeringsdokument som gäller resultatstyrningen inom justitieministeriets förvaltningsområde omfattar långsiktiga strategiska planer fyraåriga resultatmålsdokument årliga budgetförslag och ramförslag i planen för de offentliga ...

Bostadsaktiebolagens beslut om rivning av byggnader och nybyggen underlättades när lagändringarna om rivning och nybygge trädde i kraft den 1 mars 2019.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering bereds och genomförs den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Statsrådets politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna baserar sig på redogörelsen om de mänskliga rättigheterna och den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Kolumner Justitieministeriet publicerar kolumner om aktuella frågor inom justitieförvaltningen. Kolumnerna skrivs av ministern, kanslichefen, cheferna för avdelningarna och enheterna samt andra sakkunniga vid ministeriet. Du kan beställa kolumnern...

Demokratipriset Justitieministeriets Demokratipris tilldelas aktörer i det civila samhället som tack för arbete för att främja demokratin. Vi delar ut priset vartannat år. Genom priset vill vi också synliggöra och dela med oss av god praxis för at...

En ny punkt ska fogas till 15 § i statsrådets förordning om fängelse. Enligt punkten planen för strafftiden borde innehålla uppgifter om tidpunkten för och förutsättningarna för en eventuell placering i en öppen anstalt.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland.

Vilka vägar leder till anställning vid vårt ministerium och vilka färdigheter kräver jobbet? Vilka är enligt våra anställda de bästa sidorna i jobbet? Bland annat på dessa frågor svarar våra anställda i sina karriärberättelser.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. I nätverket ingår förutom ministeriernas representanter även permanenta sakkunniga från justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Människorättscentret.

Bestämmelserna i sametingslagen ska ses över. Bestämmelserna i den gällande lagen är till en del föråldrade och det har upptäckts vissa problem i hur bestämmelserna fungerar. I enlighet med statsminister Petter Orpos regeringsprogram 20.6.2023 ska regeringens proposition om sametingslagen överlämnas till riksdagen före utgången av 2023. Propositionen bygger på arbetet i den kommitté som leddes av kanslichef Timonen och har utarbetas i samarbete med Sametinget.

Den fjärde nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2024–2027 godkändes i form av statsrådets principbeslut 20.11.2025. Planen syftar till att stärka rättsstatens grundstrukturer och främja tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Målet är också att öka kunskapen om rättsstatsprincipen samt sambandet mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

Projektet går ut på att utarbeta den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och säkerställa att verkställandet och uppföljningen sker effektivt. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att utveckla strukturer för grundläggande och mänskliga rättigheter genom att förbättra uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses i Finland.

30.7.2026 | Inrikesministeriet har sänt ett utkast till regeringens proposition på remiss. Propositionen kompletterar förslaget till lagstiftning om kriminalunderrättelseinhämtning inom Gränsbevakningsväsendet. Remisstiden går ut den 10 september 2026.

Saija Launiainen: Mångsidiga uppgifter som administrativ medarbetare Saija Launiainen Administrativ medarbetare vid justitieministeriet i administrativa stödfunktioner-teamet vid förvaltnings- och styrningsavdelningen. Utexaminerad som tradenom år...

Regerings proposition med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 11 § i förundersökningslagen och 1 kap. 8 a § och 5 kap. 13 § i lagen om rättegång i brottmål OM058:00/2022 Lagstiftningsprojekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ...

Specialsakkunnig Mikko Lehtonen tycker att det är viktigt med organisationssamarbete när den offentliga förvaltningen utvecklas.

6.8.2026 | Justitieministeriet föreslår ett anslag på 1,3 miljarder euro för sitt förvaltningsområde 2027. Av anslaget går 80 procent till verksamheten vid förvaltningsområdets ämbetsverk. Domstolarnas andel är cirka 36 procent, Brottspåföljdsmyndighetens 32 procent, Utsökningsverkets 11 procent, Rättstjänstverkets 10 procent, Åklagarmyndighetens 6 procent, specialmyndigheternas 2 procent, justitieministeri...

8.6.2026 | Inrikesministeriet har i dag sänt på remiss ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagstiftning om kriminalunderrättelseinhämtning. Syftet med propositionen är att säkerställa att polislagen i tillräcklig utsträckning stöder brottsbekämpningen och att man genom hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning effektivt kan ingripa bland annat i allvarlig gängbrottslighet och organiserad brottslighet.

28.5.2026 | Regeringen fattade i dag ett principbeslut om en handlingsplan mot människohandel 2026–2027. Syftet med handlingsplanen är att förbättra identifieringen av offer för människohandel, effektivisera genomförandet av det straffrättsliga ansvaret samt att förebygga människohandel inom olika förvaltningsområden.

Syftet med detta projekt är att utreda möjligheten att förlänga eller helt frångå preskriptionstiden för åtalsrätt när det gäller mord och vidtar de åtgärder som krävs.

Statlig sannings- och försoningsprocess för döva och teckenspråkiga En sannings- och försoningsprocess för döva och teckenspråkiga har inletts mellan staten och gemenskaperna av döva och teckenspråkiga. Processen erbjuder en möjlighet att behandla...

Nordiskt samarbete Rättsligt samarbete hjälper de nordiska länderna att främja de gemensamma grundprinciperna i nordisk lagstiftning i enlighet med gemensamma nordiska värderingar. På politisk nivå och tjänstemannanivå främjar nordiskt rättsligt s...

Syftet med projektet är att förtydliga förhållandet mellan de sekretessgrunder som gäller skydd för privatlivet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) i brottmål.

Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

30.4.2026 | I planen för de offentliga finanserna 2027–2030, som statsrådet beslutade om i dag, anvisades justitieministeriets förvaltningsområde tilläggsfinansiering bland annat för att stärka brottsoffrens ställning. På grund av det svåra läget inom statsfinanserna innehåller planen nya besparingar som riktar sig mot ämbetsverkens ekonomi under ramperioden. På grund av rättsvårdens samhälleliga betydelse...

I september 2022 genomfördes den första fasen av en organisationsreform som omfattar två faser vid Brottspåföljdsmyndigheten. Nu bereds den andra och sista fasen i reformen och den gäller organisering av uppgifter vid brottspåföljdscentralerna. Dessutom är avsikten att utveckla utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet så att det tillgodoser Brottspåföljdsmyndighetens behov.

Enhetschef Vava Lunabba beskriver sina arbetsuppgifter som mångsidiga. De har dock en koppling till utveckling och nätverkssamarbete som hon också upplever som sina styrkor

Målet är att genomföra de ändringar av företagssaneringslagstiftningen som anges i regeringsprogrammet och utreda andra behov av att ändra företagssaneringslagen.

Det finns fortsättningsvis behov att revidera sametingslagen. Bestämmelserna i lagen är till en del föråldrade och det har upptäckts vissa problem i hur bestämmelserna fungerar.

Syftet med projektet är att bereda ändringar i lagstiftningen för att underlätta ställningen för överskuldsatta utsökningsgäldenärer.

Inom projektet bereds en regeringsproposition med förslag till ändring av diskrimineringslagen i fråga om skyldigheten att främja likabehandling inom småbarnspedagogiken.

Den parlamentariska styrgruppen och den expertgrupp som arbetat under den behandlade frågor relaterade till utvecklingen av medborgarinitiativsystemet och andra initiativ- och hörandesystem i enlighet med statsminister Petteri Orpons regeringsprogram. Utvärderingspromemorian om utvecklingen av initiativ- och hörandesystemen publicerades den 17.6.2025.

Revidering av lagstiftningen om konsumentkrediter OM085:00/2020 Lagstiftningsprojekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Aktuella händelser Arbetsgrupp 1.8.2021 – 2...

Enligt regeringsprogrammet ska flyktingspionage kriminaliseras som ett brott som kan bestraffas genom allmänt åtal. Dessutom kriminaliseras gärningar som hänför sig till skadlig underrättelseverksamhet i enlighet med regeringsprogrammet.

Lagstiftningen angående material som visar övergrepp mot barn (Child Abuse Material, CAM) kommer att stärkas. Innehav av våldsskildring kriminaliseras, och för innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn föreskrivs det om en grov gärningsform. Samtidigt ses till att innehav av också annat material som visar rått våld kriminaliseras för att skydda människor och djur.

Kriminalisering av blåljussabotage införs för att skydda de myndigheter som ansvarar för den inre säkerheten samt personalen inom den prehospitala akutsjukvården. Dessutom ska strafflagen ändras så att straffet för våld eller hot om våld mot personal inom den prehospitala akutsjukvården motsvarar straffet för våldsamt motstånd mot tjänsteman.

Syftet med projektet är att bereda de centrala bestämmelserna om Gränsbevakningsväsendets kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra Gränsbevakningsväsendets möjligheter att effektivare få information om hot mot den inre säkerheten i anslutning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Avsikten är att ändra regleringen så att bara en sådan fånge som avtjänar sitt första fängelsestraff ska kunna friges efter att ha avtjänat en kortare kvotdel av straffet, och att en person således inte på nytt ska kunna räknas som förstagångsfånge efter en viss tid utan brott.

Inom projektet bereds reformen av lagen om verkställighet av böter.

Målet är att reformera bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning. Avsikten är att göra bestämmelserna mer aktuella och fungerande bland annat genom att öka antalet alternativa sammansättningar, så att bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning smidigare än förut ska tillgodose behoven i olika avgöranden.

Projektet gäller bedömning av de påföljdsbestämmelser som tillämpas på överträdelser av dataskyddslagstiftningen. I projektet bereds en bedömningspromemoria. Inom lagstiftningsprojektet bereds de nödvändiga lagändringarna.

Arbetsgruppen har till uppgift att bedöma möjligheterna att utvidga området för tillämpning av åtalsuppgörelse för att göra straffprocessen snabbare och smidigare.

Det föreslås ändringar i lagen om kandidaters valfinansiering, partilagen, vallagen och lagen om medborgarinitiativ med beaktande av den parlamentariska valarbetsgruppens (OM03-00/2019) riktlinjer.

Projektet syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier särskilt genom att utveckla kompetensen hos yrkespersoner inom olika branscher.

För att förhindra utnyttjande av arbetstagare skärps straffen för missbruk avsevär.

I projektet stiftas om domarens och parternas tilltagande i rättegångar i allmänna domstolar via fjärranslutningar

Inom projektet bereds lagändringar för att möjliggöra att datainnehållet i det positiva kreditupplysningsregistret täcker de delägarspecifika skuldandelarna i bostadsaktiebolagens lån och att uppgifter om dem kan lämnas vidare till kreditgivare och tillsynsmyndigheter på kreditmarknaden.

Projektet genomför direktivet (EU) 2024/1069 om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt)

Europeiska unionen antog våren 2024 ett nytt miljöbrottsdirektiv som innehåller minimibestämmelser om bl.a. straffbara gärningar och påföljder för dem. I detta projekt bereds det nationella genomförandet av direktivet. Tidsfristen för genomförandet av direktivet är två år.

Syftet med projektet är att genomföra direktivet (EU) 2022/2381 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och sammanhängande åtgärder.

Målet är att bereda en regeringsproposition med förslag till lag om ett Rättsjänstverket som har till uppgift att ordna tjänster inom rättshjälp, ekonomisk rådgivning, skuldrådgivning och allmän intressebevakning bereds.

Målet är att göra den deliberativa medborgarpanelen mer känd och att etablera den som en regelbunden metod för deltagande i statsrådet. I projektet görs ett pilotförsök med att ordna medborgarpaneler för barn och unga vid ministerierna.

I lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) görs de ändringar som behövs för att uppdatera regleringen.

I projektet bedöms olika metoder för att effektivisera straffprocessen och påskynda behandlingen av brottmål samt behovet att ändra förundersökningslagen. Arbetsgruppen bereder förslag till lagstiftningsändringar och lägger fram även andra förslag som syftar till att utveckla polisens, åklagarväsendets och domstolarnas praxis och förfaranden vid behandlingen av brottmål.

Inom projektet bereds de författningsändringar som hör till justitieministeriets ansvarsområde och som gäller skrivningarna i regeringsprogrammet om smidigare informationsutbyte i syfte att förbättra fängelsesäkerheten och förebygga arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. (maskinöversatt)

Vattenkraften är på grund av sin snabba reglerbarhet en betydande reservkälla med vilken avvikelser mellan förbrukning och produktion balanseras i olika situationer i elsystemet. Syftet med projektet är att göra det möjligt att avvika från tillståndsvillkoren för vattenkraftverks reglering, om balanseringen av elsystemet förutsätter det.

Ett förfarande för små tvistemål OM059:00/2021 Lagstiftningsprojekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Projektets basuppgifter Avslutat Projektets nummer OM059:00/...

I projektet utreds i enlighet med regeringsprogrammet möjligheten att höja brottsofferavgifterna. Utifrån bedömningspromemorian genomförs en fortsatt beredning där det utarbetas en regeringsproposition om höjning av brottsofferavgifterna.