Införande av kontaktförbud för företag
Införandet av kontaktförbud för företag ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Syftet är att göra det möjligt för företag att ansöka om kontaktförbud mot personer som upprepade gånger hotar eller stör företagets verksamhet och på så sätt förbättra företags- och arbetssäkerheten.
En förstudie om kontaktförbud för företag blev klar i april 2025. I förstudien granskas nuläget för lagstiftningen om kontaktförbud för företag och bedöms nya sätt att uppnå målen i regeringsprogrammet.
Beredningen av kontaktförbudet för företag pågår för närvarande som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet. I projektet bereds en möjlighet för domstolar eller åklagare att meddela ett kontaktförbud för företag. Strafflagstiftningen ska också förtydligas. Som stöd för arbetet har man tillsatt en uppföljningsgrupp som består av relevanta berörda aktörer. Avsikten är att en proposition om detta ska lämnas under 2026.
En person som uppträder på ett störande sätt kan redan nu meddelas tillträdesförbud
Även om myndigheten ännu inte kan meddela kontaktförbud för företag, erbjuder lagstiftningen redan nu metoder för att minska störningar i affärslokaler. Nedan finns frågor och svar om hur meddelandet av tillträdesförbud sker i praktiken samt om lagstiftningen om besöksförbud och brott mot offentlig frid ur rörelseidkarens perspektiv.
Utgångspunkten är att en rörelseidkare har rätt att förbjuda en person att komma in i affärslokalen om hen uppträder på ett störande sätt. Förbudet får dock inte vara diskriminerande. Brott mot förbudet är under vissa förutsättningar straffbart som brott mot offentlig frid.
Den som meddelar förbudet ska avgöra hur detta sker i praktiken. Förbudet kan meddelas även muntligen. För att brott mot förbudet ska vara straffbart ska förbudet att komma in i lokalen ges på ett klart och begripligt sätt.
Förbudet kan meddelas av den som förfogar över affärslokalen eller av dennes företrädare. Det är till exempel möjligt att ge dem som arbetar i affärslokalen i uppgift att meddela förbudet. Det är också möjligt att beslut om förbudet fattas i efterhand av företagets säkerhetschef, verkställande direktör eller någon annan som hör till företagets ledning, eller av rörelseidkaren själv.
Lagen innehåller inga bestämmelser om hur länge tillträdesförbudet gäller. Rörelseidkaren ska således själv överväga hur länge det förbud som meddelas ska gälla.
Det är inte alltid möjligt eller ändamålsenligt att besluta om eller delge förbud i samband med störningar. Det kan vara motiverat att meddela förbudet först i efterhand, till exempel i samband med brottsanmälan. Förbudet kan då delges den som förbudet gäller till exempel per post. Rörelseidkaren kan också anlita en stämningsman för delgivningen av tillträdesförbudet. Stämningsmannen ska då i stället för rörelseidkaren bevisligen delge den berörda personen förbudet. Delgivning eller delgivningsförsök som utförs av en stämningsman kostar 110 euro.
Rörelseidkaren kan påminna om förbudet och be personen att avlägsna sig.
Rörelseidkaren kan också kontakta polisen om personen kommer till affärslokalen trots ett tillträdesförbud som meddelats på behörigt sätt. I en sådan situation kan den som bryter mot förbudet göra sig skyldig till brott mot offentlig frid enligt strafflagen (24 kap. 3 §). För brott mot offentlig frid kan en person dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Straffbart som brott mot offentlig frid är bland annat att obehörigen tränga sig in i en affärslokal (24 kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i strafflagen). Enligt motiveringen till den regeringsproposition som ledde till bestämmelsen innebär begreppet intrång att ett hinder av något slag passeras eller bryts upp och att hindret till sin beskaffenhet kan vara fysiskt, men det kan till exempel också utgöras endast av ett verbalt förbud (RP 184/1999 rd, s. 19). Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen om brott mot offentlig frid kan intrång innebära åsidosättande av både fysiska hinder och en klar viljeyttring (s. 24).
För att skydda sig själv kan en arbetstagare ansöka om utvidgat besöksförbud enligt lagen om besöksförbud hos tingsrätten. Det är avgiftsfritt att ansöka om besöksförbud. Ett utvidgat besöksförbud innefattar också vistelse i närheten av den skyddade personens arbetsplats. Arbetsgivaren kan inte ansöka om besöksförbud för arbetstagarens räkning utan arbetstagarens samtycke, men arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren hjälp med att ansöka om besöksförbud.
Andra sätt att undvika störningar inom handelsbranschen
För att förbättra arbetssäkerheten inom handelsbranschen är det viktigt att informera och ge utbildning om olika metoder som lagstiftningen erbjuder. Man kan minska störningarna inom handelsbranschen även med olika brottsbekämpningsmetoder. Nedan följer några exempel.
Rörelseidkaren kan själv minska störningarna i affärslokalen genom olika slags åtgärder. Sådana åtgärder är till exempel kameraövervakning, mer bevakningspersonal och att man placerar vissa produkter bakom lås. Det är också viktigt att de som arbetar i affärslokalen har fått anvisningar för störningssituationer.
Medling är ofta ett bra sätt att ingripa i snatterier och andra störningar i affärer. Genom medling kan man förebygga återfallsbrottslighet och förbättra offrets möjligheter att få ersättning för en skada. För den som misstänks för ett brott erbjuder medling en möjlighet att möta offret och ta ansvar på ett genuint sätt. Rådet för brottsförebyggande, Finsk Handel och Stationens Barn rf har utarbetat en webbguide för medling inom handeln.
Även den polisledda multiprofessionella ankarverksamheten hjälper runtom i landet att ingripa i störningar som orsakas av unga och snatterier som begås av unga.
Till exempel ett förbud som meddelats en person som befinner sig i en missbruksspiral att komma in i en affär kan öka problemen i andra affärer, och förbudets effekt kan förbli liten. Det är ofta bra att försöka hitta lösningar på trygghetsproblemen i samarbete mellan lokala aktörer, på samma sätt som i den modell för grannskapsarbete som vann tävlingen i brottsförebyggande arbete 2022. Grannskapsarbete utförs i samarbete med polisen, det förankrade och uppsökande arbetet, leverantörer av missbrukar- och boendetjänster samt företag, invånare och missbrukare i regionen.
Vid Institutet för hälsa och välfärd bereder man nu en guide för grannskapsarbete som behandlar förebyggandet av otrygghetsproblem och snatterier. I planeringen av guiden deltar stiftelsen Sininauhasäätiö och Diakonissanstalten, och även drogmissbrukarnas och butiksägarnas synpunkter har hörts. När guiden är klar, uppdateras informationen här.
Aktuellt
Uppföljningsgrupp stöder beredningen av ett kontaktförbud för företag
Förstudie om kontaktförbud för företag har blivit klar och lagberedningsarbetet för att införa kontaktförbudet pågår
Beredningen av kontaktförbud för företag fortsätter tillsammans med intressentgrupperna
Kontakt
Kaisla Pohjolainen, sakkunnig
justitieministeriet, Avdelningen för kriminalpolitik och straffrätt, Straffprocess Telefon:0295150246 E-postadress: [email protected]
Sini Nieminen, specialsakkunnig
justitieministeriet, Avdelningen för kriminalpolitik och straffrätt, Straffrätt Telefon:0295150323 E-postadress: [email protected]