Grundlagen definierar principerna för förhållandet mellan individen och det allmänna. Den innehåller även bestämmelser om den offentliga maktutövningens principer, om statens organisation och om de högsta statliga organens inbördes förhållanden.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

I propositionen föreslås det att Finlands grundlag ändras i fråga om valkretsindelningen. Genom den föreslagna lagen skulle det fastställas att landet för riksdagsval ska delas in i minst nio och högst femton valkretsar. Därtill skulle landskapet Åland även fortsättningsvis utgöra en egen valkrets.

Broschyr om grundlagen Sammanfattning av grundlagens innehåll. Finland är en suverän republik 1 KAP. Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatspr...

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

Valsystemet vid riksdagsval ska reformeras så att den valkrets från vilken färre än åtta ledamöter väljs bildar ett valområde med en annan valkrets för resultatuträkningen.

Den parlamentariska styrgruppen stödjer den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

17.6.2026 | Justitieministeriet begär utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med förslag till ändring av det i grundlagen föreskrivna lägsta och högsta antalet valkretsar i riksdagsvalet.

16.4.2026 | Regeringen föreslår ändringar i grundlagens paragraf om skydd för privatlivet. Genom ändringarna möjliggörs en nödvändig begränsning av hemfridsskyddet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i syfte att avvärja allvarlig brottslighet. Enligt propositionen kan hemfridsskyddet begränsas också för att inhämta information om militär verksamhet och annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Vars och ens grundläggande rättigheter tryggas i grundlagen och de mänskliga rättigheterna tryggs i internationella människorättskonventioner.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Språkliga och kulturella rättigheter Grundlagen ger var och en rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. I grundlagen fastställs Finlands tvåspråkighet, dvs. att landet har två nationalspråk, finska och svenska. Också minoritetsgruppernas spr...

Justitieministeriet ser till att den finska rättsstaten fungerar. Ministeriet bereder också bestämmelser som ska garantera rättvis rättegång och god förvaltning. Vid ministeriet bereds även de lagar som gäller utsökning, konkurs och skuldsanering.

Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Detta betyder inte endast formell utan även faktisk likabehandling.

Justitieministeriet stöder utvecklandet av samernas kulturella autonomi och samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. Justitieministeriet är också kontaktpunkten till de samiska organisationerna och samarbetar med olika organisationer som främjar till exempel ursprungsfolkens rättigheter.

Samernas rättigheter Justitieministeriet tryggar samernas rättigheter Justitieministeriet stöder att samerna utvecklar sin språkliga och kulturella autonomi samt samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. I praktiken in...

De teckenspråkiga är en språklig och kulturell minoritet, vars kärngrupp består av döva eller hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål.

Justitieministeriets elektroniska demokratitjänster ger medborgarna möjlighet att delta i och påverka beslutsfattandet.

Rätten till inflytande och initiativrätt Enligt grundlagen har den enskilde rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Det allmänna ska främja människors möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka besl...

Enligt grundlagen har romerna och andra grupper rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Rätten att använda och utveckla sitt språk och sin kultur gäller alla språkgrupper.

Statsförfattning Till området för statsförfattningen hör de högsta statsorganen – särskilt riksdagen, republikens president och statsrådet – och valet av dessa, deras befogenheter, former av beslutsfattande och deras ömsesidiga förhållanden liksom...

Statsrådets politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna baserar sig på redogörelsen om de mänskliga rättigheterna och den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Justitieministeriet främjar förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Justitieministeriet följer upp tillämpningen och verkställigheten av språklagen, ger rekommendationer och vid behov tar initiativ eller vidtar andra åtgärder för att rätta till olägenheter.

Syftet med statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter är att bidra till att tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. I nätverket ingår förutom ministeriernas representanter även permanenta sakkunniga från justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Människorättscentret.

Inom projektet utvecklas bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i statsrådet bland annat genom anvisningar och utbildning i dessa frågor.

Justitieministeriet främjar rätten till inflytande och följer upp hur den förverkligas., och svarar även för beredningen av vallagsstftningen samt utvecklingen av valsystemet och valdatasystemet.

Enligt 8 § i diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Parlamentarisk arbetsgrupp för att utveckla valsystemet för riksdagsval OM130:00/2023 Projekt Detta kan bara vara partiella uppgifter. Om du vill ha alla uppgifter om projektet, var god och öppna sidan på finska. Aktuella händelser Riktlinje 31.10...

Projektet går ut på att utarbeta den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och säkerställa att verkställandet och uppföljningen sker effektivt. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att utveckla strukturer för grundläggande och mänskliga rättigheter genom att förbättra uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses i Finland.

I grundlagen tryggas samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.

Målet med statsrådets demokratipolitik är att svara på aktuella utmaningar inom den finländska demokratin och främja medborgarnas rätt och möjlighet att delta och påverka.

20.5.2026 | Justitieministeriet har berett ett valområdessystem för resultatuträkningen vid riksdagsval utifrån förslaget från den parlamentariska arbetsgruppen för valområden och i enlighet med regeringsprogrammet. Nu avslutas beredningen. Syftet med valområdessystemet har varit att minska särskilt höga dolda röstspärrar.

Det finns fortsättningsvis behov att revidera sametingslagen. Bestämmelserna i lagen är till en del föråldrade och det har upptäckts vissa problem i hur bestämmelserna fungerar.

Nyhetsarkiv Ämbetsverken inom justitieministeriets förvaltningsområde har i huvudsak uppnått sina mål Organisation: JM Typ: Pressmeddelande Utgivningsdatum: 15.6.2026 Återtagande av vinning av brott i fokus vid Europarådets möte Organisation: JM T...

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

13.3.2025 | Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk styrgrupp för att stödja den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

I utkastet till regeringsproposition (7.7.2021) föreslås det att inlösningslagen och vissa andra lagar ändras. Syftet med ändringarna är att förbättra ställningen för den som innehar egendom som inlöses och trygga kommunernas markpolitik.