Parlamentarisk arbetsgrupp för att utveckla valsystemet för riksdagsval OM130:00/2023 Projekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Aktuella händelser Riktlinje 31.10...

Inom projektet utvecklas bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i statsrådet bland annat genom anvisningar och utbildning i dessa frågor.

Sametinget Samerna är ett urfolk bosatt på norskt, svenskt, finskt och ryskt territorium. De har ett eget språk, en egen kultur, ett eget levnadssätt och egen identitet. I nuläget finns det cirka 11 000 samer i Finland. 30% av dem bor i samernas h...

Justitieministeriet främjar förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Justitieministeriet följer upp tillämpningen och verkställigheten av språklagen, ger rekommendationer och vid behov tar initiativ eller vidtar andra åtgärder för att rätta till olägenheter.

Rätten till inflytande och initiativrätt Enligt grundlagen har den enskilde rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Det allmänna ska främja människors möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka besl...

Statsförfattning Till området för statsförfattningen hör de högsta statsorganen – särskilt riksdagen, republikens president och statsrådet – och valet av dessa, deras befogenheter, former av beslutsfattande och deras ömsesidiga förhållanden liksom...

De teckenspråkiga är en språklig och kulturell minoritet, vars kärngrupp består av döva eller hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål.

Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Detta betyder inte endast formell utan även faktisk likabehandling.

Justitieministeriets elektroniska demokratitjänster ger medborgarna möjlighet att delta i och påverka beslutsfattandet.

Justitieministeriet främjar rätten till inflytande och följer upp hur den förverkligas., och svarar även för beredningen av vallagsstftningen samt utvecklingen av valsystemet och valdatasystemet.

Samernas rättigheter Justitieministeriet tryggar samernas rättigheter Justitieministeriet stöder att samerna utvecklar sin språkliga och kulturella autonomi samt samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. I praktiken in...

Justitieministeriet stöder utvecklandet av samernas kulturella autonomi och samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. Justitieministeriet är också kontaktpunkten till de samiska organisationerna och samarbetar med olika organisationer som främjar till exempel ursprungsfolkens rättigheter.

Justitieministeriet ser till att den finska rättsstaten fungerar. Ministeriet bereder också bestämmelser som ska garantera rättvis rättegång och god förvaltning. Vid ministeriet bereds även de lagar som gäller utsökning, konkurs och skuldsanering.

Språkliga och kulturella rättigheter Grundlagen ger var och en rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. I grundlagen fastställs Finlands tvåspråkighet, dvs. att landet har två nationalspråk, finska och svenska. Också minoritetsgruppernas spr...

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Vars och ens grundläggande rättigheter tryggas i grundlagen och de mänskliga rättigheterna tryggs i internationella människorättskonventioner.

13.3.2025 | Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk styrgrupp för att stödja den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. I nätverket ingår förutom ministeriernas representanter även permanenta sakkunniga från justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Människorättscentret.

17.6.2026 | Justitieministeriet begär utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med förslag till ändring av det i grundlagen föreskrivna lägsta och högsta antalet valkretsar i riksdagsvalet.

16.4.2026 | Regeringen föreslår ändringar i grundlagens paragraf om skydd för privatlivet. Genom ändringarna möjliggörs en nödvändig begränsning av hemfridsskyddet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i syfte att avvärja allvarlig brottslighet. Enligt propositionen kan hemfridsskyddet begränsas också för att inhämta information om militär verksamhet och annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

Den parlamentariska styrgruppen stödjer den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

Broschyr om grundlagen Sammanfattning av grundlagens innehåll. Finland är en suverän republik 1 KAP. Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatspr...

Grundlagen definierar principerna för förhållandet mellan individen och det allmänna. Den innehåller även bestämmelser om den offentliga maktutövningens principer, om statens organisation och om de högsta statliga organens inbördes förhållanden.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

Valsystemet vid riksdagsval ska reformeras så att den valkrets från vilken färre än åtta ledamöter väljs bildar ett valområde med en annan valkrets för resultatuträkningen.

I propositionen föreslås det att Finlands grundlag ändras i fråga om valkretsindelningen. Genom den föreslagna lagen skulle det fastställas att landet för riksdagsval ska delas in i minst nio och högst femton valkretsar. Därtill skulle landskapet Åland även fortsättningsvis utgöra en egen valkrets.