Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

Projektets uppdrag är att bereda centrala bestämmelser om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och på så sätt förbättra polisens möjligheter att effektivare få information om de hot mot den inre säkerheten som hänför sig till polisens uppgifter.

Projektet syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier särskilt genom att utveckla kompetensen hos yrkespersoner inom olika branscher.

I projektet bedöms olika metoder för att effektivisera straffprocessen och påskynda behandlingen av brottmål samt behovet att ändra förundersökningslagen. Arbetsgruppen bereder förslag till lagstiftningsändringar och lägger fram även andra förslag som syftar till att utveckla polisens, åklagarväsendets och domstolarnas praxis och förfaranden vid behandlingen av brottmål.

Behandlingen av ett brottmål består av flera olika skeden, t.ex. förundersökning och åtalsprövning

I projektet bedöms olika sätt att göra handläggningen av brottmål smidigare i hela straffprocesskedjan, med beaktande av förundersökningsfasen, åtalsprövningen och domstolsbehandlingen. Arbetsgruppen ska bereda utvecklingsförslag som svarar på brister och problem i synnerhet vid den praktiska tillämpningen av lagen.

Påföljdssystemet Lagstiftningen om påföljdssystemet reglerar de straff som utdöms för brott eller förseelser och andra eventuella påföljder. Också de bestämmelser som gäller förhållandena för de dömda, den verksamhet som ordnas för fångar på straf...

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

8.6.2026 | Inrikesministeriet har i dag sänt på remiss ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagstiftning om kriminalunderrättelseinhämtning. Syftet med propositionen är att säkerställa att polislagen i tillräcklig utsträckning stöder brottsbekämpningen och att man genom hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning effektivt kan ingripa bland annat i allvarlig gängbrottslighet och organiserad brottslighet.

Syftet med införandet av kontaktförbud är att göra det möjligt för företag att ansöka om kontaktförbud mot personer som upprepade gånger hotar eller stör företagets verksamhet och på så sätt förbättra företags- och arbetssäkerheten.

28.5.2026 | Nätbedrägerier har snabbt blivit ett av de allvarligaste brottsfenomenen i Finland. Enligt en färsk undersökning handlar det inte längre om enstaka bedrägerier utan om en omfattande, snabbt föränderlig och internationell brottslighet som riktar sig mot vanliga medborgare, företag och hela det digitala samhällets funktion. Samtidigt är rapportens huvudbudskap hoppfullt: nätbedrägerier är inte ett okontrollerbart fenomen, utan de kan minskas avsevärt om man satsar på att bekämpa dem.

Med internationell rättshjälp i brottmål avses det straffrättsliga samarbetet mellan olika stater. I vidsträckt bemärkelse omfattar denna verksamhet inbördes rättshjälp, utlämning för brott och överföring av dömda personer.

3.6.2026 | Regeringen fattade i dag beslut om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2026. Propositionen innehåller anslagsökningar till domstolarna, åklagaren och Utsökningsverket.

3.6.2026 | Enligt lagförslaget ska det i Finland införas tillträdesförbud som meddelas av domstol. Dessutom preciseras bestämmelsen om brott mot offentlig frid. Syftet är att stärka säkerheten för anställda och kunder genom att ingripa i allvarliga och återkommande hot- och våldssituationer. Förslaget genomför regeringsprogrammets föresatser om ett så kallat kontaktförbud för företag.

27.3.2026 | Till strafflagen fogas separata bestämmelser om försvårande och störande av polis- eller larmverksamhet. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april. Republikens president stadfäste lagen i dag.

12.2.2026 | Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen om föreläggande av böter och ordningsbot utvidgas och att andra ändringar görs i bötesförfarandet. I förfarandet kan polisen eller åklagaren förelägga böter i enkla och klara ärenden. Propositionen bidrar till regeringsprogrammets mål att göra straffprocesserna smidigare.

Detta tjänstemannainlägg beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten. Fokus ligger på den kommande regeringsperioden, men den tidsmässiga horisonten sträcker sig ofrånkomligen längre fram i tiden.

Målet med projektet är att granska behoven att ändra tvångsmedelslagen (806/2011) och bereda behövliga lagstiftningsändringar. Utöver tvångsmedelslagen kan ändringarna i synnerhet av konsekvensskäl också gälla ändringar som behövs i annan lagstiftning.

Projektet gäller andra smidighetsåtgärder än åtalsuppgörelse och reform av bötesförfarandet. Beredningen av en utvidgning av tillämpningsområdet för åtalsförhandlingar genomförs i en arbetsgrupp som tillsattes hösten 2023 och beredningen av en helhetsbedömning av bötesförfarandet i en arbetsgrupp som tillsätts hösten 2024.

Projektet gäller andra smidighetsåtgärder än åtalsuppgörelse och reform av bötesförfarandet. Beredningen av en utvidgning av tillämpningsområdet för åtalsförhandlingar genomförs i en arbetsgrupp som tillsattes hösten 2023 och beredningen av en helhetsbedömning av bötesförfarandet i en arbetsgrupp som tillsätts hösten 2024.